Meny

Sveriges arbete i OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är med sin stora medlemskrets och sitt breda säkerhetsbegrepp ett viktigt instrument för att skapa långsiktig säkerhet i Europa. Organisationen har sina rötter i det forum som i början av 1970-talet bildades för förhandlingar mellan öst och väst, kallat ESK (Europeiska säkerhetskonferensen). ESK fick 1993 ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. 1995 bytte ESK namn till OSSE och fick sitt säte i Wien.

OSSE:s verksamhet tar sin utgångspunkt i ett brett säkerhetsbegrepp som omfattar militärpolitiska aspekter, demokrati och mänskliga rättigheter samt ekonomi och miljö. Konkret handlar det till exempel om att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter i samtliga medlemsländer, valobservation, förebyggande av väpnade konflikter och nedrustning av konventionella vapen.

I OSSE deltar alla Europas länder liksom Kanada, USA och de centralasiatiska staterna, sammanlagt 57 länder. Den nyaste medlemmen är Mongoliet, som upptogs som medlem i slutet av 2012.

Toppmötena, då de deltagande ländernas stats- eller regeringschefer samlas, är OSSE:s högsta beslutande organ. Det senaste toppmötet ägde rum år 2010 i Astana. De år då stats- och regeringscheferna inte möts, samlas i stället de deltagande staternas utrikesministrar i december varje år. Det senaste ministerrådsmötet hölls i Bratislava 2019 och nästa möte äger rum i Tirana den 3-4 december 2020. Beslutsfattande inom OSSE bygger på principen om konsensus.

Det löpande arbetet sköts av Permanenta rådet i Wien, som vanligtvis sammankallas en gång i veckan. I Permanenta rådet representeras de deltagande staterna av sina OSSE-ambassadörer. Under Permanenta rådet lyder fyra kommittéer, en för respektive dimension av det breda säkerhetsbegreppet samt en kommitté för budget- och managementfrågor och olika arbetsgrupper. Dessa förbereder olika beslut som fattas av Permanenta rådet, deltagarländernas utrikesministrar eller stats- och regeringscheferna.

Ordförandeskapet i OSSE skiftar årligen mellan de deltagande länderna. Under 2020 leds OSSE av Albanien följt av Sverige som tar över ordförandeskapet 2021. OSSE:s Generalsekreterare är sedan 2017 Thomas Greminger.

OSSE:s strukturer är utspridda. Sekretariatet, som leds av Generalsekreteraren, samt Mediefrihetsrepresentanten (RFoM) är baserade i Wien.  Högkommissarien för Nationella Minoriteter (HCNM) har sitt säte i Haag och Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) ligger i Warszawa. Härtill finns sexton fältkontor eller missioner på Västra Balkan, i Östeuropa, Södra Kaukasien och i Centralasien. OSSE:s parlamentariska församling har sitt säte i Köpenhamn.

Svenska profilfrågor i OSSE.  Den ryska aggressionen mot Ukraina kommer att dominera OSSE:s dagordning under överskådlig framtid. Sverige värnar upprätthållandet av den regelbaserade europeiska säkerhetsordningen som förkroppsligas genom OSSE:s grundvalar (Helsingforsslutakten, Parisstadgan m.fl . dokument) . OSSE spelar således en central normativ roll i hanteringen av konflikten men är även det internationella samfundets huvudaktör på marken. Bland annat har ODIHR genomfört flera omfattande valobservationer sedan konfliktens utbrott. Efter beslut av OSSE:s 57 medlemsstater i mars 2014 etablerades en civil observatörsmission i Ukraina, OSSE:s Special Monitoring Mission in Ukraine (SMM), med uppgift att observera och rapportera om utvecklingen på marken. Missionens mandat tillåter ett maxantal om 1000 observatörer som ska verka inom hela det ukrainska territoriet. Högkvarteret ligger i Kiev. Sverige är en av de största bidragsgivarna och har ett trettiotal svenska observatörer på plats.  

Andra viktiga prioriteringar är att stärka OSSE:s demokratiarbete (i synnerhet valövervakningen) och mänskliga rättigheter med särskild fokus på grundläggande fri- och rättigheter inklusive medie- och nätfrihet. Det är angeläget att grundläggande fri- och rättigheter ges en fortsatt framskjuten plats på EU:s dagordning och i OSSE:s arbete som helhet.
I rollen som EU:s lokala samordnare för mediefrihetsfrågor bidrar Sverige till att dessa frågor får ett framträdande utrymme i diskussionerna inom organisationen.

OSSE:s tre autonoma institutioner (Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, Högkommissarien för nationella minoriteter, HCNM, och Medierepresentanten, RFoM) utgör viktiga grundpelare för organisationens verksamhet avseende bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter. Även OSSE:s omfattande fältverksamhet gör betydelsefulla insatser genom att verka för demokratisk utveckling, stärkande av mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i de länder och regioner där de är verksamma.  Sverige stödjer aktivt såväl OSSE:s institutioner som fältverksamheten och värnar deras mandat.

Även rustningskontroll, militär transparens och förtroendeskapande åtgärder utgör ett centralt intresse för Sverige i OSSE och i ett bredare utrikes- och säkerhetspolitiskt sammanhang, givet den svenska militära alliansfriheten.  Sverige är en aktiv medlem av Wiendokumentet 2011 och Fördraget om Observationsflygningar (Open Skies Treaty), där vi har förpliktat oss att bidra till transparens och förtroende genom omfattande rapportering av vår försvarsstruktur och genom att tillåta övriga fördragsstater att inspektera hur vi lever upp till våra åtaganden. Vi ges även möjlighet att aktivt inspektera andra länder på samma sätt. Övriga viktiga frågor för svenskt vidkommande är till exempel diskussionen som förs inom ramen för den Strukturerade dialogen, samt arbetet med den så kallade Uppförandekoden (Code of Conduct), som stipulerar etiska regler och minsta gemensamma nämnare för medborgerlig kontroll av medlemsstaternas försvarsmakter.

Härutöver verkar delegationen för att i konkreta former uppmärksamma jämställdhet som en naturlig och integrerad del i OSSE:s breda säkerhetsbegrepp.

Sverige är också engagerat för att stärka OSSE:s förmåga att bidra till lösningar av de utdragna konflikterna i regionen. T.ex. ingår Sverige sedan 1992 i den så kallade i Minsk-gruppen som arbetar för en fredlig lösning av konflikten i Nagorno-Karabach tillsammans med ett dussintal andra länder.

Den svenska medlemsavgiften till OSSE uppgår till 48 miljoner kronor. Härutöver bidrar Sverige till ODIHR:s valobservationsmissioner och till OSSE:s projektverksamhet.

Senast uppdaterad 09 maj 2018, 17.03