Till svenskar som bor i Turkiet

Vårsolen skiner löftesrikt utanför fönstret denna onsdag eftermiddag när det här brevet skrivs. Påskliljorna utanför residenset blommade lagom till påsk, och gräsklipparna – av robotmodell – har just börjat rulla.

Annars har ju de goda nyheterna tyvärr inte duggat så tätt de senaste veckorna. Smittspridningen har som bekant ökat rejält, den senaste siffran jag såg låg strax under 50 000 på en dag. Regeringen väntade ett tag med att skärpa restriktionerna, men nu har det ju skett och under Ramadan kommer de att bli ännu striktare. Vi måste förstås alla medverka till att kurvorna vänder neråt igen – förhoppningsvis för sista gången.

Det har kommit många nyheter också på den politiska fronten. Ett av oppositionspartierna hotas t ex av upplösning, och för ett par veckor sen meddelade Turkiet att man lämnar den s.k. Istanbul-konventionen som kommit till för att bekämpa våld mot kvinnor och flickor – en fråga som Sverige är starkt engagerat i. Flera av er som läser detta har kanske redan sett utrikesminister Ann Lindes kommentarer på Twitter, annars kan jag verkligen rekommendera dem. Ambassaden arbetar intensivt med dessa frågor bl.a. inom ramen för Sveriges feministiska utrikespolitik och vårt breda engagemang för mänskliga rättigheter.

Relationerna mellan EU och Turkiet fortsätter att stå högt på agendan. EU:s stats- och regeringschefer diskuterade detta ämne för tredje gången sen i höstas den 25 mars och gjorde ett uttalande som kan läsas via denna länk (en bit in i texten): 250321-vtc-euco-statement-en.pdf (europa.eu) – ett försiktigt steg framåt kan man säga. Igår följde så ett besök i Ankara av EU-kommissionens president Ursula von der Leyen och Europeiska Rådets president Charles Michel (se hans uttalande via denna länk: Remarks by President Charles Michel after his meeting in Ankara with President Recep Tayyip Erdoğan - Consilium (europa.eu).

Inga frågor löstes igår, och det hade heller ingen väntat sig. Nu följer fortsatt arbete med sikte på ett kommande EU-möte i juni. För oss på ambassaden är det förstås en väldigt viktig process som vi är starkt engagerade i.

Sen jag skrev mitt senaste månadsbrev har jag – trots allt – kunnat ha en hel del möten om än i litet format. Ett av de viktigaste var besöket hos handelsminister Ruhsar Pekcan i mars, den andra minister som jag får träffa häri Ankara (efter utrikesministern i januari). Väldigt viktigt förstås med tanke på våra kommersiella relationer som vi ska försöka utveckla ytterligare. Mer om det framöver.

Jag har också fortsatt träffa representanter för det civila samhället, inte minst den turkiska kvinnorörelsen. Alltid väldigt givande och inspirerande. Vi har inte minst många utmärkta partners inom ramen för det Sida-finansierade utvecklingssamarbetet. Jag skulle vilja ha många fler – och ibland större – möten, men pandemin är som den är. Jag och vi får ta ett steg i taget.

Det här gör också att kalendern för de kommande veckorna är lite osäker. Jag räknar inte med att göra några resor än, även om jag så oerhört gärna skulle vilja se mer av detta fantastiska land. Men den tiden kommer. En bättre tid när människor kan börja mötas på ett annat sätt igen.

Jag längtar som alla andra. Men tills vidare gläder jag mig åt att solen skiner utanför fönstret. Våren är på väg till Ankara.

Bästa hälsningar

 

Staffan Herrström

Ambassadör

Senast uppdaterad 21 maj 2021, 10.40