Alternate Text

Sveriges ambassadWarszawa, Polen

Lokal tid 10:10

Om Polen

På den här sidan hittar du kortfattade presentationer av Polen och polska förhållanden som kan vara av intresse för en svensk besökare.

POLEN

Officiellt namn: Republiken Polen/Rzeczpospolita Polska

Nationaldag: 3 maj (Konstitutionen 1791), 11 november (Polen återuppstod som stat 1918)

Huvudstad: Warszawa (1,8 miljoner invånare)

Yta: 312 685 km²

Folkmängd: 37,6 miljoner (2024)

Födelsetal: 7 födslar/1000 invånare eller 1,26 barn/kvinna (2024)

Språk: polska

Religion: katoliker 85 procent (ca 35 procent utövande regelbundet), övriga religioner är bl.a. ortodoxa kristna (0,9 procent), protestanter (0,3 procent), övriga (cirka 0,5 procent) (2023) 

Statsskick: Parlamentarisk republik

Statschef: Andrzej Duda

Regeringschef (premiärminister): Donald Tusk (KO/EPP)

Utrikesminister: Radosław Sikorski (KO/EPP)

Regeringspartier: Medborgarkoalitionen (KO/EPP), Polska Folkpartiet (PSL/EPP) Polen 2050 (RE), Vänster (S&D)

Parlament: Tvåkammarsystem: sejmen (460 mandat) och senaten (100 mandat)

Partier i underhuset: Lag och rättvisa (PiS): 189 mandat, Medborgarkoalitionen (KO): 157 mandat, Polen 2050: 33 mandat, Polska Folkpartiet (PSL): 32 mandat, Vänster: 26 mandat, Konfederationen: 18 mandat, andra: 3 mandat.

Partier i överhuset: Medborgarkoalitionen (KO): 41 mandat, Lag och rättvisa (PiS): 34 mandat, Tredje Vägen (Polska Folkpartiet och Polen 2050): 12 mandat, Vänster: 9 mandat, oberoende: 4 mandat.

Senaste och nästa parlamentsval: 15 oktober 2023 / nästa parlamentsval 2027 (höst)

Senaste och nästa presidentval: juli 2020 / nästa presidentval 2025 (vår) 

Valuta: złoty, PLN (1 złoty = 100 groszy) = cirka 2,63 SEK (februari 2024)

BNP: 657 miljarder EUR (2022, polska statistikmyndigheten GUS)

BNP per capita: 17 442 EUR (2022, Eurostat)

BNP-tillväxt: 0,2 procent (2023, GUS)

Arbetslöshet: 5 procent, (november 2023, GUS)

Konsumentprisindex: 6,2 procent (december 2023, GUS)

Riksbankens räntenivå: 5,75 procent (december 2023)

Budgetunderskott: 3,7 procent av BNP (2022, GUS)

Statsskuld: 52 procent av BNP (1 k 2023, GUS)

Valutareserv: 170,9 miljarder EUR (november 2023, polska riksbanken) 

Total import av varor: 343,8 miljarder EUR (2022, GUS)

Total export av varor: 363,6 miljarder EUR (2022, GUS)

Viktigaste handelspartners (2022, GUS): Tyskland (27,9 procent av export och 20,2 procent av import). Därefter: Tjeckien (6,6 och 3,1), Frankrike (5,7 och 2,9), Storbritannien (4,9 och 2,5), Italien (4,6 och 4,7), Nederländerna (4,6 och 3,8), Sverige (2,7 och 4,7) USA (3,0 och 4,3), Slovakien (2,9 procent av export) och Kina (14,7 procent av import).

Viktigaste exportprodukter: industriprodukter, råvaror, livsmedelsprodukter, elektromekaniska och kemiska produkter, transportutrustning

Bistånd

Drygt 704 miljoner EUR (2020). Prioritetsländer för Polens utvecklingssamarbete 2021–2030 är Belarus, Ukraina, Georgien, Moldavien, Senegal, Etiopien, Tanzania, Kenya, Libanon, och Palestina. Större delen av biståndet utbetalas främst via FN:s och EU:s biståndsprogram samt genom multilaterala avtal.

Energiförsörjning

Regeringsskiftet i Polen har inneburit förhoppningar om att Polen på nytt ska bli en progressiv partner i EU när det kommer till energi- och klimatpolitik. Den stora skillnaden kommer sannolikt bli en betydligt mer konstruktiv inställning till EU-samarbetet. Den nya regeringen har ännu att presentera en heltäckande politik på energi- och klimatområdet. Både Polens nationella energiomställningsplan och NECP behöver uppdateras. Andra frågor står för närvarande högre på dagordningen och den polska valcykeln kan ge regeringen anledning att skynda långsamt. 

I alla de stora partierna finns en medvetenhet om att Polen måste genomföra en omfattande omställning av sin energiförsörjning genom att minska användningen av kol och öka utnyttjandet av förnyelsebara energikällor, inte minst för att kunna säkra konkurrenskraften i den polska ekonomin i ett längre tidsperspektiv. Under förra regeringen gjordes vissa framsteg i energiomställningen, såsom en utökning av förnybara energikällor, färdigställandet av en gasledning i Östersjön och påbörjandet av att bygga Polens första kärnkraftverk. Polen nådde EU:s klimatmål för 2020 och stod 2022 för 60 procent av de totala utsläppsminskningarna inom unionen, mycket tack vare minskade koldioxidutsläpp inom elproduktion och uppvärmning. Regeringens arbete var framför allt inriktat på att bryta beroendet av import av ryska fossila bränslen, vilken man lyckades med. 

Luftföroreningarna är ett stort problem och både regeringen och flertalet regioner och kommuner genomför omfattande satsningar på ren luft och elektromobilitet. Såväl presidenten som regeringen har sagt sig stå bakom en politik som innebär att ekonomisk tillväxt ska baseras på innovationer och grön teknik. 

Den polska regeringen införde under vintern 2022–23 subventioner till hushåll och samhälliga verksamheter samt småföretag som värmdes upp med kol, olja eller gas. Den nya regeringen lät förlänga prismekanismen under första halvåret 2024. 

Polen har egen utvinning av stenkol, brunkol (lignit) och naturgas samt lite olja. Polen förbrukade år 2022 ungefär 66 miljoner ton stenkol varav inhemsk utvinning 52,8 miljoner ton och 14 miljoner ton importerades framför allt från Australien och Indonesien. Importen från Ryssland, som tidigare dominerade, avslutades efter invasionen av Ukraina). Polen exporterade också 2,1 miljoner kol, framförallt till dess grannländer. Den egna gasutvinningen (cirka 3,6 miljarder kubikmeter) täcker ungefär 20 procent av det egna behovet (cirka 19 miljarder kubikmeter). Gas har fram till 2022 importerats framför allt från Ryssland (fram till invasionen av Ukraina), USA, Qatar och Norge. Importen från Ryssland kommer ersättas av ökad import från Norge via gasledningen Baltic Pipe samt flytande gas (LNG) via terminal i Świnoujście, sistnämnda stod för 40 procent 2022. 

Elproduktionen uppgick 2022 till 178,8 TWh och bränslemixen bestod av kol 70,7 procent, naturgas 11,4 procent och olja 1,9 procent, dvs. sammanlagt 81,7 procent fossila bränslen. Av kolet var 44,2 procent stenkol och drygt 26,5 procent brunkol. Förnybar energi stod för en rekordökning och uppgick till 20,6 procent, varav vindkraft för 10,8 procent, solkraft 4,5 procent, biobränslen 4,2 procent, vattenkraft 1 procent. 

Värme producerades av kol till 60,4 procent år 2022. Naturgasen stod för ca 9 procent, olja 8,5 procent, biomassa 15,2 procent och avfall 3 procent. Ungefär hälften av den producerade värmen utgjordes av fjärrvärme. Cirka 4 miljoner polska hushåll värms primärt upp av kol och det behövs 4–5 ton stenkol av hyfsad kvalitet för att värma upp ett enfamiljshus om ca 120 kvm under ett år. Luftföroreningar, höjda energipriser samt möjligheten att få statliga bidrag leder allt fler hushåll till att inköpa värmepumpar. 2022 ökade försäljningen av sådana med 130 procent till över 200 000 enheter.  

Senast uppdaterad 15 feb 2024, 11.56