Meny

UD och ambassadernas krisberedskap

Utrikesdepartementet och Sveriges ambassader och konsulat har en god beredskap och upparbetade rutiner för att hantera större kriser och katastrofer som kan drabba svenskar utomlands. Till kriser och katastrofer räknas bland annat krig, krigsliknande förhållanden, politiska/sociala oroligheter, större naturkatastrofer, omfattande terroristattentat eller större olyckor som sker utomlands.

Att förbereda UD och ambassaderna för en kris innebär att planera för en händelse vi ännu inte vet omfattningen av eller känner till hur den kan påverka svenskar utomlands.

En katastrofsituation kan inträffa plötsligt och utan förvarning, som till exempel en del naturkatastrofer, olyckor eller terroristattentat. I andra fall är krisen krypande och man kan följa hur säkerhetsläget i ett land eller region gradvis försämras. UD har därför byggt upp en flexibel organisation som är förberedd att möta så många olika situationer som möjligt. Organisationen har idag god beredskap och kan snabbt starta ett krisarbete vid behov.

I en krissituation arbetar UD och aktuell utlandsmyndighet i en gemensam krisorganisation. Aktuell ambassads reseinformationssida är huvudkanalen för information och råd till allmänheten. Ambassadernas reseinformation finns även i appen UD Resklar. Läs mer om ambassadernas reseinformation.

I en krissituation kan UD och ambassaderna ge konkreta råd och information om vad man ska göra. Man kan få konsulärt stöd och hjälp med till exempel utfärdande av provisoriskt pass, överföring av pengar från egna konton, kontakter med anhöriga och myndigheter i Sverige eller olika lokala kontakter med mera. Under de mest extrema situationer kan UD evakuera svenskar utomlands till en säkrare plats eller på annat sätt hjälpa svenskar t ex genom andra länders transporter.

Läs mer: Evakuering vid kriser och katastrofer
Läs mer: Råd i en krissituation

Larm och beredskap
När UD får information om en större händelse som kan påverka svenskar utomlands finns det väl förberedda rutiner för vilka som ska informeras och hur UD och utlandsmyndigheterna ska arbeta. Departementet är bemannat och nåbart dygnet runt genom UD:s konsulära jour, som utgör första ledet i UD:s larmkedja. Det finns alltid chefer som har beredskap och som i sin tur göra bedömningar, fatta beslut och vid behov leda och starta en krisorganisation inom UD och berörda ambassader.

Alla utlandsmyndigheter har även krisberedskapsplaner som bland annat beskriver de viktigaste uppgifterna vid en kris samt hur ambassaden ska arbeta. Beredskapsplanerna uppdateras regelbundet och testas årligen genom övningar.

Utbildning och övning
Som en del i arbetet med att upprätthålla god beredskap genomförs varje år utbildningar i beredskap och krishantering för personal som arbetar på UD och på utlandsmyndigheterna.

UD:s konsulära enhet leder, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), flera större krisberedskapsövningar på ambassaderna årligen. Utlandsmyndigheterna genomför även egna krisberedskapsövningar lokalt. Ibland sker det i nära samarbete med andra nordiska ambassader eller andra EU-länder.

Förstärkningsstyrkor och samarbeten
Vid en större konsulär kris kan UD och utlandsmyndigheterna snabbt behöva förstärkning. UD har personal som fått extra utbildning och träning för att med kort varsel kunna kallas in och förstärka UD eller utlandsmyndigheterna i en större krissituation.

Genom samarbeten med andra svenska myndigheter och nationella aktörer kan UD också snabbt begära stöd med kompetenser som inte finns inom Regeringskansliet, till exempel kunskaper inom sjukvård, logistik, krisstöd och säkerhet.

Det finns ett nära nordiskt samarbete i krissituationer och även på EU-nivå sker samverkan och informationsutbyte.

Snabbinsatsstyrkan
Snabbinsatsstyrkan är en konsulär insatsstyrka som består av UD-tjänstemän som snabbt kan skickas ut för att förstärka en utlandsmyndighet i en krissituation. De kan också representera Sverige på en plats där vi inte har en ambassad.

Beredskapsstyrkan
Beredskapsstyrkan består av medarbetare från hela Regeringskansliet och kan snabbt kallas in för att i första hand förstärka UD:s konsulära enhet. De arbetar i första hand med att svara i telefon och ta emot och förmedla information till allmänheten.

Stödstyrkan
Stödstyrkan består av cirka 250 personer från olika myndigheter med olika kompetens. Vid en insats arbetar Stödstyrkan på plats med att bistå svenskar under ledning av ambassaden. MSB är samordnande myndighet för styrkan där personal från MSB, Polisen, Socialstyrelsen, Rädda barnen, Röda Korset och Svenska kyrkan ingår. Stödstyrkans storlek och sammansättning beror på krisens art och det hjälpbehov som svenskar kan ha på platsen.

Senast uppdaterad 29 jun 2017, 07.44