Utrikesministermöte i Helsingfors där en politisk deklaration antogs och ett antal beslut fattades om Ryssland och PACE, om civilsamhället och om GS Jaglands årsrapport. MR-kommissarien publicerar rekommendationer om AI och en s k MR-kommentar om etnisk profilering. Konferens för att stärka det internationella samarbetet för att öka kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och bekämpa våld mot kvinnor. Den första juridiskt bindande konventionen som syftar till att främja global samverkan för att bekämpa manipulering av sporttävlingar träder ikraft i höst.
Den 16–17 maj hölls det årliga utrikesministermötet, denna gång i Helsingfors. Ett antal beslut fattades, däribland ett som syftar till att öppna upp för Rysslands återvändande till den parlamentariska församlingen. I detta påminns om alla medlemsländers rätt att på lika villkor delta i ministerkommittén och den parlamentariska församlingen men också om allas skyldighet att betala sin medlemsavgift till organisationen. Enligt beslutet skulle man välkomna deltagande från samtliga medlemsländer PACE:s junisession. Också den ökade dialogen mellan ministerkommittén och PACE välkomnas och ministrarnas ställföreträdare ges i uppdrag att – i samarbete med PACE – utarbeta en kompletterande procedur för att stärka möjligheten att agera då en medlemsstat bryter mot sina åtaganden. Nästa steg i processen är att frågan diskuteras i den parlamentariska församlingens byrå.
Under mötet enades ministrarna också om behovet av att stärka skyddet för och främjandet av civilsamhället i Europa. Möjligheterna att stärka civilsamhällsorganisationers och nationella MR-institutioners roll och deltagande i Europarådet ska enligt beslutet undersökas i syfte att öka Europarådets öppenhet och transparens. Dessutom ska organisationens mekanismer till skydd för människorättsförsvarare stärkas.
Beslut antogs också med anledning av GS Jaglands årliga rapport. I denna uppmanas medlemsstaterna bl a att ta fram bindande instrument för att bemöta ett antal framträdande utmaningar för mänskliga rättigheter och demokrati, i synnerhet tvångsarbete och de utmaningar som följer med AI-tekniken.
Med anledning av organisationens 70-årsjubileum antogs slutligen en politisk deklaration, i vilken EKMR:s ledande bestämmelser och Europarådets huvudområden uppmärksammades.
Mötet markerade också övergången av ordförandeskapet i ministerkommittén, som nu tas över av Frankrike. Under mötet presenterade Frankrikes statssekreterare för EU-frågor, Amélie de Montchalin, Frankrikes ordförandeskapsprioriteringar. Dessa går ut på att: 1) bevara och konsolidera det europeiska skyddet till skydd för de mänskliga rättigheterna, 2) främja jämlikhet och öka samhörigheten och gemenskapen i Europa samt 3) möta nya utmaningar för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, såsom digitala verktyg och AI-teknik.
Den artificiella intelligensen har genom bland annat sociala medier och smarta hushållsprodukter fått ett allt större utrymme i alla människors liv. Behovet av att hitta rätt balans mellan teknisk utveckling och skyddet för de mänskliga rättigheterna är därför akut enligt MR-kommissarien Dunja Mijatović, som tagit fram rekommendationer på området. Rekommendationerna är baserade på olika Europarådsorgans arbete och tanken är att de ska fungera som vägledning för hur AI-teknikens negativa inverkan kan förebyggas eller mildras. Tio huvudområden lyfts fram, bland annat rörande transparens, oberoende tillsyn samt granskning av AI:s inverkan på mänskliga rättigheter. Det är också viktigt att yttrandefriheten, samt skyddet för personuppgifter och rätten till privatliv garanteras.
MR-kommissarien ägnar vidare en s k MR-kommentaråt frågan om etnisk profilering i Europa. Trots en ökande medvetenhet om behovet av att bekämpa fenomenet är etnisk profilering fortfarande utbrett inom Europa. Profilering av ras eller etniskt ursprung beror ofta på outtalade fördomar och innebär att polisen, utan någon objektiv eller skälig grund, använder sig av grunder såsom ras, färg, språk, religion, nationalitet eller etniskt ursprung i kontroller, övervakning eller utredningar. Minoritetsgrupper och utlänningar blir t ex oftare föremål för kroppsvisitationer och utökad kontroll vid gränspassager. Etnisk profilering förekommer även inom straffrättssystemet där personer tillhörande minoritetsgrupper oftare får strängare straff. För att få bukt med problemet behöver man samla in och offentliggöra statistisk information uppdelad i nationalitet, språk, religion och nationell eller etnisk bakgrund. Bland andra åtgärder nämns lagstiftning, utbildning av poliser och olika åtgärder bör vidtas för att säkerställa att algoritmiska verktyg framtagna för att vara till stöd i polisarbete inte leder till diskriminering.
Den 24 maj anordnade Europarådet tillsammans med FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor en konferens om kvinnors mänskliga rättigheter under Frankrikes ordförandeskap i ministerkommittén. Bland talarna återfanns bl a Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland, Frankrikes jämställdhetsminister Marlène Schiappa och FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor Dubravka Šimonović. Deltagarna var överens om att det krävdes ett globalt samarbete för att bekämpa våld mot kvinnor och främja kvinnors mänskliga rättigheter. Särskilt behövde åtgärder vidtas för att förbättra implementeringen av de ramverk som redan fanns. Enligt Frankrikes jämställdhetsminister Marlène Schiappa var kampen mot våld mot kvinnor nära kopplad till andra områden. Den var exempelvis en förutsättning för kampen för lika möjligheter på arbetsmarknaden och för kvinnors plats i det politiska livet.
Under konferensen presenterades även den nyligen upprättade plattformen för oberoende internationella och regionala mekanismer som arbetar mot våld mot kvinnor och för kvinnors mänskliga rättigheter. Plattformen består av representanter från internationella och regionala övervakningsorgan som arbetar med kvinnors mänskliga rättigheter och leds av FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Dubravka Šimonović. Plattformen samordnar arbetet mellan övervakningsorganen och möjliggör för gemensamma åtgärder och utbyte av erfarenheter, i syfte att säkerställa att nationella lagar om våld mot kvinnor genomförs i praktiken.
Den 1 september träder Europarådets konvention om manipulering av sporttävlingar i kraft, vilket är den första juridiskt bindande konventionen som syftar till att främja global samverkan för att bekämpa manipulering av sporttävlingar. Den innehåller bestämmelser om bland annat uppgjorda matcher, olaglig vadslagningsverksamhet, intressekonflikter och insiderinformation och är enligt GS Jagland en viktig komponent i kampen mot korruption. Flera stora sportorganisationer såsom FIFA och UEFA har uttryckt stöd för konventionen. GS Jagland uppmanar samtliga medlemsländer att ansluta sig till konventionen, som ännu inte undertecknats av Sverige.
