Meny

Inrikespolitik

Efter en folkomröstning i december 1974 avskaffades monarkin och Grekland blev en republik med en president som statschef. Denne väljs av parlamentet för en period på fem år. Presidentens makt begränsades genom en författningsändring 1985 och är i huvudsak ceremoniell.

Det senaste parlamentsvalet hölls den 7 juli 2019 och vanns av liberalkonservativa Ny Demokrati som tidigare varit i opposition. Ny Demokrati vann med stor marginal och fick hela 39,85% av rösterna vilket innebär 158 mandat i parlamentet och egen majoritet eftersom det största partiet får 50 tilläggsmandat. Kyriakos Mitsotakis, partiledare i Ny Demokrati, blev i och med detta ny premiärminister och efterträdde Alexis Tsipras (Syriza) på posten. Mandatfördelningen efter valet i juli 2019 är följande:

Parti

Valresultat (%)

Nuvarande mandat

Ny Demokrati

39,85

158

Syriza

31,53

86

PASOK/KINAL

8,10

22

KKE

5,30

15

Grekisk lösning

3,70

10

MeRA25

3,44

9

Gyllene gryning

2,93

0

Den nuvarande regeringen består av 51 ministrar, varav fem är kvinnor. Huvudministrarna är chefer för varsitt ministerium och utöver det återfinns vid varje ministerium ett antal ministrar/vice-ministrar som arbetar med mer specifika ämnesområden. I och med att Ny Demokrati fick egen majoritet tillhör också alla  ministrar Ny Demokrati. En fullständig lista över de grekiska ministrarna återfinns i länken nedan. Departementet för asyl- och migrationsfrågor togs bort av partier när de tillträdde sommaren 2019, men återinfördes i januari 2020 (de däri ansvariga ministrarna hade tidigare ansvar i departementen för medborgarskydd respektive arbetsmarknadsfrågor). 

För att ta sig in i parlamentet måste ett parti passera en 3-procentspärr. Valsystemet är inte proportionellt, utan ger det största partiet 50 tilläggsmandat, av totalt 300 mandat i parlamentet. Systemet med tilläggsmandat kommer att tas bort vid nästa val till följd av konstitutionella förändringar som röstades igenom i parlamentet 2016 under vänsterregeringen ledd av Syriza. Således kommer nästa val, 2023, vara proportionellt. 

Dock röstades i januari 2020 om ett nytt lagförslag som innebar ett delvis återinförande av det tidigare bonussystemet i valet som efterföljer det 2023. Lagändringen från 2020 innebär ett sorts glidande bonussystem där det parti som blir störst (förutsatt att det får över 25 % av rösterna totalt) får bonusmandat beroende på hur många procent av rösterna de får. Systemet innebär att 20 mandat ges det största partiet och sedan ges 1 mandat för varje 0,5 % över 25 %. Med ett sådant system når ett parti med 36 % av rösterna upp till 150 mandat i parlamentet. Förslaget röstades igenom av Ny Demokrati och Grekisk lösning. Förslaget fick dock inte över de 200 nödvändiga mandaten för att driva igenom ändringen redan till kommande val 2023.

Av parlamentsledamöterna är 20,3 procent kvinnor, jämfört med Sverige där 46 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor efter valet 2018.

Vid det senaste parlamentsvalet i juli 2019 var valdeltagandet 57 procent.

En genomgripande reform av lokal och regional administration, den s.k. Kallikratesreformen, genomfördes under 2010 för att effektivisera lokal och regional förvaltning. Antalet kommuner minskades från ca 900 till 325 och 54 s.k. prefekturer slogs samman till 13 större regioner. Mandatperioden förlängdes från fyra till fem år. ND styr i 12 av de 13 regionerna. Den enda region de inte styr är Kreta som styrs av PASOK/KINAL tillsammans med Syriza. Det senaste lokal- och regionalvalet hölls den 26 maj och den 2 juni 2019.

Senast uppdaterad 26 mar 2020, 17.00