• Svenska

Om utlandet Nordmakedonien

Utvecklingssamarbete i Nordmakedonien

Efter att dispyten med Grekland om landets namn har fått en lösning har Nordmakedonien kunnat närma sig EU ytterligare. Sveriges reformsamarbete med Nordmakedonien återupptogs 2018 och ska underlätta landets integration med EU.

Makedonien (som vi kallade landet fram till februari 2019) drabbades jämförelsevis lite av 1990-talets krig på Balkan. Under våren 1999 fördrevs dock hundratusentals albaner från Kosovo av serbiska trupper. Makedonien fick på kort tid ta emot mer än 300.000 flyktingar, motsvarande cirka 15 procent av landets befolkning. Det var i samband med detta som Sverige, många andra länder och internationella organisationer inledde biståndssamarbete.

Efter ett kort inbördeskrig 2001 skrevs det så kallade Ohridavtalet under, som gav större rättigheter till de olika etniska minoritetsgrupperna i landet, framför allt den albanska. Detta har sedan dess styrt utvecklingen i landet mot en fredlig samexistens, där välfärden och det politiska systemet långsamt byggts upp.

2001 skrev EU och Makedonien under ett stabiliserings- och associeringsavtal och 2005 fick landet kandidatlandsstatus.

Under 2006–2016 genomgick Makedonien en negativ utveckling, med ett ökat auktoritärt styre, missbruk av offentliga institutioner, korruption och ett gradvis ökat förtryck av civilsamhälle och medier. Kapaciteten hos den offentliga förvaltningen urholkades, och medborgarnas förtroende för staten likaså.

Efter ett dramatiskt regimskifte sommaren 2017 har regeringen gjort ansträngningar för att återuppbygga goda relationer med grannländerna samt stärka demokratiska processer och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Nödvändig lagstiftning finns på plats, men förvaltningen har ännu inte den kapacitet som behövs för att tillämpa lagarna och genomföra de reformer som krävs för ett EU-inträde.

Svenskt bistånd

Under perioden 2010–2012 avslutade en rad givare, inklusive Sida, utvecklingssamarbete med dåvarande Makedonien. 2018 återupptog Sida samarbetet med landet. I dag regleras det svenska samarbetet i Resultatstrategin för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Ungefärligt årsbelopp under perioden 2018–2020 är 35 miljoner kronor.

Samarbetet syftar till att Nordmakedonien ska närma sig ett EU-medlemskap genom att:

  1. Öka den ekonomiska integreringen med EU och utveckla marknadsekonomin
  2. Stärka demokratin, öka respekt för mänskliga rättigheter och utveckla rättsstaten
  3. Förbättra miljön och begränsa klimatpåverkan

EU-integration

Den infekterade namndispyten med Grekland har, efter nära 30 år, kommit till en lösning, vilket öppnar vägen för fortsatt EU-närmande och NATO-anslutning. Att Nordmakedonien genomför de reformer som ett EU-medlemskap kräver bedöms bidra till minskad fattigdom, förstärkt demokrati och ökad respekt för grundläggande rättigheter.

Nordmakedoniens regering har tagit fram en plan (Plan 18) för EU-reformer som är nödvändiga för att starta förhandlingsprocessen. Reformerna rör främst säkerhetssektorn, offentlig förvaltning, korruption och val. Reformbehoven är större och mer genomgripande än de som sker i dagsläget, men där finns steg i rätt riktning.

Exempel på insatser
Alla insatser som Sida stödjer i Nordmakedonien ska underlätta landets väg mot att bli medlem i EU. Tillsammans med Norge bidrar Sverige även till de direkta förberedelser för screening och förhandlingar som samordnas av Europasekretariatet (SEA), utrikesministeriet och Europautskottet i parlamentet.

Stärkt demokrati och mänskliga rättigheter

Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är svag på vissa områden i Nordmakedonien, särskilt vad gäller rättsväsendets oberoende.

Under perioden 2006–2016 minskade respekten för de mänskliga rättigheterna i Nordmakedonien. 2015 briserade en skandal som avslöjade massavlyssning av tusentals människor, som nu undersöks av åklagare. Civilsamhället utsattes för ett sådant tryck att dess roll som ansvarsutkrävare nästintill försvann.

Efter 2017 har en del förbättringar skett, såsom ett friare medieklimat, ökad transparens och en stärkt dialog med det civila samhället. Men det finns fortfarande korruption, brister i myndighetsutövningen och många saknar tillgång till välfärdstjänster. Det gör det svårt för stora delar av befolkningen att leva ett värdigt liv.

Exempel på insatser
Sida stödjer insatser som förbättrar Nordmakedoniens institutionella kapacitet. Bland annat samarbetar svenska Lantmäteriet med sin motsvarighet i Nordmakedonien för att upprätta ett nationellt adressregister, som behövs för folkräkningar och för att upprätthålla en trovärdig röstlängd.

Sida stödjer även ett projekt för att reformera och öka den demokratiska kontrollen av säkerhets- och underrättelsetjänsten i landet som genomförs av den välrenommerade schweiziska organisationen DCAF.

Klimat, miljö och motståndskraft

Den övergripande miljösituationen i Nordmakedonien är mycket dålig. Det beror till stor del på att miljö- och klimatfrågor inte prioriteras, vilket leder till en svag miljöförvaltning och att de miljöskyddande regelverken som faktiskt finns inte följs. Allmänhetens medvetenhet om klimat- och miljöfrågor är låg och förorening av luft, vatten och jord är vanligt förekommande. Luftföroreningarna är på många platser bland de värsta i hela Europa.

Exempel på insatser
Sida stödjer samarbetet mellan svenska Naturvårdsverket och Nordmakedoniens miljöministerium inom områden som naturskydd, övervakning av luftkvalitet och förberedelse av de miljö- och klimatreformer som EU kräver för medlemskap.

Sidas stöd går även till UNDP, som stärker kommunerna så att de kan genomföra utvecklingsprojekt. På så sätt ska även mindre och resurssvaga kommuner kunna investera i exempelvis infrastruktur och utveckling av system för vatten, avlopp, avfallshantering och energieffektivisering.

Marknadsekonomisk utveckling

Nordmakedonien är ett av de fattigaste länder i Europa – arbetslösheten är hög och en stor andel av befolkningen står utanför den formella ekonomin. Enligt Unicef påverkas ett av fyra barns utveckling och förutsättningar av fattigdom.

Exempel på insatser
Sida stödjer bland annat We Effect som stärker småföretagare på landsbygden. Organisationen samarbetar med det nationella bondeförbundet (National Federation of Farmers) och nätverket för landsbygdsutveckling (Rural Development Network). Tillsammans främjar de entreprenörskap, konkurrenskraft och produktivitet och arbetar för att fler människor på landsbygden ska hitta sysselsättning, speciellt kvinnor och unga.

Senast uppdaterad 30 maj 2019, 15.42