Indonesien drabbas regelbundet av naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar, vulkanutbrott, tsunamier och jordskred. Landets infrastruktur är ofta dåligt anpassad för att motstå jordbävningar, vilket ökar riskerna vid katastrofer.
Den indonesiska räddningstjänsten (BASARNAS) och katastrofmyndigheten (BNPB) bedöms vara kompetenta, men samordningen mellan myndigheter är ofta bristfällig. Turister i drabbade områden bör vara medvetna om att information i krissituationer kan vara begränsad.
Jordbävningar
Indonesien ligger i en seismiskt aktiv region, vilket innebär att jordbävningar är vanliga. Särskilt utsatta områden är:
- Sumatras västkust (inklusive Aceh)
- Javas väst- och sydkust (inklusive Jakarta)
- Små Sundaöarna (inklusive Lombok och Bali)
Ett exempel på den allvarliga risken är jordbävningen i Yogyakarta 2006, som krävde omkring 5 600 människoliv.
Så skyddar du dig vid jordbävning
Om du är inomhus:
- Stanna kvar inomhus tills skakningarna upphör.
- Ta skydd under en stadig möbel, t.ex. ett bord eller en säng.
- Skydda huvudet med en kudde, hjälm eller något hårt – t.ex. böcker knutna runt huvudet.
- Undvik fönster, trapphus och hissar.
- Stå nära en innervägg eller under en dörrpost om inget annat skydd finns.
Om du är utomhus:
- Sök dig till en öppen plats, långt från byggnader, träd och kraftledningar.
- En tumregel: håll ett avstånd till närmaste byggnad som är minst 1,5 gånger byggnadens höjd.
- Skydda huvudet med hjälm eller hårda föremål.
- Undvik att stå nära murar, elledningar eller andra strukturer som kan kollapsa.
Efter skalvet:
- Ta dig till en säker plats – efterskalv kan vara kraftiga.
- Följ myndigheternas instruktioner och tillförlitliga nyhetskällor.
Tsunamier
Jordbävningar kan utlösa tsunamier. Även om många är små och ofarliga, kan vissa vara mycket förödande. Den kraftiga tsunamin 2004 vid Sumatras kust dödade cirka 165 700 människor. I oktober 2018 drabbades Palu på centrala Sulawesi av både jordbävning och tsunami, vilket resulterade i tusentals dödsoffer.
Så skyddar du dig vid tsunami
Varningstecken:
- En kraftig jordbävning nära kusten.
- Havet drar sig snabbt tillbaka och blottar havsbotten.
- Vattnet börjar stiga ovanligt snabbt.
- Officiella varningar via radio, mobil eller högtalarsystem.
Vid tsunamivarning – agera direkt:
- Spring till högre mark – minst 30 meter över havet eller 3 km inåt land.
- Alternativt, ta dig till ett höghus med minst tre våningar.
- Evakuera till fots om vägar är blockerade.
- Ta med nödväska med vatten, ficklampa, radio och första hjälpen.
- Undvik att samla tillhörigheter – varje sekund räknas.
- Titta inte på vågen – om du ser den är du för nära.
Efter tsunamin:
- Stanna kvar på säker plats tills myndigheter meddelar att faran är över.
- Undvik översvämmade byggnader – de kan vara instabila.
- Lyssna på radio eller mobil för uppdateringar.
- Kontakta anhöriga och meddela att du är i säkerhet.
Vulkanutbrott
Indonesien har många aktiva vulkaner, däribland Mount Agung på Bali, som hade flera utbrott under 2017 och 2018. Vulkanutbrott kan påverka flygtrafiken, ibland med inställda eller omdirigerade flyg som följd.
För resenärer:
- Kontrollera aktuell flygstatus med ditt flygbolag eller researrangör.
- Se över dina försäkringsvillkor för att veta vad som gäller vid störningar i resan.
- Informera anhöriga om var du befinner dig, särskilt vid vulkanisk aktivitet.
Vid asknedfall:
Flygstörningar
Resenärer till Indonesien bör vara medvetna om att flygtrafiken kan påverkas av olika faktorer, såsom väderförhållanden och vulkanisk aktivitet. Detta gäller särskilt för dem med biljetter som inte kan ombokas eller med strikta tidsscheman.
Tips för resenärer:
- Kontrollera alltid aktuell flygstatus med ditt flygbolag eller researrangör.
- Se över dina försäkringsvillkor för att veta vad som gäller vid inställda eller omdirigerade flyg.
Översvämningar
Under regnperioden är översvämningar vanliga i Indonesien och kan drabba både städer och landsbygdsområden. Jakarta påverkas nästan varje år, och områden längs floden Bengawan Solo är särskilt utsatta.
Pålitliga nyhetskällor som bevakar naturförhållanden
Senast uppdaterad 29 aug. 2025, 14.28
