Förhållandet till Turkiet
Grekland stödjer ett turkiskt medlemskap i EU om landet uppfyller sina skyldigheter (”full compliance, full membership”). Grekland/EU kräver att Turkiet som en del av anslutningsprocessen aktivt medverkar till en lösning av Cypernfrågan, erkänner Republiken Cypern och medverkar till ett normalt grannskapsförhållande med Grekland, däribland till en lösning av de utestående gränsdragningsfrågorna i Egeiska havet. Grekland eftersträvar också en generösare behandling av den grekisk-ortodoxa minoriteten i Turkiet.
Det bilaterala förhållandet till Turkiet har förbättrats under de senaste 20 åren. Sedan 1999, då två stora jordbävningar skakade länderna, har flera officiella besök ägt rum och ett stort antal bilaterala avtal ingåtts. I maj 2010 sjösattes en samarbetsmekanism på ministernivå "Greece-Turkey High Level Cooperation Council" (HLCC) som trots perioder med spänningar länderna emellan bidragit till fler besöksutbyten och ingångna överenskommelser.
Den pågående flykting- och migrationskrisen har utsatt Grekland för stora utmaningar sedan krisen accelererade under andra halvåret 2015. Uttalandet mellan EU och Turkiet från mars 2016 (som berörde återsändning av irreguljära migranter som tagit sig till de grekiska öarna från Turkiet) har flödet av flyktingar och migranter minskat avsevärt. I mars 2020 valde Turkiet att, i strid med uttalandet från 2016, öppna gränsen mot Grekland. Närmare 40,000 migranter samlades på den turkiska sidan av den grekiska landsgränsen vid Evros som följd av beslutet för att ta sig in i Grekland och EU. Grekland valde i sin tur att stänga gränsen, postera militär vid gränsen och suspendera möjligheten att söka asyl. Våldsamma scener utbröt vid gränsen. Greklands beslut att stänga gränsen möttes av genomgående solidaritet från EU:s medlemsländer.
Efter ett misslyckat kuppförsök i Turkiet i juli 2016 ökade spänningarna mellan länderna. Dessa spänningar berodde dels på Turkiets krav på en revidering av Lausannefördraget från 1923, vissa påståenden om territoriella "grey zones" i Egeiska havet samt Greklands vägran att utlämna några av de påstådda kuppmakarna till Turkiet efter dessas flykt till Grekland. I samband med den avsiktsförklaring som undertecknades mellan Turkiet och Lybien i november 2019 ökade spänningarna mellan Turkiet och Grekland. Detta då avtalet inkräktade på Greklands maritima ekonomiska zon (EEZ). Avtalet mellan Turkiet och Libyen fördömdes och förklarades vara i strid med internationell rätt av såväl EU som helhet, USA och enskilda EU-länder.
Den turkiske presidenten Erdoğan genomförde i december 2017 det första turkiska statsbesöket till Grekland på 65 år. Greklands före detta premiärminister Tsipras besökte senast Turkiet i februari 2019.
