Meny

Internationella relationer

Förhållandet till Turkiet

Grekland stödjer ett turkiskt medlemskap i EU om landet uppfyller sina skyldigheter (”full compliance, full membership”). Grekland/EU kräver att Turkiet som en del av anslutningsprocessen aktivt medverkar till en lösning av Cypernfrågan, erkänner Republiken Cypern och medverkar till ett normalt grannskapsförhållande med Grekland, däribland till en lösning av de utestående gränsdragningsfrågorna i Egeiska havet. Grekland eftersträvar också en generösare behandling av den grekisk-ortodoxa minoriteten i Turkiet.

Det bilaterala förhållandet till Turkiet har förbättrats under de senaste 20 åren. Sedan 1999, då två stora jordbävningar skakade länderna, har flera officiella besök ägt rum och ett stort antal bilaterala avtal ingåtts. I maj 2010 sjösattes en samarbetsmekanism på ministernivå "Greece-Turkey High Level Cooperation Council" (HLCC) som trots perioder med spänningar länderna emellan bidragit till fler besöksutbyten och ingångna överenskommelser.

Den pågående flykting- och migrationskrisen har utsatt Grekland för stora utmaningar sedan krisen accelererade under andra halvåret 2015. Uttalandet mellan EU och Turkiet från mars 2016 har minskat flödena av flyktingar och migranter avsevärt.

Sedan kuppförsöket i juli 2016 ökade spänningarna mellan länderna p.g.a. Turkiets krav på revidering av Lausannefördraget från 1923, påståenden om territoriella "grey zones" i Egeiska havet samt turkiska påstådda kuppmakares flykt till Grekland och Greklands vägran att utlämna dessa till Turkiet. Försök görs nu från båda länderna att normalisera relationen. Den turkiske presidenten Erdoğan genomförde i december 2017 det första turkiska statsbesöket till Grekland på 65 år.  Den grekiska premiärministern Tsipras besökte senast Turkiet i februari 2019.

Senast uppdaterad 26 mar 2020, 17.15