I veckan som gick uttryckte nobelpristagare oro över utvecklingen i Turkiet, ECRI publicerade sin femte rapport om Sverige och MR-kommissarien besökte Serbien och Europaparlamentet. Dessutom publicerade generalsekreterarens representant för migrations- och flyktingfrågor sin första aktivitetsrapport och Europarådets audivisuella observatorium en analys av situationen för journalister och media.
1. I ett öppet brev till president Erdoğan har 38 nobelpristagare uttryckt oro för utvecklingen i Turkiet. De framhåller att de godtyckliga fängslandena av journalister, akademiker och andra medborgare har lett till kraftiga begränsningar av yttrandefriheten. De refererar till kritiska uttalanden av Europarådets MR-kommissionär och FN-rapportören för yttrandefrihet. Erdoğan uppmanas att häva undantagstillståndet och tillse att rättssäkerheten och yttrandefriheten säkras.
2. Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) är ett oberoende övervakningsorgan med mandat rörande rasism, etnisk diskriminering och intolerans. ECRI har i dagarna publicerat sin femte rapport om Sverige. Rapporten innehåller positiva aspekter av Sveriges arbete på området, inklusive den nationella planen mot rasism från 2016 och den nationella strategin för romers inkludering. Bland negativ kritik som tas upp finns det faktum att antalet hatbrott ökat i Sverige de senaste åren och att endast ett litet antal leder till fällande dom. Kritik riktas även mot att det inte är kriminaliserat att i rasistiskt syfte offentligt förneka, trivialisera, rättfärdiga eller tolerera folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten.
4. Serbien: I MR-kommissariens rapport efter Serbienbesök tar han framförallt upp tre områden: a) Landet måste ta itu med arvet från kriget under 1990-talet genom att se till att de som begått allvarliga människorättsbrott straffas, att hålla en hårdare ton mot de som dömts för brott i ICTY-domstolen samt ge krigsoffer fullgoda skadestånd. b) Även om det finns ett stabilt rättsligt ramverk för mediefrihet kvarstår problem för journalister genom att hot och attacker sällan leder till åtal. c) Muižnieks betonade vikten av inkluderande utbildning för att öka social sammanhållning. Ytterligare ansträngningar behövs för att inkludera marginaliserade grupper i skolan, såsom romer och barn med funktionshinder.
5. EP-tal om jämställdhet: I ett tal inför Europaparlamentet behandlar MR-kommissarien jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter. Han konstaterar att ännu kan inget land berömma sig av att ha uppnått full jämställdhet. Diskriminering kvarstår inom flera sektorer. Han pekar på hur ikraftträdandet av Europarådets konvention om våld mot kvinnor utgjort ett steg framåt, med krav på förbättrad lagstiftning och åtgärder. Han konstaterar att 17 EUMS har ratificerat den och övriga 11 jämte EU har undertecknat den. Han konstaterar att ett område där utvecklingen på sina ställen gått bakåt gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.
6. Tomas Boček, GS särskilda representant för migrations- och flyktingfrågor, har publicerat sin första aktivitetsrapport. Han konstaterar att hårdare gränskontroller har lett till att antalet nyanlända i Europa visserligen minskat, men att flyktingar och migranter fortsätter att komma. Boček anser att utvecklingen inte helt går att stoppa och uppmanar till ökad solidaritet. Hade en sådan funnits inom EU hade kostnaderna för mottagandet fördelat på alla EUMS blivit rimliga, istället för att som nu belasta ett fåtal länder. Han menar att nolltolerans bör råda mot så kallade ”pushbacks” vid gränserna (att sända tillbaks de flyktingar och migranter som närmar sig gränserna) och att legala vägar in i Europa måste återinföras.
7. Vid sin presentation uttryckte Boček oro för det uppsving av hatbrott, populism och främlingsfientlighet som skett. Han uppmanade medlemsstaterna att samarbeta och vara generösa för att säkerställa en god integration och ett gott mottagande. Kostnaderna i händelse av ett misslyckande skulle bli mångdubbelt större. För att upprätthålla mänskliga rättigheter för alla, skydda asylrätten och behålla ett öppet Europa krävs en politisk enighet bland medlemsstaterna och Boček efterlyste en sådan. Stöd uttrycktes från flera länder.
8. Europarådets audivisuella observatorium (ett partsavtal som SE tillhör) har i veckan publicerat en rapport om skyddet av journalister och media i utvalda länder (RF, TR, DE, ES, FR, UK, HU och PL). Rapporten innehåller en översikt av ländernas lagar, rättsfall och mediapolitik. Dessa granskas utifrån hur de garanterar de speciella privilegier som tillhör en fri press liksom statsmakternas icke-inblandning samt bedömer effekterna för pressfriheten av långtgående lagar om ärekränkning och liknande. I tredje delen görs en analys och berörs trender och utmaningar, inklusive ny teknik och filtrering.
9. Turkiet: Som uppmärksammats i svensk media väntas Europadomstolen inom kort att offentliggöra sitt beslut i målet rörande de två journalisterna Şahin Alpay och Mehmet Altan som sitter fängslade i Turkiet.
10. Ukraina: I veckan meddelade Europadomstolens dom i målet Sinkova mot Ukraina, vilket behandlade arrest, häktning och sedermera fällande dom av en student som stekt ägg på ett krigsmonument i Kiev. Anna Sinkova hade stekt ägg och korvar över den eviga låga som är en del av monumentet Den okända soldatens grav. Hon uttalade i en video att detta gjorts som en konstnärlig protest mot slöseriet med naturgaser. Domstolen ansåg med fyra mot tre domare att Ukraina inte gjort sig skyldigt till oproportionerlig inskränkning av Sinkovas yttrandefrihet och upprätthöll domen. De tre skiljaktiga domarna ansåg å sin sida att hon endast utfört en legitim akt av satir genom ”fredliga, om än kontroversiella, medel”.
