Sida-besök för diskussioner om nytt ramavtal med Europarådet. PACE skickar valobservatörer till Turkiet inför valet i juni och kommissionären för mänskliga rättigheter (MR) har granskat Albaniens politik gentemot barn, funktionshindrade och tillgång till rättvisa. Vidare under veckan lanserade Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) en rekommendation om jämställdhets- och antidiskrimineringsinstitutioner. Nästa vecka granskar ministerkommittén verkställandet av domar från Europadomstolen.
Vid besök i veckan av enhetschef Torgny Svenungsson och Europarådshandläggaren Kristina Samuelsson från Sida gjordes en genomgång av Europarådets bistånd och diskuterades ett nytt ramavtal mellan Sida och Europarådet för åren 2019 – 2022. Det nuvarande avtalet med Europarådet löper åren 2015 – 2018. Inom detta hade i ett första skede drygt 55 miljoner kronor utbetalats för samarbetet, med inriktning på Europarådets fältarbete i Ukraina, Georgien, Armenien, Moldavien och Vitryssland. Den absolut övervägande delen har gått till Ukraina (UA). Under det sista halvåret har Sida två gånger avsatt ytterligare medel i tillägg under ramavtalet. Först genom ett bidrag i början av året på 5 miljoner kronor till UA. Just nu är ett andra bidrag på 25 miljoner SEK aktuellt för finansiering av den nya handlingsplanen för UA 2018 – 2022 (20 miljoner) samt ett bidrag till handlingsplanen för Georgien (5 miljoner). Därmed har hittills cirka 85 miljoner kronor utbetalats till Europarådet under ramavtalet 2015 -2018.
Europarådets parlamentariska församling (PACE) sänder en förberedande grupp valobservatörer till Turkiet 29 - 30 maj för att granska valprocessen, kampanjerna och förberedelserna inför valet den 24 juni. Delegationen kommer att träffa bland annat talmannen för parlamentet, presidentkandidater samt representanter från politiska partier och media. En större PACE-delegation kommer att sändas till själva valet, då 30 valobservatörer kommer delta.
Europarådets MR-kommissionär Dunja Mijatović har besökt Albanien varvid situationen för barn och personer med funktionsnedsättning granskades liksom tillgång till rättshjälp.
Lagstiftningen för skydd av barns rättigheter välkomnades, särskilt skyddsmekanismerna för att säkerställa en icke-diskriminering. Ett mer effektivt genomförande av lagstiftningen behövdes, särskilt gentemot barn tillhörande minoriteter och barn med funktionsnedsättning. Antalet stödlärare borde öka. MR-kommissionären uppmuntrade myndigheterna att öka medvetenheten om våld mot barn för att ändra attityderna kring våld som en disciplinåtgärd mot barn. För personer med funktionsnedsättninghade vissa framsteg gjorts, men mycket arbete kvarstod. Många offentliga byggnader behövde byggas om för att uppfylla kraven på tillgänglighet. Vidare måste personer med funktionsnedsättning inkluderas bättre i beslutsfattande som rör dem själva. Dunja Mijatović välkomnade även den nyligen antagna lagen om rättshjälp som breddar gruppen av förmånstagare.
Vid ett möte i veckan lanserade Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) en antagen reviderad version av sin policyrekommendation om nationella jämställdhets- och antidiskrimineringsinstitutioner. Målet har varit att göra rekommendationen mer användbar för olika sorters likabehandlingsinstitutioner trots de många skillnader avseende struktur och funktioner som finns dem emellan.
Representanter från ett antal sådana institutioner och MR-organ deltog. Från Sverige medverkade en representant från Diskrimineringsombudsmannen. Det betonade att jämställdhets- och antidiskrimineringsinstitutioner är nyckelaktörer i kampen mot rasism och intolerans. Vidare ansåg ECRI:s arbetsgrupp att institutionernas oberoende överlag behövde stärkas. Under mötet presenterade EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) en enkätundersökning riktad till personer tillhörande minoriteter. En av slutsatserna var att många som upplevt sig ha utsatts för diskriminering inte var medvetna om möjligheten att vända sig till en jämställdhets- eller antidiskrimineringsinstitution, eller kände till något annat klagomålsförfarande. Större ansträngningar behövdes göras för att öka medvetenheten om dessa institutioner.
32 av Europarådets medlemsstater är parter till avtalet om kulturrutter, däribland Norge, Finland, Polen, Tyskland, Ryssland, Frankrike och Italien. Sverige och Danmark är inte medlemmar. Avtalet lanserades 1987 genom deklarationen av Santiago de Compostela, som ett komplement till Europarådets kulturkonvention (som Sverige är part till). Under partsavtalet återfinns ett trettiotal kulturrutter genom Europa på olika tema - pilgrimsrutten, jugend (art nouveau)-rutten, Romar-rutten, vinrutten, Hansarutten, Hugenottrutten. Mozartrutten, vikingrutten, cistercienskloserrutten. Ett särskilt institut, beläget i Luxembourg, har i uppgift att utvärdera och certifiera att de olika rutterna uppfyller en rad kvalitetskrav, det bidrar även med bakgrund och information om rutterna samt bistår vid besök av forskare och studenter. Institutet firar under 2018 sitt tjugoårsjubileum med olika aktiviteter. De medlemsstater som är medlemmar i partsavtalet anser att medlemskapet bidrar till ökad kulturgemenskap mellan länder och folk samt till ökad turism. För läsare som planerar resor i Europa i sommar kan rekommenderas ett besök på hemsidan för goda tips.
Nästa vecka äger årets andra DH-möte rum, då ministerkommittén granskar verkställandet av ett antal domar från Europadomstolen. Denna gång ska två mål (ett mot Italien och ett mot Rumänien) om myndigheters underlåtelse att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och barn som utsatts för våld i hemmet behandlas för första gången.
Bland övriga målgrupper på dagordningen återfinns Klyakhin mot RF som främst handlar om kränkningar av rätten till frihet och säkerhet i samband med häktning, exempelvis utan föregående domstolsbeslut. Fokus för behandlingen av målen i gruppen brukar dock ligga på situationen för de drabbade i målen Pichugin samt Chodorkovskij och Lebedev, alla tre med kopplingar till företaget Yukos.
Slutligen kan målet McKerr mot UK nämnas. Målet rör bristfälliga utredningar av dödsfall som ägde rum under 80-90-talen i samband med UK:s polisiära och militära säkerhetsoperationer på Nordirland. Målet diskuterades senast i september 2017.
