Alternate Text

Sveriges ambassadWarszawa, Polen

Lokal tid 13:54

Polen idag

Polen är en republik. Parlamentet har två kamrar, Sejmen där det egentliga lagstiftningsarbetet sker och Senaten som närmast har en kontrollfunktion. Sejmen har 460 ledamöter som väljs i direkta, proportionella val och Senaten 100 ledamöter som väljs i enmansvalkretsar. Mandatperioden är 4 år för båda kamrarna. Presidentval äger rum vart femte år.

Konservativa Lag och rättvisa (PiS) blev i parlamentsvalet 2023 för tredje gången i rad största parti men denna gång misslyckades partiet med att säkerställa egen majoritet i underhuset. Regeringen bildades i stället av den samlade center-vänsteroppositionen, d.v.s. center-liberala Medborgarkoalitionen (KO), centerpartiet PL2050, mitten-konservativa Polska Folkpartiet (PSL) och Vänstern. Den nya majoriteten regerar i cohabitation med president Duda som i stort sett stödjer Lag och rättvisas politiska linje i bland annat rättsstats- och värderingsfrågor (såsom abortfrågan). Statschefen kan blockera regeringsalliansens lagförslag främst genom att lägga ett veto eftersom regeringskoalitionen inte har tillräckligt många mandat i underhuset för att rösta ned presidentens veto.

Polen anser sig ha lett det politiska, militära och humanitära stödet från EU till Ukraina och driver på processen för EU:s stöd till Ukraina samt EU:s utvidgning österut. Tillsammans med Sverige tog Polen initiativ till det Östliga partnerskapet 2009 och engagerar sig fortfarande starkt i samarbetet.

Polen och Sverige delar visionen om Östersjöregionen som ett hållbart tillväxtområde och Polen har aktivt verkat för att EU:s Östersjöstrategi ska ges konkret innehåll. Miljöskadorna i Östersjön är något som både Sverige och Polen vill motverka. 

Polens kolberoende är huvudanledningen till dess inställning till EU:s klimatpolitik och ambition att minska utsläpp. Polen är den största kolproducenten i EU men har fram till den ryska aggressionen i Ukraina 2022 importerat kol och gas från Ryssland. Polens ambition att minska beroendet från Ryssland i sin energiförsörjning ledde till beslut att importera norsk gas vilket förverkligats genom en gasledning (Baltic Pipe) som invigdes hösten 2022 från Danmark till Polen – inklusive genom svensk ekonomisk zon i Östersjön. Polen avser också öka importen av s.k. LNG (flytande gas) från USA och andra länder. Att ställa om till EU:s vision om nollutsläpp till 2050 väntas dock innebära stora socioekonomiska kostnader, och den polska regeringen menar därför att en solidarisk ansvars- och kostnadsfördelning inom EU är nödvändig.

Polsk utrikes- och säkerhetspolitik präglas över lag av kontinuitet. Det grundläggande målet för polsk utrikespolitik har alltsedan systemskiftet 1989 varit en stark förankring i europeiska och transatlantiska institutioner i syfte att garantera Polens säkerhet och ekonomiska tillväxt.

Polens ekonomi är bland de snabbast växande i EU, och hade fram till pandemiåret 2020 haft oavbruten BNP-tillväxt under 28 år. De priseffekter på energi och livsmedel som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 orsakade en hög inflation, som högst 18 procent i början av 2023 för att under hösten sjunka ned till ca 6 procent. Tillväxten närmade sig nollstrecket under 2023 men beräknas 2024 uppgå till 3–4 procent. Polen avancerar i EU:s tabell över BNP-tillväxt, har passerat Portugal och närmar sig Spanien, men BNP per capita motsvarar dock endast drygt 80 procent av EU-genomsnittet (2022).

Återhämtningen efter pandemin och inflationschocken 2022–23 har gått snabbare än väntat, bland annat på grund av omfattande ekonomiska stödpaket vilket räddade många hushåll och arbetsplatser. Arbetslösheten har fortsatt att ligga på en låg nivå. Kriget i Ukraina har drabbat grannlandet Polen på flera sätt. Bland annat har landet tagit emot ett stort antal flyktingar. Detta har satt den polska ekonomin, socialsystem och hälsovård under tryck men också fyllt luckor på arbetsmarknaden och bidragit till en ökad konsumtion. Bland annat har ukrainska medborgare etablerat över 14 000 företag sedan krigets början, mest inom service. Det höga kostnadsläget på energi och livsmedel men också på insatsvaror som gödsel som kriget medfört, har emellertid drabbat stora delar av befolkningen, särskilt utsatta grupper inkl. polska småföretagare och småjordbrukare. De sociala reformer som PiS-regeringen utlovade och som den nya regeringen driver vidare, kommer att tillsammans med ökade försvars- och sjukvårdsutgifter, skapa ett av EU största budgetunderskott, beräknat av ekonomer till 6 procent av BNP. 

Grunden för den polska ekonomin är dock stabil, är idag väl diversifierad och har en stor privat sektor där majoriteten av företagen är små och medelstora, varav den stora inhemska marknaden försörjer de flesta, samtidigt som ett antal stora statliga företag dominerar strategiska sektorer som t.ex. den viktiga energisektorn. 

Den polska ekonomin drivs framför allt av export, industriproduktion och inhemsk konsumtion, men EU-stödet är också av betydelse för Polens starka tillväxt eftersom det driver investeringar. Polen kommer under 2021–2027 kunna erhålla 76,5 miljarder euro ur sammanhållningsfonderna och 59,8 miljarder ur återhämtningsfonderna (bidrag och lån) ifall Polen lyckas lösa de utestående frågorna om rättsstatliga principer. Dessa fonder kommer spela en stor roll för landets regionala utveckling, modernisering av infrastrukturen och målsättningen att göra ekonomin mer innovativ (1,4 procent av BNP gick till forskning och utveckling, jämfört med EU-snittet 2,31 procent och Sverige 3,5 procent) är alla områden som drivs av EU-stödet. En av landets strategier för snabb återhämtning efter pandemin är att ”investera sig ur krisen”, inte minst genom bygget av en av Europas största flygplatser (Solidarity Transport Hub) sydväst om Warszawa (ett projekt som dock den nya regeringen ifrågasatt), men också övrig infrastruktur som vägar och järnvägar, havsbaserad vindkraft samt investering i kärnkraft med amerikanska och sydkoreanska partners.

Polen är en viktig marknad för Sverige, både när det gäller export och direktinvesteringar – den största i Central- och Östeuropa. Den svenska exporten till Polen växte med ca 50 procent mellan 2008 och 2018. Under pandemiåret 2020 sjönk exporten med 2,8 procent, för att under 2021 återta en ökningstakt med 31 procent jämfört med 2020 och under 2022 ytterligare 29 procent jämfört med 2021. Enligt SCB var Polen 2023 den tionde vad gäller export (plats 8, 2022) och den åttonde största handelspartner vad gäller import (plats 9, 2022). Värdet på den bilaterala varuhandeln under 2022 uppgick till 169,1 miljarder SEK, varav svensk export till Polen till 80,9 miljarder SEK och polsk export till Sverige till 88,3 miljarder SEK. Svensk-polsk bilateral tjänstehandel för 2022 uppgick till 37,1 miljarder SEK. Tjänsteimport från Polen var 23,8 miljarder SEK och tjänsteexport till Polen var 13,3 miljarder SEK. 

De svenska investeringarna i Polen har under de senaste åren fortsatt att öka trots att Polen inte längre är ett utpräglat lågkostnadsland. Idag klättrar de svenska investeringarna i Polen i värdekedjan, allt mer investeras i forskning och utveckling och de svenska företagen ser samtidigt stor affärspotential på den inhemska polska marknaden – allt detta i kombination med ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge. De svenska investeringarna i s.k. shared service centers i Polen är också avsevärda. 

Det finns idag cirka 700 svenska företag representerade på den polska marknaden (direktinvesteringar). Några exempel är IKEA, Skanska, Electrolux, Husqvarna, Volvo, Scania, Ericsson, Oriflame, Jula, H&M och KappAhl. Utöver dessa har en lång rad små- och medelstora företag investerat i Polen. De branscher inom vilka svenska företag satsat mest är tillverkningsindustrin (inklusive underleverantörer till framförallt fordonsindustrin), byggsektorn samt energisektorn. Under de senaste åren har tjänstesektorn och detaljhandeln utvecklats starkt. Enligt svenska företagsledare i Polen ger den polska marknaden goda vinstmarginaler i jämförelse med andra marknader, särskilt i den växande tjänstesektorn. 

Svensk-Polska handelskammaren har sitt huvudkontor i Stockholm och i Warszawa finns Scandinavian-Polish Chamber of Commerce med 420 medlemsföretag från de nordiska länderna, varav 170 är svenska. Polsk-svenska handelskammaren med säte i Gdańsk har ett 70-tal medlemmar.

Senast uppdaterad 15 feb 2024, 16.29