Venedigkommissionen publicerade under veckan utlåtanden om Armenien, Georgien, Makedonien, Moldavien och rapporter om val. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) rapporterade om förhållandena i det turkiska Imrali-fängelset och Europarådets Annual Penal Statistics (SPACE) publicerade statistik om fängelsebeläggningen i Europa. Vidare publicerade Europeiska Audivisuella Observatoriet en rapport om hur nätreklamen växer. Europadomstolen beslutade i målen Alpay och Altan mot Turkiet. Ministerkommitténs första möte i DH-format för 2018 – övervakning av Europadomstolens domar ägde rum den 13-15 mars.
Venedigkommissionen (VK), Europakommissionen för demokrati genom lag, har i veckan publicerat ett antal utlåtanden:
AM: Ett gemensamt utlåtande tillsammans med OSCE om Armeniens utkast till lag om samvetsfrihet och religiösa organisationer. VK/OSCE (Organization for Security and Co-operation in Europé)välkomnar den nya lagen men anser att den bör breddas också gentemot icke-religiösa samfund, ge mindre positiv särbehandling för den armeniska apostoliska kyrkan samt minska registreringskraven för samfund och organisationer.
GE: I ett relativt positivt utlåtande om Georgiens senaste utkast till ändringar i sin konstitution, uttrycker VK dock ännu en gång besvikelse över att man skjutit upp övergången till proportionellt valsystem till 2024.
MK: Ett sitt utlåtande om Makedoniens utkast till diskrimineringslagstiftning noterar VK en del förbättringar jämfört med den existerande lagstiftningen. Bland annat välkomnas att sexuell läggning och könsidentitet lagts till som diskrimineringsgrunder.
MD: Tre utlåtanden om Moldavien: ett gemensamt med OSCE om ändring i valsystemet för val till parlamentet, ett om ändringar och tillägg till MD:s konstitution och ett om utkast till ändring av föreningsfriheten.
Allmänt: En rapport om begränsade mandatperioder och rätten till omval för presidenter. Rapporten når slutsatsen att omval inte är en rättighet i sig själv utan en modalitet. Den innebär en begränsning av rätten till politisk delaktighet. Väljarnas och eventuella kandidaters intressen och rättigheter måste vägas mot varandra.
En rapport har också publicerats om möjligheterna att identifiera oegentligheter i val genom statistiska metoder.
I tisdags offentliggjordes Europadomstolens beslut i målen rörande journalisterna Şahin Alpay och Mehmet Altan. Det är domstolens första mer substantiella domar som behandlar journalisters situation och långa frihetsberövanden sedan kuppförsöket 2016 i avvaktan på rättslig prövning. I båda fallen kom domstolen fram till att Turkiet hade brutit mot artikel 5.1 om rätt till frihet och säkerhet samt artikel 10 om yttrandefrihet i Europakonventionen för mänskliga rättigheter (EKMR). Domstolen ansåg dock inte att brott förelåg mot artikel 5.4 (om att domstolen snabbt ska pröva lagligheten av frihetsberövandet) utan menade att Turkiets konstitutionsdomstol handlagt ärendet inom en acceptabel tidsram med hänsyn till omständigheterna i målet. Altan dömdes den 16 februari till livstids fängelse för sitt samröre med Gülen-rörelsen och försök att ändra Turkiets konstitutionella ordning i samband med kuppförsöket i juli 2016. Alpay har sedan någon vecka tillbaka frisläppts och sitter i husarrest i avvaktan på Europadomstolens utslag och att brottmålsprocessen inleds. Med stöd av artikel 46 uppmanade Europadomstolen Turkiet att snarast möjligt släppa Alpay. Däremot konstaterades inte kränkning av artikel 18.
Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har publicerat en rapport från sitt besök år 2016 i det turkiska högsäkerhetsfängelset på ön Imrali. I fängelset sitter den förre PKK-ledaren Abdullah Öcalan och tre andra fängslade. I rapporten framkommer att förhållandena för Öcalan avsevärt har förbättrats sedan CPT:s förra besök där år 2013. Kommittén uttrycker dock oro över att de intagna inte tillåts ringa eller ta emot telefonsamtal, det var mer än 18 månader sedan någon av dem tilläts träffa sina närstående och på nära fem år har de intagna inte fått träffa sina advokater. CPT uppmanar de turkiska myndigheterna att tillåta de fängslade att kunna träffa både sina närstående och advokater. Turkiets svar går att läsa här. Turkiet har ännu inte medgett att rapporter från CPT:s besök i Turkiet efter kuppförsöket i juli 2016 får offentliggöras.
I en studie om reklamutvecklingen i tjugo EU länder åren 2011-2016 konstaterar Europeiska Audivisuella Observatoriet (ett partsavtal inom Europarådet) att reklam på nätet nu omsätter mer än reklam via TV (år 2016: EUR 36.8 miljarder för nätreklam kontra EUR 31.4 miljarder för TV-reklam.) Allt mindre pengar anslås till reklam i tryckta medier, medan TV och radio växer måttligt och nätreklamen mest. På nätet är det Google och Facebook som dominerar marknaden.
Europarådets årliga statistik över fängelser och straff från 2016 har publicerats. Flera av Europarådets medlemsstater, däribland Makedonien, Ungern, Cypern, Belgien och Frankrike, har allvarliga problem med överfulla fängelser och ligger på nivåer mellan 103-132%.
Något om DH-mötet den 13-15 mars, möten när ministerkommittén övervakar medlemsstaternas genomförande av Europadomstolens domar.
En tematisk debatt hölls om förhållanden för frihetsberövade personer med fokus på överfulla institutioner. Överbeläggning i fängelser leder till många och upprepade mål för Europadomstolen. Särskilt drabbade är Rumänien, Bulgarien, Moldavien och Ukraina. Belgiens justitieminister medverkade och omtalade att nya fängelser håller på att byggas i landet.
Det beslutades att fortsätta granskning av Serbiens åtgärder i målet Zorica Jovanovic mot Serbien (om nyfödda barn som försvunnit eller förklarats döda på BB i Serbien på 70- och 80-talet utan att de återlämnats till föräldrarna eller föräldrarna fått veta vad som hänt) då den lag om införande av en mekanism för individuell prövning och eventuell ersättning till föräldrar fortfarande inte antagits av parlamentet. Positiva nyheter var att lagförslaget har uppdaterats i enlighet med vissa av de klagomål som civilsamhällsorganisationer och föräldrar inkommit med samt att lagförslaget den 8 mars överlämnats till parlamentet för antagande.
I Khashiev- och Akayeva mot Ryssland (om sökandet efter saknade personer som försvunnit i samband med säkerhetsstyrkornas agerande i Tjetjenien åren 1999-2006 och tiden efter detta) uppmanades Ryssland fortsätta överväga inrättandet av ett organ för att söka efter de försvunna personerna.
