Hur fungerar Nato?
Nato är en multilateral, politisk-militär organisation som fattar sina beslut genom konsensus mellan de allierade. Eftersom varje medlemsland har självbestämmande över sin egen försvars- och säkerhetspolitik, samt innehar vetorätt vid omröstningar, ägnar Nato mycket tid åt att finna kompromisser kring olika frågor.
Vad gör Nato?
Nato upprätthåller det transatlantiska säkerhets- och försvarssamarbetet och utfärdar ömsesidiga säkerhets- och försvarsgarantier mellan medlemsländerna – ett angrepp på en allierad ska solidariskt bemötas som ett angrepp på hela alliansen.
Utöver den historiska uppgiften att värna de allierade ländernas suveränitet och territoriella integritet omfattar Natos verksamhet idag många andra områden. Alliansen genomför till exempel internationell krishantering, stärker det civila försvaret och främjar partnerländers så kallade interoperabilitet med Nato för att möjliggöra samövning och gemensamt agerande.
Nato arbetar även aktivt med att utveckla sitt förhållningssätt till andra utamningar som till exempel cyberhot, civilsamhällets motståndskraft, terrorism, energisäkerhet, etcetera.
Vad skiljer Nato från EU?
Nato är en renodlad säkerhets- och försvarsallians. EU utgör en multidimensionell politisk union där de gemensamma säkerhets- och försvarsfrågorna endast utgör en delmängd i ett bredare politiskt samarbete.
Nato är en mellanstatlig organisation. EU har delvis överstatliga kompetensområden. Till skillnad från EU kan Nato inte utfärda rättsligt bindande direktiv för sina medlemsländer.
Nato har genom USA:s och Kanadas medlemskap en transatlantisk säkerhets- och försvarspolitisk dimension som EU saknar.
22 av EU:s medlemsländer är också medlemmar i Nato. Bland dessa finns en del länder som gärna ser en mer utökad roll för EU på det säkerhets- och förvarspolitiska området, medan andra förordar en fortsatt tydlighet för Natos roll som huvudsaklig säkerhetsgarant för Europa.
Vid Natos toppmöte i Warszawa i juli 2016 antog Nato och EU en deklaration om närmare samarbete för att gemensamt kunna bemöta de säkerhetsutmaningar de båda organisationerna står inför.
Hur stor är Natos armé?
Nato har ingen armé. Varje medlemsland bestämmer själva över sina försvarsresurser och stridskrafter. De allierade fattar egna beslut om vilka resurser som kan ställas till Natos förfogande. Nato har heller inga kärnvapen, dessa ägs av de allierade medlemsländerna USA, Storbritannien och Frankrike. Kärnvapen ingår dock som en komponent i Natos avskräckning (deterrence).
Alliansen har däremot gemensam ledningsstruktur, planering och sambandsmedel som möjliggör ett snabbt agerande när situationen så kräver. Tack vare denna permanenta ledningskapacitet har Nato förmågan att planera och leda krävande territorialförsvars- och krishanteringsinsatser, resurser och förmågor som FN och EU saknar.
Hur är Natos relation till Ryssland?
Efter Rysslands olagliga annektering av Krim, inblandning i kriget i östra Ukraina och omfattande militära upprustning har Nato vidtagit åtgärder för att stärka säkerheten i framförallt de baltiska länderna och Polen.
Nato och Ryssland har ett strategiskt partnerskap inom vilket allt praktiskt samarbete för närvarande är suspenderat. Under 2016 återupptog parterna den politiska dialogen inom ramen för det så kallade Nato-Rysslandsrådet.
Vid toppmötet i Warszawa i juli 2016 antog Nato följande budskap om relationen till Ryssland :
We continue to believe that a partnership between NATO and Russia, based on respect for international law and commitments, including as reflected in the NATO-Russia Founding Act and Rome Declaration, would be of strategic value. We regret that despite repeated calls by Allies and the international community since 2014 for Russia to change course, the conditions for that relationship do not currently exist. The nature of the Alliance's relations with Russia and aspirations for partnership will be contingent on a clear, constructive change in Russia's actions that demonstrates compliance with international law and its international obligations and responsibilities. Until then, we cannot return to "business as usual".
Hur samarbetar Sverige med Nato?
Samarbetet med Nato utgör en del av Sveriges många säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten. Sverige bygger – på grundval av den militära alliansfriheten - säkerhet tillsammans med olika aktörer, såväl bilateralt med andra länder som multilateralt med internationella organisationer. Nato är en av dessa.
Sveriges samarbete med Nato inleddes med Partnerskapet för fred 1994. Sverige har därefter breddat och fördjupat samarbetet och bidragit till Natos internationella krishanteringsinsatser. Genom anpassning till Natos standard – interoperabiliteten – stärker Sverige och andra partnerländer sin möjlighet att samverka med Nato. Att kunna ge och ta emot stöd är en central del av Sveriges säkerhetspolitiska doktrin.
Sedan 2014 är Sverige en så kallad Enhanced Opportunities Partner med Nato, en ställning som ger Sverige en priviligierad möjlighet att ytterligare utveckla partnerskapet.