Meny

Internationella relationer

Nordmakedonien

Sedan fYROM (former Yugoslav Republic of Macedonia) bildades ur spillrorna av det forna Jugoslavien har Grekland motsatt sig att landet benämns ”Makedonien” eftersom namnet även hänvisar till den grekiska regionen Makedonien, som gränsar till fYROM. Grekland menar att namnet Makedonien är ett anspråk på det grekiska kulturarvet och i förlängningen även riskerar att innebära territoriella anspråk i den grekiska regionen och har därför krävt att landet använder sig av ett sammansatt namn. Konsekvenserna för fYROM har varit att Grekland inte velat öppna medlemskapsförhandlingar avseende NATO och EU innan namnfrågan har lösts. Frågan ligger många greker nära om hjärtat vilket delvis förklarar konfliktens svårlösta karaktär.  

Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans motsvarighet i grannlandet, Zoran Zaev har verkat för att den s.k. namnfrågan har lösts efter 27 år. Intensiva förhandlingar mellan länderna under överinseende av FN-medlaren Matthew Nimetz ledde slutligen till att staterna den 17 juni 2018 ingick en överenskommelse i grekiska Prespes, det s.k. Prespa-avtalet, där länderna kom överens om att fYROM ska anta namnet Nordmakedonien i alla sammanhang. Befolkningen i landet ska fortsättningsvis kallas för makedoner men med tillägget "medborgare i Nordmakedonien", och språket benämns fortsatt makedonska. Avtalet fastslår dock att språket är slaviskt och att ingen koppling finns till det antika grekiska kulturarvet. Grekland ålade sig att ratificera Nordmakedoniens anslutningsprotokoll till NATO, vilket redan har gjorts, samt att öppna upp för att Nordmakedonien kan inleda anslutningsförhandlingar med EU. Prespa-avtalet har i januari 2019 ratificerats av båda ländernas parlament. Efter en diplomatisk notväxling trädde Prespa-avtalet slutligen i kraft den 12 februari 2018. Förhoppningsvis  fortsätter relationen mellan länderna att stärkas inom en rad områden - såsom Prespa-avtalet också stipulerar. 

Senast uppdaterad 26 mar 2020, 17.16