Meny

Polen idag

Polen är en republik. Parlamentet har två kamrar, Sejmen där det egentliga lagstiftningsarbetet sker och Senaten som närmast har en kontrollfunktion. Sejmen har 460 ledamöter som väljs i direkta, proportionella val och Senaten 100 ledamöter som väljs i enmansvalkretsar. Mandatperioden är 4 år för båda kamrarna. Presidentval äger rum vart femte år.

Lag och Rättvisa (PiS) segrade i parlamentsvalen i oktober 2019 och bildade en majoritetsregering för andra mandatperioden i följd. Mateusz Morawiecki är premiärminister. Andrzej Duda är landets president sedan i augusti 2015. 

Sedan 1994 har den polska ekonomin utvecklats mycket snabbt och övergången från planhushållning till marknadsekonomi har, trots genomgripande förändringar, gått relativt smidigt. Polens ekonomi är bland de starkaste i dagens EU. Det har manifesterats genom en årstillväxttakt på 1–5 procent genom hela finanskrisen, och toppnoteringar på omkring 7 procent under 2000-talet. Det finns utrymme för fortsatt tillväxt, då Polens BNP per capita motsvarar drygt två tredjedelar av EU-genomsnittet. Polens ekonomiska fundament är relativt stabila, också tack vare att landet har genomgått omfattande strukturella reformer under början av 1990-talet. Den polska ekonomin har idag en stor privat sektor där majoriteten av företagen är små och medelstora. Det finns samtidigt kvar ett relativt stort antal statliga företag.   

Den 1 mars 1999 blev Polen medlem av NATO och den 1 maj 2004 av EU. Därmed har landets grundläggande säkerhetspolitiska ambitioner uppfyllts. Det transatlantiska partnerskapet är en central grundpelare i utrikes- och säkerhetspolitiken. Polen ser Nato och ytterst USA som garanter för fred och säkerhet i Europa och är en stark förespråkare av nära transatlantiska relationer. Vad gäller relationerna till grannländerna är de med Tyskland de mest betydelsefulla, inte bara av politiska skäl, utan också av ekonomiska. Tyskland är Polens utan jämförelse största handelspartner. Lag och rättvisa har stärkt samarbetet med Storbritannien, inte minst inom säkerhetsområdet. Visegradsamarbetet (Polen-Tjeckien-Slovakien-Ungern) har intensifierats. . Man har även verkat för ett förstärkt regionalt samarbete mellan 12 EU-medlemsländer i Central- och Östeuropa inom det ekonomiska- och infrastrukturområdet (’’Three Seas Initiative’’). 

Utvecklingen i Polens östra grannländer Ryssland, Ukraina och Belarus är av stor betydelse för Polen. Relationerna med Ryssland är komplicerade av såväl historiska som nutida skäl. Polen och Ryssland har under 2000-talet gjort vissa ansträngningar för att förbättra relationen länderna emellan, men Rysslands agerande i Ukraina och andra ÖstP-länder har radikalt förändrat förhållandet. Polen ser Ukraina och Belarus som länder med brödrafolk och engagerar sig aktivt i länderna. Tillsammans med Sverige tog Polen 2008 initiativ i EU till det Östliga partnerskapet, en process som syftar till att främja ett närmande till EU för sex östeuropeiska länder: Ukraina, Moldavien, Belarus, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. 

EU-utträde finns inte på den politiska dagordningen i Polen. Opinionsstödet för EU-medlemskapet är i Polen bland de högsta i EU (omkring 80 %). EU är viktig för polacker, framför allt den fria rörligheten, det ekonomiska stödet genom strukturfonderna och som ekonomisk handelspartner. Lag och rättvisa har drivit en hård linje i migrationsfrågor och motsatt sig en tvingande omfördelningsmekanism av flyktingar på EU-nivå. Regeringens position i flyktingfrågan har starkt stöd i opinionen. Opinionsmätningar visar att de flesta polacker opponerar sig mot att ta emot flyktingar från länder utanför Europa. Samtidigt har Polen ökat sitt stöd till humanitära insatser och ekonomisk utveckling utanför EU:s gränser, delvis i syfte att minska migrationsströmmarna till EU.

Polens globala engagemang är fortfarande relativt modest men ökar i omfattning. Polen har under det senaste årtiondet påbörjat och allt tydligare arbetat för en öppning mot nya marknader globalt, särskilt i Asien och i Afrika. Det polska biståndet inriktas framförallt på reformstöd i EU:s närområde. Polen var en invald medlem av FN:s säkerhetsråd 2018–2019. 

Polen och Sverige delar visionen om Östersjöregionen som ett hållbart tillväxtområde och Polen har aktivt verkat för att EU:s Östersjöstrategi ska ges konkret innehåll. Miljöskadorna i Östersjön är något som både Sverige och Polen vill motverka, däremot står våra länder långt ifrån varandra när det gäller EU:s klimat- och energipolitik. Polens kolberoende är huvudanledningen till Polens inställning till EU:s klimatpolitik och ambition att minska utsläpp. För Polen är försörjningstrygghet det viktigaste inom energipolitiken, även om man förutser att kolets andel av energimixen gradvis kommer att minska. EU:s energiunion är ursprungligen ett polskt initiativ som landet fortsätter att främja.

Senast uppdaterad 26 nov 2019, 07.46