Europarådet den 8 - 19 januari 2018

- Raoul Wallenberg-priset 2018 till Budapestbaserad organisation för romers rättigheter - PACE:s session med viktiga val och högnivådeltagare, dock utan ryska ledamöter - GS Jagland om Memorial och kommande möte med turkisk konstitutionsdomare - MR-kommissarien Muižnieks sista årsrapport - Europarådets växande biståndsverksamhet - Fall mot Sverige i Europadomstolen

Raoul Wallenberg-priset 2018

I tider när situationen för MR-försvarare försämras i ett antal länder, är det viktigt att lyfta fram extraordinära åtgärder av personer eller organisationer som fortsätter att kämpa för andra i Raoul Wallenbergs anda framhöll generalsekreterare Jagland. Den 17 januari 2018, på dagen 72 år sedan Raoul Wallenberg arresterades i Budapest, delade han för tredje gången ut Europarådets Raoul Wallenbergpris på €10 000. Priset gavs till den Budapestbaserade organisationen European Roma Rights Center (ERRC) för dess extraordinära insatser och innovativa metoder för att förbättra romers situation och motverka diskriminering.

Genom att driva ärenden och mål i domstolar, inklusive i Europadomstolen och kollektiva klagomål till Europeiska kommittén för sociala rättigheter, har ERRC kunnat påvisa övergrepp och missförhållanden begångna av polis gentemot romer, felplacering av romska barn i specialskolor, brister i bostäder för romska familjer. ECRR har vunnit flera landmark fall, inklusive i Europadomstolen, och därigenom åstadkommit konkreta förbättringar för romerna i Europa. Priset instiftades år 2012 av Europarådet, på initiativ av svenska regeringen och det ungerska parlamentet och delas ut vartannat år sedan 2014.

 

PACE:s session 22-25 januari 2018

Vid sessionen kommer den parlamentariska församlingen (PACE) att välja ny ordförande. Denna gång förväntas ordförandeposten gå till en kandidat från PACE:s socialistiska grupp, där den italienska ledamoten Nicoletti är huvudkandidat. Även Europarådets nye MR-kommissarie kommer att väljas under sessionen. Valet står mellan en fransk kandidat, tillika PACE-ledamot, en slovensk kandidat, f n landets justitieminister, samt en bosnisk kandidat, tidigare medierepresentant vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Vid sessionen kommer Armeniens och Österrikes presidenter, Danmarks statsminister liksom kronprinsessan av Danmark, prinsessan Mary, och Danmarks utrikesminister att delta.

Ingen lösning väntas under sessionen av den ryska ackrediterings- och rösträttsfrågan. Bitr. talmannen i Duman Pyotr Tolstoy har i media sagt att Ryssland inte avser att sända någon delegation till januarisessionen, eftersom församlingen inte har reviderat sina regler på sätt som gör att ryska ledamöter kan garanteras att få delta på samma villkor som andra. Samtidigt har en process inletts genom en ad hoc kommittee under PACE som kommer att se över reglerna, som även två ryska ledamöter har inbjudits delta i. Tidigast till sommaren är dock en sådan möjlig regeländring att vänta.

 

Generalsekreterare Jagland

Generalsekreterare Jagland uttalade sig i förra veckan om mordbranden i MR-organisationen Memorials kontor i Ingusjien och uppmanade federala och regionala myndigheter att utreda händelsen noga och med full insyn. Han konstaterade även att nyligen inträffade händelser, inklusive gripandet av Oleg Titijev, chef för Memorials kontor i Tjetjenien, var mycket oroande. MR-kommissarien har på twitter fördömt de två händelserna.

Den 26 januari kommer GS Jagland att ta emot ordföranden i Turkiets konstitutionella domstol, Zühtü Arslan.

 

MR-kommissarien

I sin årsrapport för 2017 konstaterar MR-kommissarien att situationen avseende de mänskliga rättigheterna i Europa fortsatte att försämras under förra året. Något som särskilt framhålls är de enligt Muižnieks svåra konsekvenserna av att EU under det gångna året börjat fokusera på Libyen som ett led i att få kontroll över migrationen. Bland andra exempel kan nämnas den bristande respekten för rättsstatsprincipen i Polen och förföljelser av HBTQ-personer i Ryssland och Azerbajdzjan.

I årsrapporten ges en överblick över de landsbesök (inklusive i Sverige) som genomförts under det senaste året liksom över exempelvis tematiska aktiviteter, såsom yttrande- och mediefrihet, migranters, flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter, HBTQ-personers mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det kan även nämnas att Muižnieks sedan det senaste veckobrevet bl.a. gjort ett uttalande om jämställdhet i arbetslivet och en så kallad MR-kommentar om äldre personers rätt till värdighet och självständighet.

 

Europarådets biståndsverksamhet

Europarådets tekniska bistånd och samarbete med medlemstater och angränsande länder har vuxit kraftigt i betydelse och omfattning under generalsekreterare Jaglands ledarskap. Från år 2010 har flera reformer successivt genomförts och alltjämt pågår en strävan mot en ökad decentralisering. Sedan år 2010 har EU:s och medlemsstaternas frivilliga bidrag till Europarådet ökat med 107 procent. År 2016 uppgick frivilliga bidrag till Europarådet totalt till 61 miljoner Euro och år 2017 till 59,5 miljoner Euro. Endast mindre delar av detta bistånd genomförs med medel från den ordinarie budgeten.

EU är den största biståndsgivaren med bidrag på 43 miljoner Euro under 2016 och 38,5 miljoner Euro under 2017 till gemensamma program eller Europarådets biståndsverksamhet. Bland de bilaterala biståndsgivarna är Norge störst med 5, 8 miljoner Euro för 2016 och 7,8 miljoner Euro för 2017. Sverige som år 2016 kom på andra plats som bilateral biståndsgivare har år 2017 sjunkit till femte plats.

 

Nytt från Europadomstolen

Sverige fälldes den 9 januari av Europadomstolen i målet X mot Sverige, som rör utvisning av en marockansk medborgare som av Säkerhetspolisen anses utgöra ett hot mot nationell säkerhet. Europadomstolen kom i sin dom fram till att det skulle innebära en kränkning av artikel 3 i Europakonventionen (förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) att verkställa utvisningsbeslutet.

Målet Bencherefmot Sverige, om frihetsberövade av en person inför verkställighet av ett beslut om utvisning, avvisades dock eftersom domstolen ansåg att klaganden hade missbrukat den individuella klagorätten genom att inte uppge att hans rätta nationalitet var algerier och inte marockan. Genom att inte informera om detta (domstolen fick kunskap om den rätta nationaliteten först efter att utvisningen hade verkställts) ansåg Europadomstolen att Bencheref försökt vilseleda domstolen i en för målet väsentlig del.

Senast uppdaterad 22 jan 2018, 15.09