- Svenska
Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat) har en god beredskap med upparbetade rutiner för att hantera större kriser och katastrofer som kan drabba svenskar utomlands. Fokus har lagts på att bygga upp en flexibel organisation som är förberedd och snabbt kan aktivera en krisorganisation. Det finns alltid chefer och tjänstemän som har beredskap utanför kontorstid och UD är alltid nåbart genom UD:s konsulära jour.
Att förbereda UD och utlandsmyndigheterna för en kris innebär att planera för en händelse vi ännu inte känner till omfattningen av eller vet hur den kan påverka svenskar utomlands. Det har därför varit viktigt att bygga upp en organisation som kan möta så många olika situationer som möjligt. UD har idag en organisation med en hög beredskap som snabbt kan aktivera ett krisarbete vid behov. Via UD:s och utlandsmyndigheternas kommunikationskanaler publiceras reseinformation. Aktuell ambassads reseinformationssida är huvudkanalen för information i en krissituation.
När UD får information om en större händelse som kan påverka svenskar utomlands finns förberedda rutiner för vilka som ska informeras och hur UD och utlandsmyndigheterna ska arbeta i en kris. Det finns en konsulär jour som alltid är nåbar även utanför kontorstid. UD-jouren är första ledet i en larmkedja av tjänstemän och chefer som har beredskap och som i sin tur kan göra bedömningar, fatta beslut och vid behov leda och starta igång en krisorganisation inom UD och berörda ambassader.
Alla ambassader har krisberedskapsplaner som beskriver de viktigaste åtgärderna och hur ambassaden ska arbeta i en kris. Beredskapsplanerna testas genom övningar och uppdateras regelbundet.
Varje år hålls utbildningar i beredskap och krishantering för personal som arbetar på UD och på utlandsmyndigheterna.
För att testa beredskapen på utlandsmyndigheterna arrangerar den konsulära enheten, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), flera större krisberedskapsövningar på ambassaderna varje år. Ambassaderna håller även själva olika former av beredskapsövningar, ibland i nära samarbete med andra nordiska ambassader och ibland även med andra EU-länder.
UD har personal som fått extra utbildning och träning för att med kort varsel kunna förstärka UD eller utlandsmyndigheterna i en större krissituation.
Genom samarbeten med andra myndigheter kan UD också snabbt få hjälp av personer med kompetens som inte finns inom departementet. Personer med till exempel kunskaper i sjukvård, logistik, krisstöd till barn och vuxna, rekognosering med mera.
Nordiska länder kan hjälpa varandras medborgare i krissituationer. Även på EU-nivå finns ett samarbete som fördjupas efter hand.
Snabbinstasstyrkan är en konsulär insatsstyrka som består av UD-tjänstemän som kan skickas ut för att förstärka en utlandsmyndighet. De kan också representera Sverige på en plats där vi inte har en ambassad.
En beredskapsstyrka består av medarbetare från UD och Regeringskansliet som snabbt kan kallas in för att ta emot samtal och förmedla information till allmänheten.
Stödstyrkan består av cirka 250 personer med olika kompetens som kan åka till ett krisområde för att bistå svenskar på plats under ambassadens ledning. MSB är samordnande myndighet och sätter ihop en grupp utifrån de behov som finns på plats. De som ingår i stödstyrkan är MSB, Polisen, Socialstyrelsen, Rädda barnen, Röda Korset och Svenska kyrkan.
Myndigheter och organisationer: