Meny
  • Svenska

Tanzania

Ambassadens reseinformation

Senast uppdaterad 01 mar 2019, 09.14

Allmänna säkerhetsläget

Tanzania är ett land som lockar allt fler turister. Ambassaden rekommenderar besök och vistelse i landet, men vill samtidigt uppmana besökare och boende att iaktta allmän försiktighet vad gäller trafiksituationen, kriminaliteten, hälsoriskerna samt de säkerhetshot som ibland riktats mot västerländska mål i Östafrika. De flesta besök är problemfria, men det är inte ovanligt med rån, väskryckningar eller fall där personer tvingats in i bilar för att åka till bankomater för att ta ut pengar i större städer.

Ambassaden rekommenderar även att undvika folksamlingar, särskilt politiska demonstrationer och/eller sammankomster eftersom dessa snabbt kan utvecklas till våldsamma protester eller upplopp.

Elförsörjning/Elransonering kan förekomma vissa tider på dygnet och risken finns att elavbrott äger rum.

Vänligen följ lokala medier och håll kontakt med eventuella lokala kontaktorganisationer/personer som ni har på plats. Det finns även ett honorärkonsulat på Zanzibar som dock har begränsade resurser (se under kontakt på hemsidan).

Svenskar som besöker eller bor i Tanzania är välkomna att anmäla vistelsen till ambassaden via länk hemsidan.


 

Terrorism

Det har de senaste åren förekommit småskaliga terroristattentat i Tanzania både på fastlandet och på Zanzibar och det finns en risk för nya attentat. De incidenter som inträffat har inte varit riktade mot utländska besökare.

En sprängladdning dödade en person utanför en moské i Stone Town 2014 och samma år genomfördes ett antal mindre attentat riktade mot restauranger och barer i Arusha. Globalt finns en generell risk för terrordåd som innebär att du som resenär alltid bör vara uppmärksam och påläst.

Här finner du mer information om terrorism och turism från Regeringen.

Allmänna råd till resenärer är att vara påläst och medveten om de hot och risker som finns i landet man reser till. Man bör vara uppmärksam på sin omgivning och på det som verkar udda eller avvikande i sammanhanget, särskilt på platser med stora folksamlingar som till exempel större evenemang, offentliga platser, i och omkring offentliga byggnader, vid turistattraktioner, på allmänna transportmedel, på marknader och i butikscentra. Man bör hålla sig informerad om situationen i landet och noga följa de lokala myndigheternas anvisningar i säkerhetsfrågor.

Pirater

Pirater är ett hot i Adenviken och Indiska oceanen. I farvattnen utanför Tanzania har det förekommit att fartyg, inklusive segelbåtar, kapats av pirater och att besättningen tagits som gisslan.

Naturförhållanden och katastrofer

De stora höjdskillnaderna gör att klimatet och växtligheten varierar avsevärt mellan landets olika delar. Kustslätten med angränsande område har, liksom korallöarna Unguja och Pemba, ett hett och mycket fuktigt klimat med obetydliga variationer under dygnet. Det är något svalare under vintermånaderna juni-september då luftfuktigheten sjunker från cirka 95% till 80%. Regnperioden är indelad i två perioder. De långa regnen infaller under mars - maj, de korta regnen infaller under november – december. Under regnperioderna finns det risk för översvämningar som kan orsaka avstängda broar och elavbrott liksom efterföljande jordskred. Vänligen se nedan länkar till väderleksprognoser.

Klimatet i Dar es Salaam är pressande p.g.a. värmen och den höga luftfuktigheten (95–99%). På centralplatån är klimatet varmt och torrt med en årsmedeltemperatur på något över 20 grader. Det hälsosammaste klimatet råder i de halvtempererade trakterna i högländerna kring Kilimanjaro i norr och Malawisjön i söder.

Länk till Tanzanias meteorologiska institut och till väderprognos.

Länk till WMO (World Meteorological Organization).

In- och utresebestämmelser

Gränskontroll är tanzanisk myndighetsutövning och inte något som ambassaden har kontroll över. För aktuell information om visum-, uppehållstillstånds- och arbetstillståndsregler hänvisas till Tanzanias ambassad i Stockholm och till tanzaniska migrationsmyndighetens hemsida.

För turister

Om du ska du stanna i Tanzania i högst 90 dagar, ansöker du om visering. Visering kan sökas vid Tanzanias ambassad i Stockholm eller vid ankomst till flygplats eller annan gränspassage i Tanzania. Det är viktigt att ditt pass vid inresedatumet har en giltighetstid på mer än 6 månader. Som turist i Tanzania kan man endast ansöka om högst 90 dagars visering per år. Viseringsinformation på Tanzanias ambassads webbplats

Sveriges ambassad och utrikesdepartementet ansvarar inte för andra länders inresebestämmelser eller eventuella visumkrav. Kontrollera de aktuella inresebestämmelserna med landets egna myndigheter eller närmaste ambassad. Tänk på att in- och utreseregler kan ändras med kort varsel.

För dig som ska arbeta

Om du ska arbeta i Tanzania ska du alltid före avresa ansöka om "Residence Permit Class B" vid: Tanzanias ambassad i Stockholm.

För volontärer, forskare, missionärer eller för längre tids studier

För arbete som volontär, missionär, studier under längre tid eller forskning i Tanzania ska du alltid före avresa ansöka om "Residence Permit Class C" på: Tanzanias ambassad i Stockholm

Uppgifter om kostnader på tanzaniska utrikesministeriets webbplats

Hälso- och sjukvård

Sjukvårdskapaciteten är begränsad i Tanzania. Reseförsäkringar bör bland annat innehålla skydd i händelse av evakuering/hemtransport för vård. Vid allvarlig sjukdom kan evakuering till andra länder bli aktuellt.

Vid graviditet bör läkare konsulteras innan avresa.

Besökare bör i samråd med läkare se över sitt vaccinationsskydd och ta malariaprofylax inför och under sin vistelse i landet, samt använda myggnät och myggstift. Malaria är vanligt förekommande på fastlandet och finns även på Zanzibar och Pemba. Inkubationstiden för malaria är cirka 1 - 3 veckor. Person som varit i landet längre än 10-12 dagar bör vid hög feber, huvudvärk, frossa och muskelsmärta snarast uppsöka tillförlitlig läkarklinik för att ta malariaprov. 

Denguefeber. Symptomen liknar malaria och är influensaliknande med huvudvärk framförallt ont i ögonen och eventuellt hudutslag. Inkubationstiden för denguefeber är ofta kortare än för malaria - ca en vecka (kan dock vara upp till två veckor).

Kolera förekommer i Tanzania men är relativt enkelt att undvika om man är noga med handhygien, endast dricker rent vatten och ser till att äta genomlagad mat. WHO har också publicerat råd om hur man undviker att insjukna.

Vaccination mot gula febern är ett krav om resenären anländer från ett område där gula febern förekommer och/eller har transiterat i sådant land i mer än 12 timmar. Vaccinationen mot gula febern ska ha varit gjord minst 10 dagar innan inresa och vaccinationsintyg krävs för inresa. Enligt officiella regler behöver resenärer inte uppvisa vaccinationsintyg mot gula febern om de inte har vistats mer än 12 timmar i ett land där sjukdomen förekommer. Dock händer det att besökare som först anländer till fastlandet och sedan fortsätter till Zanzibar blir ombedda att uppvisa detta ändå, oavsett vilket land de kommit ifrån innan ankomst till Tanzania. Har de inte vaccinationsintyg kan de behöva ta vaccinet på plats vid ankomst till Zanzibar.

I avlägsna delar av Tanzania kan Tsetse flugor förekomma som efter bett kan orsaka sömnsjuka.

Enligt rapport 2015 från UNAIDS/WHO Working Group uppskattas att ca 1 400 000 personer över 15 år bär på HIV. I samma rapport konstateras att 4.7% av befolkningen är HIV-smittad.

Läs gärna 1177 Vårdupplysningens avsnitt om Tanzania innan avresa .


 

Lokala lagar och sedvänjor

Besökare i landet bör bära med sig kopior på personsidan i passet samt sida med tillstånd/visering. Det förekommer att landets polis utför kontroller.

Det är förbjudet att fotografera militär och säkerhetsrelaterad utrustning (t.ex. flygplatser, broar etc.).

I muslimskt dominerade regioner (utefter kusten) och på Zanzibar och Pemba bör man tänka på att ha kläder som täcker knän och axlar på offentliga platser, särskilt för kvinnor. Framför allt under Ramadan uppmanas resenärer att undvika beteenden som kan väcka anstöt.

Situation för HBTQI-personer i Tanzania

I Tanzania är homosexuella handlingar olagligt och kan ge upp till 30 års fängelse. Det senaste året har ett flertal personer gripits med hänvisning till lagen som nu tillämpas i större utsträckning än tidigare. Det gäller även personer kopplade till organisationer som arbetar med HBTQI-frågor på olika sätt. Toleransen från allmänheten gentemot HBTQI-personer är generellt låg.

Lagar i Tanzania

Innehav av och utnyttjande av droger är olagligt och innehav bestraffas med dryga böter eller fängelsestraff. 

Prostitution kan medföra långa fängelsestraff. Vid medverkan av minderårig kan livslångt straff utdömas.

Utförsel av souvenirer från djur eller växtliv kan vara förenat med stränga straffpåföljder. Se riktlinjer från EU-kommissionen.

Kriminalitet och personlig säkerhet

Kriminaliteten har ökat något under de senaste åren på fastlandet och på Zanzibar. Rån, inbrott och stölder samt sexuellt antastande förekommer. Besökare bör undvika osäkra platser såsom ensliga stränder, bakgator och folktomma platser efter mörkrets inbrott. Ett flertal händelser har dock rapporterats även under dagtid och på mindre hotell. Besökare bör undvika att exponera värdesaker som smycken, kameror, mobiltelefoner och pengar. Undvik att acceptera erbjudanden från personer som utger sig för att vara taxichaufförer. Kliv inte in i en bil där okända personer utöver taxichauffören sitter och gå inte med på att plocka upp fler resenärer på vägen. Var noga med att bara använda registrerade taxibilar.

Under senare tid har flera fall av väpnade rån där taxibilar varit inblandade rapporterats till ambassaden. Iaktta extra försiktighet vid busstationer och vid färjeterminalen till Zanzibar samt platser där många utlänningar samlas. Låt inte någon annan välja taxibil åt dig eller rekommendera en bekant/vän som kör taxi. Det förekommer att taxibilar som ser officiella ut används för att köra runt turister som under hot tvingas att tömma bankomat/kreditkort. Använd gärna hotellets transporttjänst till/från flygplatsen/järnvägsstationen eller ordna transport via resebyrån.

Rån och överfall på utlänningar (även väpnade) förekommer, särskilt vanligt är väskryckningar från bilar och motorcyklar, som inte sällan kan bli våldsamma då offret inte genast släpper väskan, eller bär ryggsäck som inte lätt går att slita av. Väskryckning förekommer enligt uppgift särskilt ofta i Dar es Salaam på Msasanihalvön där många västerlänningar är bosatta. Ett område på halvön som framstår som särskilt drabbat är Coco Beach. Undvik därför att promenera med handväska eller andra värdesaker. Om ni bär handväska se till att det går lätt att släppa den vid eventuell väskryckning för att undvika personskada.

"Skimming” av bankomater förekommer i Dar es Salaam. Om intaget för bankkortet och/eller tangentbordet verkar underligt bör man uppsöka en annan bankomat.

Om så är möjligt, undvik att anlända till Dar es Salaam efter mörkrets inbrott om du reser med buss, tåg eller färja. Rån sker ofta efter mörkrets inbrott och runt busstationer, färjeterminal och tågstation samt andra platser med stora folksamlingar.

Trafiksäkerhet

Mycket stor försiktighet bör iakttas i trafiken. Höga hastigheter, undermåliga bilar och omdömeslös körning gör att trafiken är en stor riskfaktor. Svåra olyckor med talrika dödsoffer förekommer ofta. Särskilt lastbilar och bussar håller höga hastigheter och har ofta dåliga bromsar. Bilkörning efter mörkrets inbrott på landsbygden och i glest trafikerade stadsområden bör kombineras med stor försiktighet och uppmärksamhet. Det är tillrådligt att ha bildörrarna låsta och fönstren stängda under färd.

Om ni har för avsikt att färdas i bil i gränsområdena till Burundi uppmanas till särskild försiktighet med tanke på situationen i grannlandet. Nattkörning bör undvikas.

Två färjor mellan fastlandet och Zanzibar har sjunkit (2011 och 2012) och vid dessa händelser omkom flera hundra passagerare. Vad som orsakat förlisningarna är ännu inte helt utrett men det finns indicier som pekar på bl.a. överbelastning och dålig sjösäkerhet. Resenärer bör använda sig av välrenommerade rederier och avstå från ombordstigning om färjan/båten inte verkar sjövärdig eller är överbelastad. Som alltid när man går ombord bör man göra sig bekant med nöd rutiner och mentalt anteckna var flytvästar och nödutgångar finns någonstans. Vid mycket hög sjö har det förekommit att resenärer som suttit utomhus svepts med av vågor varför uppmärksamhet bör fästas vid var man sitter.

Det går även att flyga mellan Dar es Salaam och Zanzibar. Även i detta fall rekommenderas välrenommerade flygbolag.

Om Tanzania- landfakta

Basfakta

Huvudstad: Dodoma (Dar es Salaam är kommersiellt centrum och har tidigare varit säte för de flesta ministerier)
Folkmängd: Ca 55 miljoner, varav 1,3 miljoner på Zanzibar
Yta: 947 300 km2 (ungefär dubbelt så stort som Sverige)
Språk: Swahili (officiellt språk), engelska, ca 120 stamspråk
Statsskick: Unionsrepublik (fastlandet Tanganyika och den semi-autonoma ögruppen Zanzibar bestående av öarna Unguja och Pemba)
Statschef: President John Pombe Magufuli
Chef för unionsregeringen: Premiärminister Kassim Majaliwa
Utrikesminister unionsregeringen: Augustine Mahiga
President Zanzibar: Ali Mohammed Shein
Större politiska partier: CCM (regeringsparti), CUF, CHADEMA, UDP, TLP, NCCR-Mageuzi
Nästa parlamentsval: 2020
Folkökning per år: 3,1 % (2016)
Medellivslängd: 65 år (2015)
Spädbarnsdödlighet: 49 per 1000 födda (2015)
Valuta: Tanzaniska shilling (TSh)
Växelkurs: 1 SEK = ca 302 TSh (november 2017)
BNP: 47,4 miljarder USD (2016)
Export (% av BNP): 18 % (2016)
Export: 4,7 miljarder USD (2016)
Import (% av BNP): 19 % (2016)
Import: 7,9 miljarder USD (2016)
Tillväxt: 7 % (2016)
Budgetunderskott (% av BNP): 4,5 % (2014)
Inflation:

7 % (2016)

Utlandsskuld: 16,5 miljarder USD (2016)
Bistånd: Ca 2,6 miljarder USD/år (2015)
Bistånd andel av BNP: 6,1 % (2015)
Bistånd andel av statsbudgeten: 10 % (2015/16)
Svenskt bistånd: 650 miljoner SEK (2017)
Viktigaste näringar: Jordbruk, handel, turism, tillverkningsindustri, konstruktion och mineraler
Största handelspartner: Japan, Indien, Sydafrika, Kina, EU, Kanada, Förenade Arabemiraten

Bilaterala förbindelser

Sverige och Tanzania har nära förbindelser. Redan före självständigheten  arbetade många svenskar i landet, främst som missionärer, däribland Barbro Johansson som sedermera blev parlamentsledamot i det självständiga Tanganyika. Efter självständigheten 1961 har ett omfattande utvecklingssamarbete bedrivits mellan Sverige och Tanzania (landet bytte namn till Tanzania efter det att Tanganyika och Zanzibar 1964 bildade en unionsrepublik).   Det officiella besöksutbytet har varit stort.  Ett statsbesök genomfördes 1981. Statsminister Palme besökte Tanzania 1984 och Tanzanias ”father of the nation” Julius Nyerere besökte Sverige ett flertal gånger, sista gången i maj 1996. Hans efterträdare, Ali Hassan Mwinyi, var på besök 1990. Tanzanias tredje president Benjamin Mkapa besökte Sverige 1999 och president Jakaya Kikwete i februari 2007. Zanzibars president Karume besökte Sverige i mars 2005 och Tanzanias (unionen)  vice-president Bilal besökte Sverige i september 2011. Svenska statsrådsbesök inkluderar besök av biståndsminister Gunilla Carlsson i december 1996 och handelsminister Ewa Björling i januari och Anders Borg i maj 2012 . På statssekreterarnivå besökte Joakim Stymne Tanzania i februari 2007 och Gunnar Wieslander i januari 2008.

I september 2007 var president Kikwete och statsminister Fredrik Reinfeldt gemensam ordförande för en klimatkommission i FN. President Magufuli ingår också i högnivågruppen till stöd för de nya utvecklingsmålen (SDG) som tillkommit på initiativ av statsminister Löfven.

Den politiska situationen

Den politiska  situationen i Tanzania är vid en jämförelse med flertalet afrikanska stater lugn och stabil. Tanzania utgör därmed en stabiliserande faktor i en annars ganska instabil region. Landet har goda relationer med sina grannar.

Tanzania avskaffade enpartisystemet 1992, trettio år efter landets självständighet.

Skiftet från enpartistat till ett fungerande flerpartisystem har varit en komplicerad process och är ännu inte helt genomförd. Både lagstiftning och kultur från enparti-systemet påverkar fortfarande stora delar av samhället vilket gynnar CCM som suttit vid makten sedan självständigheten. Landets femte flerpartival ägde rum i oktober 2015. President John Pombe Magufuli vann tydligt valet med 58 % av rösterna. Innan Magufuli blev Tanzanias femte president var han landets infrastrukturminister.

Även i parlamentsvalet 2015 avgick regeringspartiet CCM med en klar seger. Valet innebar en fortsatt stark position för oppositionspartierna (som nu har en dryg fjärdedel av parlamentsplatserna) och har lett till ett mer aktivt parlamentsarbete.

Trenden i den tanzaniska politiken är tydligt att CCM gradvis tappar mark mot en opposition som i allt högre grad förmår att uppträda samlat för att utmana partiet om makten. I valrörelsen 2015 bildade fyra partier alliansen UKAWA som stödde den gemensamma kandidaten Edward Lowassa. Lowassa som bara veckor tidigare varit en av förhandsfavoriterna till att bli CCM:s presidentkandidat förmodades ta med sig stora väljaraskaror när han bytte parti. Även om valresultatet blev en besvikelse för Lowassa blev det den största framgång som oppositionen hittills har nått.

Motsättningarna på Zanzibar har utgjort en av de största utmaningarna i unionspolitiken. Fram till valet 2005 präglades de separata zanzibariska valen av oegentligheter och våldsamheter. Inför valet 2010 enades Zanzibars tidigare president Karume och oppositionsledaren Seif Shariff Hamad (CUF) om att för att undvika motsättningarna bilda en samlingsregering, en s.k. Government of National Unity. Motsättningarna beror på att CUF, liksom många bedömare, menar att de har störst stöd bland väljarna och att CCM:s maktmonopol borde komma till ett slut. Överenskommelsen bekräftades av en folkomröstning på Zanzibar och efter det kom 2010 års val att bli i stort sett lugnt och fridfullt. GNU har levt kvar och inför valet i oktober 2015 fanns förutsättningar för ett välordnat val. Dock har situationen på Zanzibar utvecklats till ett svårt problem för landet som helhet.

Även om medborgarutrymmet minskat något uner senare år har utvecklingen av andra delar av samhället fortsatt gått framåt. Parlamentet har genomgått en betydande vitalisering och stärkts genom nya stadgar och en egen budgetpost. Den Sverigestödda riksrevisionen har fått en formellt stärkt roll genom ändring av lagstiftning och ökade resurser och kapacitet. Riksrevisorns arbete har varit avgörande för att avslöja missbruk av resurser och korruption och att utkräva ansvar. Detta har även gett parlamentets kontrollfunktion möjlighet att fungera bättre. Civila samhällets organisationer har samtidigt utvecklats, vilket inneburit att de fått en starkare roll i samhället och även blivit alltmer accepterade. Även kvinnorna har fått en starkare roll i samhället och kvinnor har i dag framträdande politiska positioner såsom posten som vicepresident och posten som vice talman i parlamentet.

Ekonomi och handel

Efter en allvarlig ekonomisk kris i slutet av 70-talet och början av 80-talet förändrades det ekonomiska systemet i Tanzania i marknadsekonomisk riktning. Den ekonomiska reformprocessen inleddes således något tidigare än den politiska. På samma sätt som på det politiska området kännetecknas även det ekonomiska området av att Tanzania alltjämt är ett land i förändring. Inte minst på näringslivets område upplevs Tanzania ofta som ett land där regeringen försvårar snarare än underlättar företagande, investeringar och handel trots politikernas försäkringar om motsatsen.

Som ett resultat av genomförda makroekonomiska strukturreformer har den ekonomiska tillväxten i Tanzania under många år legat mellan 6 och 8 %. Tillväxten är fortsatt hög på ca 7 % och förväntas ligga kvar på samma nivå även nästa år. Snabbast utveckling noteras inom transport, elproduktion, information, kommunikation och finansiella tjänster. Tanzanias försörjningsbas domineras emellertid fortfarande av jordbruket, där flertalet av de fattiga har sin försörjning. Den låga tillväxten inom sektorn motsvarar nätt och jämt befolkningstillväxten på landsbygden.

Genom en expansiv finanspolitik och det faktum att Tanzania ännu inte är särskilt integrerat i den globala ekonomin har man lyckats upprätthålla en tillväxt även under senare års globala kriser. Inflationen har kommit ned från nivån kring 20 % i spåren av den globala finanskrisen och ligger idag mellan runt 7 %.

Statens inhemska intäkter har ökat från drygt tio procent av BNP i början av 2000-talet till 22,4 % 2015. Tillsammans med ett stabilt bistånd har statens utgifter kunnat expandera under 2000-talet. Ökningen av statens inhemska intäkter har medfört att biståndets andel av statsbudgeten har minskat från 37 procent av statens utgifter budgetåret 2006/07 till dagens 10 procent. Det finns en officiell målsättning att den lokala förvaltningen skall få 25 % av den totala budgeten. Detta mål har ännu inte nåtts.

Även på handelsområdet har omfattande förändringar skett med anledning av de politiska och ekonomiska reformerna. Även här återstår dock mycket innan den nya marknadsanpassade politik som ersatt den tidigare inåtvända protektionistiska politiken fullt ut omsätts i verklig handling. På många områden saknas både kapacitet och kompetens för att göra detta. Det största hindret för Tanzanias export finns alltjämt inom landets gränser. det gäller förutsättningarna för företagsamhet och entreprenörskap samt bristande kunskap om andra marknader.  En viktig faktor i detta sammanhang är den regionala integrationen i form av Östafrikanska gemenskapen, EAC, som  på sikt kommer  att medföra större handelspotential för hela regionen. Tullunionen inom EAC är nu genomförd fullt ut. Ett avtal om en gemensam marknad undertecknades av de fem medlemsländerna i november 2009 och på pappret föreligger nu en inre marknad. I praktiken kvarstår dock ett antal hinder för en fungerande inre marknad. EAC, som alltjämt är ett lovande regionalt samarbete, har stött på flera utmaningar som förhindrar ett effektivt samarbete. 

Utvecklingssamarbete

Det svenska utvecklingssamarbetet i Tanzania inleddes direkt efter självständigheten och har sedan dess förändrats flera gånger både i sin form och sin ämnesmässiga inriktning. Utvecklingssamarbetet under 60- och 70-talen bestod huvudsakligen av stöd till skolor, sjukhus och vattenförsörjning. Under 70-talet tillkom ett omfattande bistånd till den industriella sektorn.

Biståndet nådde sin största omfattning 1989/90 med utbetalningar på över en miljard svenska kronor (i 1993 års priser). Under 90-talets första hälft sjönk volymen i samband med att givarna intog en allt mer kritisk hållning till utvecklingen i Tanzania (lägsta värde 1994/95 på drygt 250 miljoner kr) men steg sedan åter efter att reformtakten intensifierades och resultaten förbättrades.

Utvecklingssamarbetet genomgick under 90-talet en förändring från enskilda utvecklingsprojekt inom ett stort antal ämnesområden  till bredare utvecklingsprogram i utvalda sektorer med den tanzaniska regeringen som huvudansvarig. Därutöver sker ett betydande utvecklingssamarbete med icke-statliga aktörer i det civila samhället och den privata sektorn. Under 2000-talet har den ämnesmässiga fokuseringen fortsatt i syfte att genom en mer sammanhållen ansats få bättre genomslag och resultat.

Nuvarande inriktning styrs av regeringen beslutad samarbetsstrategi för Tanzania som gäller för perioden 2013-2019.

Strategin har tre huvudsakliga områden;

1. Fler arbetstillfällen samt utvecklade energi- och jordbruksmarknader

2.Förbättrad utbildning och ökat företagande

3. Stärkt demokratiskt ansvarsutkrävande och transparens samt ökad kunskap om mänskliga rättigheter.

Utöver dessa områden finns också ett omfattande samarbete inom forskning som bedrivs inom ramen för den av regeringen beslutade strategin för forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021.

Genom budgetstödet har staten fått  bättre förutsättningar för att ta större ansvar för utvecklingen i landet. I stort sett samtliga flickor och pojkar går t ex nu i skolan. Tanzania har även nått betydande framgångar i att minska dödligheten för spädbarn och barn under fem år. Fler barn har vaccinerats mot mässling och arbetet mot malaria visar betydande framgång.    Svenskt stöd har bland annat bidragit till ökad tillgång till elektricitet på landsbygden (20 % av alla nya uppkopplingar på landsbygden 2005-2009), ökad tillgång till finansiella tjänster för småskaliga entreprenörer med stark fokus på kvinnor (över 900,000 individer och småföretag har nåtts), en tydligt stärkt kapacitet hos den tanzaniska riksrevisionen och därmed förstärkt ansvarsutkrävande av regeringen, ökad kunskap om HIV/AIDS bland ungdomar, samt förstärkt forskningskapacitet inklusive viktiga bidrag till malariabekämpning.

Handel mellan Tanzania och Sverige

Handeln mellan Sverige och Tanzania fluktuerar kraftigt, främst beroende på om svenska företag får stororders inom exempelvis telekom, infrastruktur eller maskiner. År 2011 blev slutsiffran för exporten 1799 miljoner kronor, medan den 2014 slutade på 565 miljoner kronor. Samtidigt ligger importen från Tanzania på en avsevärt lägre nivå (2014 importerades varor till ett värde av 62 MSEK från Tanzania) och består främst av jordbruksvaror som kaffe. Trenden är positiv och har mer än fyrdubblats sedan 2010. Även om importen ligger på en låg nivå innebär den en markant ökning jämfört med 2000-talet början då Tanzanias export till Sverige uppgick till 2-5 miljoner kr.

Scania har traditionellt en stark ställning i Tanzania. Företaget har varit etablerat i landet i över 30 år. Ericsson har ett starkt och ökande engagemang i Tanzania. Detsamma gäller mobiltelefoniföretaget Tigo/Millicom. Även företag som Sandvik och Atlas Copco finns representerade på plats inte minst mot bakgrund av den viktiga gruvsektorn. På Zanzibar verkar några mindre svenska företag inom framförallt möbel-, kosmetik, och klädtillverkning samt turism.

Svenskar i Tanzania

I Tanzania finns en svenskkoloni på ca 400 personer, fortfarande med ett stort inslag av missionärer men också en växande grupp företagare. En ökande andel svenska turister besöker landet, 2014 besökte fler än 15 000 svenskar Tanzania. Sedan 1 januari 1996 råder visumtvång.

Övriga upplysningar

Man bör anlita välrenommerade guider/arrangörer av safariturer och Kilimanjaro-bestigningar. Besökare uppmanas att respektera de instruktioner som ges av guider och myndigheter under safarin/bestigningen. 

Ambassaden uppmanar svenskar i Tanzania, bosatta såväl som korttidsbesökare, att anmäla och registrera sin ankomst/vistelse i landet  via nedan länk eller rese-app. Informationen är frivillig och avsedd att användas i beredskapssyfte.

Anmäl dig på svensklistan

Information om UD resklar-app