Meny

Europarådet den 27 maj – 14 juni

14 jun 2019

Fortsatta ansträngningar för att lösa konflikten mellan Ryssland och PACE inför församlingens sommarsession i slutet av juni. Europadomstolen meddelar för första gången dom i ett överträdelseförfarande enligt artikel 46.4 EKMR och konstaterar att AZ brustit i sin skyldighet att rätta sig efter domstolens dom rörande den tidigare frihetsberövade oppositionspolitikern Ilgar Mammadov. Möte om verkställighet av Europadomstolens domar. Sju kvinnliga och 38 manliga premiärministrar i 45 europeiska länder. The Economists demokratiindex visar hur demokratin försämrats i många europeiska länder under 2018. Europarådet har publicerat en handbok som innehåller en strategi för hur falsk ryktesspridning kan förebyggas och en om barns digitala medborgarskap.

PACE och Ryssland – kan en lösning skönjas?

Ansträngningarna att lösa konflikten mellan Ryssland och den Parlamentariska församlingen (PACE) fortsätter. PACE:s juni-session den 24 - 27 juni ses av många som en möjlig vändpunkt då Ryssland åter kan komma att vilja delta. Parlamentariska församlingens (PACE) regelkommitté har vid sitt möte den 3 juni underlättat för en sådan utveckling genom att besluta ta fram sådana ändringar i sitt regelverk som skulle möjliggöra för såväl en parlamentariker delegation från den ryska DUMA som en delegation från det nyutnämnda parlamentet i Bosnien och Hercegovina att kunna presentera sina kreditiv till PACE junissession och delta i sessionen. PACE kommer att rösta om ett sådant förslag under sessionens första dag.  Detta skall också ses i ljuset av ett beslut från utrikesmötet i Helsingfors som betonar rätten till fullt deltagande på lika villkor för alla MS, men också MS skyldigheter.  Under hela våren och inte minst de senaste veckorna har möten ägt rum mellan ryska DUMA-företrädare och PACE:s ledning. Uttalanden i veckan från ryska DUMA-företrädare talar om en konstruktiv ton och utesluter inte att en rysk delegation kan komma att delta. Detta skulle i så fall innebära att även ryska parlamentariker är med om att utse Europarådets nye generalsekreterare vid den omröstning som äger rum mot slutet av PACE-sessionen.

 

Europadomstolen meddelar dom i överträdelseförfarande mot AZ

Europadomstolen har i ett överträdelseförfarande enligt artikel 46.4 EKMR funnit att AZ brustit i sin skyldighet att rätta sig efter domstolens dom från 2014 rörande den tidigare frihetsberövade oppositionspolitikern Ilgar Mammadov. Domstolen finner att AZ endast vidtagit begränsade åtgärder för att verkställa 2014 års dom och att landet därmed inte kan anses ha handlat i god tro i enlighet med domens slutsatser och anda. Således har man inte levt upp till sina åtaganden enligt artikel 46.1.

Mammadov frihetsberövades i februari 2013 och dömdes i mars 2014 till sju års fängelse. Europadomstolen fastslog i maj 2014 att AZ brutit mot konventionen genom att åtala och frihetsberöva honom utan rimlig misstanke om brott. Istället hade det verkliga syftet varit att tysta eller straffa honom för att ha kritiserat regeringen. Hösten 2017 konstaterade Europadomstolen att inte heller den nationella domstolsprocessen varit rättvis. Trots upprepade uppmaningar från ministerkommittén till AZ att omedelbart frige Mammadov var han frihetsberövad i nästan fyra år, fram till dess att han villkorligt frigavs i augusti 2018. I mars 2019 upphävdes villkoren men han ses fortfarande som en dömd brottsling och får de närmaste åren inte ställa upp i val.

Som representationen tidigare meddelat aktiverade ministerkommittén i december 2017 artikel 46.4 och frågade domstolen om AZ genom att inte ovillkorligen frige Mammadov brustit i sin skyldighet att verkställa domen.

Artikel 46.4 infördes i EKMR genom protokoll 14, som trädde i kraft 2010. Enligt artikeln kan ministerkommittén fråga Europadomstolen huruvida en medlemsstat brustit i sin skyldighet att rätta sig efter en dom. Detta är första gången den tillämpas. Ministerkommittén har nu att avgöra vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av beslutet.

 

Möte om verkställighet av Europadomstolens domar

I förra veckan följde ministerkommittén upp medlemsstaternas verkställande av Europadomstolens domar. Till de mål som diskuterades under mötet hör Khashiyev och Akayevagruppen, som handlar om säkerhetsstyrkors agerande framförallt inom ramen för terroristbekämpning i Tjetjenien. I fokus stod denna gång 17 mål om kränkning av konventionen efter 2006, i vilka Rysslands fällts för att ha kränkt rätten till liv, förbudet mot tortyr och illabehandling samt rätten till effektivt rättsmedel. Ministerkommittén uppmanade Ryssland att tillhandahålla mer detaljerad information om åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att undvika liknande kränkningar i framtiden. Ryssland uppmanades även att effektivt utreda de påstådda kidnappningarna och tvångsförflyttningarna. CPT:s offentliga uttalande om tortyr och illa-behandling av bland annat HBTQ-personer i Tjetjenien från den 11 mars 2019 noterades också i beslutet.

Bland andra mål kan nämnas Sejdić och Fincigruppen mot Bosnien och Hercegovinaom diskriminering till följd av att bara personer av viss härkomst får ställa upp i val,där ministerkommittén underströk att reformarbetet måste återupptas och ges högsta prioritet. Även Ilgar Mammadovgruppen diskuterades, även om man beslutade att i substans återkomma till Europadomstolens avgörande enligt artikel 46.4 EKMR (se ovan) vid nästa möte.

De beslut som fattades under mötet finns att läsa här.

 

Sju kvinnliga och 38 manliga premiärministrar i 45 europeiska länder

Europaportalen har nyligen publicerat en kartläggning om 45 europeiska länders politiska huvudinriktning och den politiska färgen på ländernas premiärministrar, dvs så gott som i samtliga Europarådets 47 medlemsländer, samt Vitryssland. I avseende till EU-länderna återfinns också en indelning av olika EU-länders politiska partier på nationell nivå och deras tillhörighet till Europaparlamentets olika politiska huvudgrupperingar. De största grupperingarna, EPP, Soc och ALDE, återfinns även i Europarådets parlamentariska församling (PACE). Kartläggningen bjuder också på aktuell statistik om premiärministrarnas könstillhörighet. Av de 45 premiärministrarna är sju kvinnor och 38 män.

 

The Economists demokratiindex över 44 europeiska länders 2006 – 2018

Europaportalen bjuder i veckan även på intressant läsning om hur demokratin försämrats i många europeiska länder under 2018. Tidningen The Economist konstaterar i sin demokratiindex över 44 europeiska länder, som mäter ett tiotal demokratiparametrar och betygsätter dem på en skala från ett till tio, hur i många länder demokratiindexet snarare har sjunkit än stigit under de 12 år som mätningen gjorts. Flera EU-länder har övergått från att betygsättas som fullvärdiga demokratier till demokratier med anmärkning, såsom Belgien, Frankrike, Portugal, Polen, Tjeckien, Ungern. Andra länder karakteriseras som hybridregimer, såsom Ukraina, Turkiet, Georgien, Moldavien, Armenien, Montenegro, BiH och Albanien, där index i flera fall har fortsatt att sjunka. Vissa länder har under hela perioden karakteriserats och fortsätter att rubriceras som auktoritära regimer snarare än som demokratier, främst Azerbajdzjan, Vitryssland och Ryssland.  Enligt The Economists mätning är det endast 11 europeiska länder (Island, Norge, Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Luxembourg, Spanien, Schweiz, Österrike) som fortsatt kan karakteriseras som fullvärdiga demokratier. Utmaningarna fortsätter att vara stora för en organisation som Europarådet som för 70 år sedan grundades och som alltjämt idag har som sin grundmission att tillse att dess idag 47 medlemsländer uppfyller kriterierna för en demokrati och rättsstat samt respekterar de mänskliga rättigheterna.

 

Handböcker om ryktesspridning och barns digitala medborgarskap

En handbok har publicerats som innehåller en strategi för förebyggande av falsk ryktesspridning. Genom falska rykten sprids information som det inte finns några belägg för. Det förstärker stereotyper och fördomar och bidrar till en polarisering av samhället. Enligt handbokens författare, Daniel de Torres Barderi, är det viktigt att främja kritiskt tänkande och bidra med objektiv information och argument för att motverka falsk ryktesspridning. Han betonar även vikten av att främja en mer positiv interaktion mellan människor med olika bakgrunder. Särskilda insatser mot ryktesspridning genom sociala medier krävs. Handboken riktar sig främst till städer, men kan även användas av t ex skolor, företag och organisationer.  

Europarådet har även publicerat en handbok som har i syfte att fungera som vägledning för föräldrar i hur de kan hjälpa sina barn att bli bra medborgare även online. Till grundpelarna i det digitala medborgarskapet hör respektfull kommunikation och ett ansvarstagande sätt samt hur man hittar trovärdiga källor, skiljer sanningar från lögner och skyddar sina rättigheter och sin information. Handboken är full av idéer och goda exempel för familjer och lärare.

Senast uppdaterad 14 jun 2019, 11.57