Europarådets årliga utrikesministermöte hölls i Helsingör den 18 maj, där bl. a. ändringsprotokollet till Dataskyddskonvention 108 antogs. Där antogs även Jaglands årsrapport om tillståndet för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet i Europa. ECRI publicerade rapport och rekommendationer om Kroatien. Varningar om händelser i Ukraina och Ryssland publicerades på journalistplattformen. Internationella dagen mot homo-, trans-, och bifobi uppmärksammades. Kosovos bitr. premiärminister uttalade sig om ett möjligt medlemskap i Europarådet.
Den 18 maj hölls det årliga ministermötet, denna gång i Helsingör under det danska ordförandeskapet. Under mötet diskuterades läget för mänskliga rättigheter rättsstatens principer och demokrati i Europa och deltog gjorde bland annat Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen. Mötet markerade också övergången av ordförandeskapet i ministerkommittén, som nu tas över av Kroatien.
Utrikesministrarna antog vid mötet bl.a. ändringsprotokollet till Europarådets dataskyddskonvention (ETS 108), vilket innebar slutet på en lång process. Frågan har sedan september 2016 behandlats i rapportörsgruppen för rättsliga frågor och innan dess i ad hoc-kommittén för dataskyddsfrågor.
Konvention 108 är idag den enda bindande globala internationella konventionen på området. Den innehåller ett antal principer för hantering av uppgifter för att säkerställa att exempelvis uppgifter inte lagras längre än vad som krävs.
Konventionen öppnades för undertecknande för 35 år sedan och var därmed i stort behov av uppdatering. Genom ändringsprotokollet har man bl.a. tagit itu med de utmaningar avseende integritetsskydd som uppstår i och med användningen av ny informations- och kommunikationsteknik och stärkt konventionens uppföljningsmekanism. I och med moderniseringen blir konventionen också förenlig med andra dataskyddsramverk, i synnerhet EU:s dataskyddsförordning, som från den 25 maj gäller som lag i alla EU:s medlemsländer.
Europarådets 47 medlemsstater (MS) samt Mauritius, Senegal, Tunisien och Uruguay är parter i konventionen och ett antal ytterligare länder samt EU önskar tillträda den.
Ändringsprotokollet öppnas för undertecknande den 25 juni. Under förutsättning att minst 38 medlemsstater ratificerat protokollet kommer det att träda ikraft senast fem år efter det att det öppnats för undertecknande.
Utrikesministrarna antog även GS Jaglands årsrapport om tillståndet för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet i Europa, som i år har rubriken ”Role of institutions. Threats to institutions”. I årets rapport uppmärksammas särskilt institutioners roll och försök att underminera dessa. Liksom i tidigare rapporter granskar Jagland i fem kapitel de olika beståndsdelarna för demokratisk trygghet: oberoende rättsväsende, yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet, fungerande demokratiska institutioner och inkluderande samhällen. Han konstaterar bl.a. att populism fortsätter att utgöra ett hot mot den europeiska stabiliteten och har lett till oroväckande konsekvenser senaste året. MS uppmanas i rapporten att bekräfta sina åtaganden till de gemensamma värderingarna i Europakonventionen och försvara europeiska institutionerna.
Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) har publicerat en rad landrapporter, däribland en om Kroatien. I den senare välkomnas antagandet av en ny lag om registrerat partnerskap för samkönade par, lagstiftning som försäkrade boende för återvändande kroatisk-serbiska flyktingar och bättre tillgång till skola för migrantbarn. Dock beklagar ECRI den ökade nationalismen, som lett till en ökning av rasism och hatiska uttalanden riktade mot framförallt serber, HBTQ-personer och romer. Myndigheter har inte heller vidtagit tillräckliga åtgärder för att tackla den ökade intoleransen. ECRI rekommenderar införande av obligatorisk utbildning om mänskliga rättigheter, med särskilt fokus på icke-diskriminering, samt effektivare genomförande den nationella handlingsplanen för inkludering av romer.
På Europarådets plattform för skydd av journalism och journalisters säkerhet har en varning publicerats efter att den rysk-ukrainska journalisten Kyrylo Vyshynsky, som jobbar på den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti, blivit häktad i Ukraina efter anklagelser om landsförräderi.
En annan varning i veckan gällde lagförslag om tillägg i Rysslands strafflag. Ändringarna förbjuder spridning av information som kan leda/ha lett till internationella sanktioner mot Ryssland. De vaga och breda formuleringarna gör att bestämmelsen skulle kunna användas godtyckligt för att förhindra medierapportering avseende frågor som rör allmänhetens intresse.
GS Jaglands talesperson har uttryckt oro över vilka konsekvenser som de återkommande frihetsberövandena av journalister i Ukraina och det ryska lagförslaget kan få för läget för medie- och yttrandefrihet i de två länderna.
Den 17 maj firades den internationella dagen mot homo-, trans-, och bifobi (IDAHOT). Danmarks jämställdhetsminister uttalade sig och hedrade alla som på något sätt bidrog till främjandet av HBTQ-personers rättigheter. Det behövdes ett samlat grepp för att försvara rättigheterna för alla som tillhörde utsatta grupper. EU gjorde inför dagen ett starkt lokalt uttalande i ministerkommittén i vilket man betonade att HBTQ-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i flera MS fortfarande var kraftigt begränsade. Samtliga MS uppmanades att använda sig av Europarådets standarder i sitt fortsatta arbete mot diskriminering och hatbrott.
Representanter för Europarådet deltog i veckan i öppnandet av det europeiska IDAHOT forum som organiserades av Portugal. En konferens om initiativ för att ta itu med hatiska uttalandet riktade mot HBTQ-personer hölls även i Tirana, inom ramen för det gemensamma EU-/Europarådsprojektet Horizontal Facility.
Kosovos bitr. premiärminister, Enver Hoxhaj, har uttalat sig om ett möjligt medlemskap i Europarådet. Hoxhaj räknar med tillräckligt röststöd för att kunna bli medlemsstat och finner tiden gynnsam under Kroatiens ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté (maj till november 2018) för att ansöka om medlemskap i Europarådet. Samtidigt konstaterar han att tiden från ansökan till medlemskap är en process som kan ta upp till två år.
