Alternate Text

Sveriges ambassadAthen, Grekland

Lokal tid 13:21

Internationella relationer

Nordmakedonien

När fYROM (former Yugoslav Republic of Macedonia) bildades efter forna Jugoslaviens upplösning motsatte sig Grekland att landet kallade sig för ”Makedonien”. Detta eftersom Makedonien är namnet på den grekiska regionen i norra Grekland och för att Grekland menade att grannlandet gjorde anspråk på det grekiska kulturarvet och kunde hävda territoriella anspråk på den grekiska regionen. Grekland motsatte sig att grannlandet gjorde framsteg mot EU- och Nato-medlemskap innan namnfrågan löstes.    

Greklands f.d. premiärminister Alexis Tsipras och Zoran Zaev, premiärminister i fYROM, verkade för att den s.k. namnfrågan skulle nå en lösning efter 27 år. Intensiva förhandlingar mellan länderna under överinseende av FN-medlaren Matthew Nimetz ledde slutligen till att staterna den 17 juni 2018 ingick en överenskommelse i grekiska Prespes, det s.k. Prespa-avtalet, där länderna kom överens om att fYROM ska anta namnet Nordmakedonien i alla sammanhang. Befolkningen i landet ska fortsättningsvis kallas för makedoner men med tillägget "medborgare i Nordmakedonien", och språket benämns fortsatt makedonska. Avtalet fastslår dock att språket är slaviskt och att ingen koppling finns till det antika grekiska kulturarvet. Grekland ålade sig att ratificera Nordmakedoniens anslutningsprotokoll till NATO, vilket redan har gjorts, samt att öppna upp för att Nordmakedonien kan inleda anslutningsförhandlingar med EU. Prespa-avtalet har i januari 2019 ratificerats av båda ländernas parlament. Efter en diplomatisk notväxling trädde Prespa-avtalet slutligen i kraft den 12 februari 2019.  

Senast uppdaterad 04 aug 2020, 13.49