Tyskland är idag den fjärde största ekonomin i världen efter USA, Kina och Japan. Utöver att vara Sveriges viktigaste handelspartner är Tyskland ett ledande exportland och Europas ekonomiska motor.
Tyskland har Europas största inhemska marknad och ett jämförelsevis stort skikt av mellanstora företag utgör ryggraden i den tyska ekonomin. Olika branscher är koncentrerade till olika delar av landet. Den tunga industrin återfinns framför allt i Ruhr-området i nordväst medan Hamburg med omnejd är centrum för handel och media. Frankfurt, där de flesta banker finns lokaliserade, utgör landets finansiella knutpunkt. Berlin präglas av handel, media, administration och bioteknik medan bilindustrin huvudsakligen är förlagd till södra och västra Tyskland. På senaste tiden har fler större industrietableringar hamnat i östra Tyskland, exempelvis Boschs halvledarfabrik i Dresden och Teslas bilfabrik strax utanför Berlin.
En ledande exportnation Tyskland är ett av världens största exportländer. Exporten har de senaste åren slagit nya rekord och dess betydelse för den tyska ekonomin ökar stadigt. År 2021 uppgick varu- och tjänsteexporten till 47,5 procent av Tysklands BNP och var fjärde tysk arbetsplats är direkt eller indirekt avhängig exporten. Tyskland har världens största exportöverskott och svarar för knappt 8 procent av världens totala export av varor. År 2021 uppgick handelsöverskottet till 173 miljarder euro. Kina var Tysklands största handelspartner, följt av Nederländerna, USA, Frankrike och Polen. Exporten består främst av maskiner, fordon, elektronik, läkemedel och livsmedel.
Även om Tysklands Wirtschaftswunder (ekonomiska under) ofta förknippas med världsledande storföretag som Siemens, BMW, VW och Bayer, utgörs kärnan av Tysklands ekonomi av små och mellanstora företag, ”Kleine und mittlere Unternehmen” (KMU). 99,4 procent av alla tyska företag föll i denna kategori år 2019 och sysselsatte då 56 procent av den tyska arbetskraften. Kännetecknande för dessa företag är att de ofta är starkt exportinriktade, i flera fall globalt marknadsledande inom sin nisch men samtidigt väl förankrade lokalt. Många av dessa företag är familjeägda, starkt kvalitetsmedvetna och bygger på en stor andel eget kapital.
Arbetslösheten låg enligt Eurostat på 3,6 procent år 2021. Ungdomsarbetslösheten år 2021 var med 6,9 procent den lägsta i EU.
Tyskland var 2021 världens tredje största varuexportör. År 2021 nådde varuexporten en ny rekordnivå, över 1 375 miljarder euro, en ökning med 14 procent i förhållande till föregående år. BNP-tillväxten uppgick 2021 till 2,7 procent och BNP per capita låg på strax under 43 000 euro.
Olikheter mellan öst och väst Även om delningen av Tyskland efter andra världskriget varade kortare tid än vad landet har varit återförenat är arvet från denna tidsperiod fortfarande märkbart. De ekonomiska skillnaderna mellan de nya förbundsländerna i öst och de gamla i väst består, men trenden är positiv och skillnaderna minskar kontinuerligt, om än med avtagande takt. Utan den skattebaserade utjämningspolitik som infördes i samband med återföreningen hade skillnaderna dock varit betydligt större. De upplevda skillnaderna på individnivå är idag ofta större än de faktiska. I själva verket är skillnaderna större mellan stad och landsbygd än mellan öst och väst. År 2021 låg BNP per capita i öst (inklusive Berlin) på 77 procent av genomsnittet för förbundsländerna i väst, vilket kan jämföras med 43 procent 1991, året efter återföreningen. BNP-utvecklingen i öst uppgick 2020 till -5,1 procent och i väst till -4,0 procent.
Sveriges främsta handelspartner Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen. De viktigaste svenska exportvarorna till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik från Tyskland. Med en hemmamarknad med över 80 miljoner konsumenter och det geografiska läget mitt i Europa erbjuder Tyskland goda affärsmöjligheter för svenska företag. Mellan 2013 och 2019 ökade varuexporten till Tyskland kontinuerligt och summerade till en ökning på 47 procent. Trots en export- och importnedåtgång under coronapandemin är trenden långsiktigt positiv. År 2021 var Sverige Tysklands 15:e största exportmarknad och det 20:e viktigaste ursprungslandet.
Det finns omkring 1 800 etableringar med svenskt majoritetsägande i Tyskland, och runt 1 400 tyska etableringar i Sverige. Flera svenska företag som Vattenfall, Essity och Stora Enso har marknadsledande positioner i Tyskland. Tyskland är också den viktigaste marknaden för flera svenska företag, däribland Ikea och H&M.
Team Schweden En viktig uppgift för Sveriges ambassad är att främja näringslivsförbindelserna mellan Tyskland och Sverige och hjälpa fler svenska företag att hitta vägar in på den tyska marknaden. Tyskland är en av de prioriterade marknaderna i Sveriges exportstrategi.
För att främja svensk export till Tyskland och investeringar i Sverige arbetar ambassaden bl.a. tillsammans med Business Sweden, Svenska Handelskammaren i Tyskland och Tysk-Svenska Handelskammaren.
Sveriges exportstrategi Exporten är en grundbult i den svenska ekonomin och skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. År 2021 motsvarade den samlade varu- och tjänsteexporten drygt 46 procent av Sveriges BNP. Genom att exportera och importera varor och tjänster har Sveriges näringsliv kunnat växa sig starkt långt utanför vårt lands gränser och ta del av den globala marknaden. Globaliseringen innebär att ekonomierna i världens länder blir alltmer sammanflätade. För ett litet exportberoende land som Sverige skapar det enorma möjligheter men innebär också hård konkurrens för vårt näringsliv.
Idag sysselsätter exportindustrin direkt och indirekt över 1,3 miljoner personer i Sverige. Tyskland är ett av de prioriterade länderna i Sveriges exportstrategi och en central uppgift för Sveriges ambassad är att främja förbindelserna mellan Sverige och Tyskland. Läs mer om Exportstrategin på regeringens hemsida.
Handelshinder Med handelshinder menas alla slags myndighetsåtgärder som hindrar eller försvårar handel med varor och tjänster eller innebär att existerande regler tillämpas godtyckligt. Det kan vara: åtgärder som strider mot gällande handelsavtal, oklar lagstiftning och svårhanterlig byråkrati, politisk inblandning i olika ärenden eller rättsliga processer. Läs mer på Kommerskollegiums hemsida under Handelshinder
SOLVIT är ett nätverk för problemlösning där EU-länderna samarbetar för att praktiskt lösa problem som beror på att bestämmelserna för den inre marknaden har tillämpats felaktigt. Läs mer om SOLVIT på Kommerskollegiums hemsida under SOLVIT
Kostnadsfri hjälp vid handel Företag kan dessutom få kostnadsfri hjälp av Kommerskollegium vid handel inom EU/EES, även Tyskland. Kommerskollegium hjälper bland annat till med att ta reda på vilka krav som gäller för en produkt eller tjänst eller om företag stöter på problem med myndigheter eller kommuner. Läs mer under Kostnadsfri hjälp vid affärer inom EU/EES
