GRECO publicerar rapport om Sverige. Kongressens ordförande och Generalsekreterare Jagland kommenterar omvalet i Istanbul. Kongressen villig att skicka valobservatörer. CPT konstaterar i sin årsrapport att fysisk illabehandling i samband med polisförhör fortfarande är ett stort problem i Europa. Landskapskonventionen firar 10 år. Europarådet offentliggör sitt första rådgivande yttrande enligt protokoll 16. Utrikesministermöte i Helsingfors den 16-17 maj där man hoppas på beslut om situationen avseende Ryssland i PACE.
1. Europarådets anti-korruptionsorgan (GRECO) har publicerat sin senaste rapport om Sverige i vilken Polismyndigheten och den högsta nationella nivån (ministrar och statssekreterare samt vissa politiska experter) granskats.
2. Man noterar att Sverige har en låg nivå av korruption i form av beskickning men att intressekonflikter i form av vänskapskorruption är vanligare. Sverige rekommenderas därför att ta fram en strategi för att öka medvetenheten om dessa korruptionsformer samt för att i regelverket fokusera mer på främjandet av integriteten och förebygga intressekonflikter. Vidare bör uppförandekoder utvecklas och obligatorisk utbildning införas.
3. GRECO berömmer allmänhetens långtgående tillgång till information om regeringens och polismyndighetens arbete, men konstaterar att transparensen behöver utvidgas till att även omfatta kontakten mellan personer med högre befattningar och tredje part, inklusive lobbyister. Man ser även positivt på nya lagarna om karenstid vid övergång till den privata sektorn och om skyldighet för bland annat statsråd att anmäla innehav av finansiella instrument, även om det finns visst utrymme för förbättringar av det senare.
4. Sverige rekommenderades i 15 punkter att fortsätta arbetet med att stärka öppenhet, integritet och ansvarsskyldigheten i de granskade sektorerna, för att ännu bättre kunna förebygga korruption. Genomförandet av rekommendationerna kommer att utvärderas under 2021.
5. Regeringens pressmeddelande om rapporten finns här.
6. Ordföranden för Europarådets lokala och regionala kongress (kongressen), Anders Knape, och GS Jagland har kommenterat den turkiska valnämndens beslut att omval ska genomföras i Istanbul den 23 juni. Knape påpekade att AKP:s invändningar mot röstregistreringsprocessen inkommit efter den lagstadgade tidsfristen och det faktum att dessa sena invändningar låg till grund för beslutet om omval stred mot internationella principer. Han tillade att situationen förvärrades av rapporter om att valnämnden utsatts för påtryckningar från regeringen.
7. Det var enligt GS Jagland viktigt att alla nödvändiga förutsättningar för ett fritt och rättvist val säkerställdes före valdagen och han varnade för att valnämndens beslut allvarligt kunde skada turkiska väljares förtroende för valmyndigheterna.
8. Kongressen har även meddelat att man är villig att skicka valobservatörer till Turkiet.
9. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har publicerat sin årsrapport för 2018. Under denna period minskades antalet regelbundna besök och för första gången genomfördes fler ad hoc-besök än regelbundna besök. Sannolikt kommer denna trend att fortsätta eftersom kommittén på så sätt ökar kapaciteten för att hantera de största utmaningarna och vid behov agera snabbt.
10. Ett särskilt avsnitt i rapporten ägnas denna gång åt fysisk illabehandling under polisförhör i syfte att få fram erkännanden. CPT välkomnar de framsteg som gjorts på området men konstaterar samtidigt att detta fortfarande är ett stort problem i ett betydande antal medlemsstater. Under de senaste tio åren har man från nästan en tredjedel av Europarådets medlemsländer mottagit anklagelser om fysisk illabehandling av polisen som skulle kunna kvalificeras som tortyr.
11. För att motverka illabehandling rekommenderar CPT nationella myndigheter att utveckla tydliga regler eller riktlinjer för polisförhör och uppmuntrar användning av större centrala anläggningar för personer i polisförvar. Det rekommenderas även att särskilt utsedd personal överser den praktiska implementeringen av grundläggande skyddsåtgärder mot illabehandling.
12. CPT planerar ett besök i Sverige under 2020.
13. Den 6-7 maj högtidlighölls 10-årsjubileet av Europarådets landskapskonvention, som flertalet medlemsstater inklusive Sverige har ratificerat. Av rapporten framgår det arbete för ett integrerat och hållbart angreppssätt i all landskaps- och urban planering som slås fast i landskapskonventionen, som vid sin tillkomst och alltjämt ligger väl i framkant rörande viktiga demokratiska - och miljö-aspekter. Konventionens principer har successivt vunnit terräng i medlemsstater nationella lagstiftning och praxis, något som ett antal medlemsstater inom och utom EU gav exempel på i sina anföranden. Inom Europarådet svarar den mellanstatliga kommittén CDCCP för konventionens fortsatta genomförande och antagandet av nya riktlinjer och rekommendationer i linje med konventionen. På svensk sida deltog Riksantikvarieämbetet vid mötet, den myndighet som av kulturdepartementet även utsetts att företräda Sverige i CDCCP.
14. Landskaps-, miljö-, kultur-, sport- och ungdomsfrågor är exempel på verksamheter inom Europarådet som åtminstone delvis hänger ihop med demokrati- och rättighetsaspekter, men som inte räknas in bland Europarådets mest centrala kärnverksamhet. I den budgetkris som Europarådet befinner sig i p g a att Ryssland sedan juli 2017 inte betalat sina medlemsavgifter, föreslås dessa områden i den kommande budgetplaneringen för 2020-2021 att drabbas av drastiska nedskärningar. Vissa verksamheter hotas t o m att helt läggas ner. Flera av dessa områden är dock sådana som förefaller vinna ökad aktualitet i tider när hållbarhets- och klimataspekter lyfts fram liksom förutsättningar och former för demokratiskt deltagande i samhällsfrågor, inklusive av ungdomar. Olika propåer kommer därför - ofta från sekretariatet - om att medlemsstater bör ta ställning för dessa områdens fortsatta existens inom Europarådet, också i kombination med önskemål om höjda anslag.
15. Protokoll 16 till den EKMR (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna) trädde i kraft i augusti 2018. Protokollet möjliggör för domstolen i stor sammansättning att avge rådgivande yttranden om principiella frågor som rör tolkningen eller tillämpningen av de rättigheter och friheter som definieras i konventionen eller dess protokoll. Endast medlemsländernas högsta domstolar får ansöka om ett rådgivande yttrande, vilket ska ske i samband med ett mål som är anhängigt vid den nationella domstolen.
16. Europadomstolen har nu avgivit sitt första rådgivande yttrande på förfrågan av den franska högsta domstolen. Målet handlar om det juridiska förhållandet mellan en blivande mor och ett barn som fötts av en surrogatmamma. Den blivande modern har ingen genetisk anknytning till barnet men är mor till barnet enligt den födelseattest som lagenligt utfärdats utomlands. Faderskapet till barnet har erkänts enligt nationell rätt.
17. Enligt Europadomstolen innebär barnets rätt till privatliv enligt artikel 8 i EKMR att det i en situation som i det aktuella fallet enligt nationell rätt måste finnas en möjlighet att erkänna ett juridiskt föräldra-barnförhållande för den person som enligt den utländska födelseattesten definieras som ”juridisk mor”. Hur föräldraskapet ska erkännas är emellertid upp till medlemsstaterna att avgöra och kan göras genom exempelvis adoption.
Denna vecka
18. Den 16–17 maj äger det årliga utrikesministermötet rum, denna gång i Helsingfors. En ceremoni kommer att hållas i anslutning till mötet för att fira Europarådets 70 årsjubileum. Ministrarna väntas även fatta ett antal beslut, varav ett skulle innebära ett steg på vägen för att lösa situationen rörande Ryssland i parlamentariska församlingen (PACE) i och med att man välkomnar en lösning inom PACE. Bland övriga beslut kan nämnas ett om civilsamhället.
19. I samband med mötet övergår ordförandeskapet i ministerkommittén från Finland till Frankrike.
