Meny

Landfakta Kanada

Officiellt namn: Canada
Yta: 9 976 140 km2 (drygt 22 gånger Sveriges yta)
Folkmängd: 36,7 miljoner (2017)
Huvudstad: Ottawa
Språk: Modersmål: Engelska 57 procent, franska 21 procent (officiella språk), andra språk 20 procent
Födelsetal: 1,6 (2016)
Statsskick: Parlamentarisk demokrati, konstitutionell monarki, federal stat
Statschef: Drottning Elizabeth II
Generalguvernör (de facto statschef): Julie Payette
Regering: Liberal majoritetsregering
Regeringschef: Premiärminister Justin Trudeau
Utrikesminister: Chrystia Freeland
Politiska partier i parlamentet (partiledare): Liberal Party of Canada (Justin Trudeau), Conservative Party of Canada (Andrew Scheer), New Democratic Party (Jagmeet Singh), Bloc Québécois (Mario Beaulieu), Green Party (Elizabeth May)
Senaste allmänna val: 19 oktober 2015
Nästa allmänna val: Federala val i oktober 2019. Premiärministern kan be generalguvernören att utlysa val tidigare.
Aktuell mandatfördelning i underhuset (totalt 338): Liberaler 184, Konservativa 99, NDP 44, Bloc Québécois 10, Gröna 1.
Provinser och territorier (huvudstäder): Alberta (Edmonton), British Columbia (Victoria), Manitoba (Winnipeg), New Brunswick (Fredericton), Newfoundland and Labrador (St. John's), Northwest Territories (Yellowknife), Nova Scotia (Halifax), Nunavut (Iqaluit), Ontario (Toronto), Prince Edward Island (Charlottetown), Québec (Québec City), Saskatchewan (Regina), Yukon (Whitehorse)
BNP: 2,126 miljarder CAD (Q2 2017)
BNP/capita: 57,900 CAD (2017)
BNP-tillväxt: 1,5 % (2016)
Inflation: 1,8 % (2017)
Arbetslöshet: 6,3 % (oktober 2017)
Statsskuld: 92.3 % av BNP (2016)
Bytesbalans: - 51.1 miljarder USD (2016)
Budgetunderskott: - 1 % av BNP (2016)

Kort historik
Efter tiden som först fransk och sedan brittisk koloni vann Kanada sin självständighet i flera steg. År 1867 antog det brittiska parlamentet den s.k. British North America Act som förenade ett antal provinser till en federation (Confederation) med eget parlament i Ottawa. Det blev kärnan till dagens Kanada. De s.k. Westminsterstatuterna gav 1931 Kanada status som självständig stat. 1965 fick Kanada en egen flagga och 1980 valdes "O Canada" till nationalsång. Men det var inte förrän 1982, när dåvarande premiärministern Pierre Trudeau "tog hem" konstitutionen till Kanada, som det brittiska parlamentets formella beslutandemakt över den kanadensiska konstitutionen upphörde.

Geografi och befolkning
Kanada är, efter Ryssland, världens näst största land med en yta ca 22 gånger större än Sveriges. Tidsskillnaden mellan Newfoundland i öster och British Columbia i väster är fyra och en halv timme. Klimatet varierar starkt från milt klimat i södra British Columbia till arktiskt klimat i de norra delarna av landet.

Landet har 36 miljoner invånare, varav ca 80 % är bosatta i en smal remsa längs gränsen mot USA. Resten av landet är mycket glest befolkat och i de tre norra territorierna, med en yta lika stor som hela Västeuropa, finns bara ca 115 000 invånare.

Totalt räknas knappt 1,7 miljoner människor till Kanadas urfolksgrupper, som består av "First Nation"), inuiter och mestiser, (personer med blandad europeisk och indiansk härkomst). En förbättring av urbefolkningens situation ses av många kanadensare som en av dagens mest angelägna politiska frågor och har lyfts fram som en prioritet av regeringen Justin Trudeau.

Kanada har alltid varit ett utpräglat invandringsland. Drygt en femtedel av landets invånare är födda utomlands. Landet tar idag emot omkring 300 000 invandrare per år, av vilka den stora delen är arbetskraftsinvandrare eller deras anhöriga. Under senare år har invandringen från Asien dominerat, särskilt Kina, Indien och Filippinerna. Därtill ska läggas omkring 80 000 säsongsarbetare som årligen kommer till Kanada för arbete inom bl.a. jordbruket och energisektorn. I samband med konflikten i Syrien höjde Kanada flyktingkvoten och har sedan 2015 tagit emot fler än 40 000 personer.

De fransktalande kanadensarna är främst koncentrerade till provinsen Québec. På federal nivå är Kanada officiellt tvåspråkigt sedan 1969.

Inrikespolitisk översikt
Kanada är en federal stat, en parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki inom det Brittiska samväldet. Statschef är Drottning Elizabeth II. Drottningen representeras i Kanada av en generalguvernör, som betraktas som landets de facto statschef. Ämbetet, som är av huvudsakligen ceremoniell och representativ karaktär, innehas sedan oktober 2017 av Julie Payette.

Kanada har en av världens mest långtgående federala strukturer. Landet består av tio provinser, vilka har egna regeringar med vidsträckta befogenheter, samt tre territorier i norra delen av Kanada. Alla frågor som inte uttryckligen definieras som federala i landets grundlag (t ex försvar och utrikespolitik) är provinsernas ansvar. Hit hör exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och naturresurser. I vissa frågor, t ex migration och miljö, råder delat ansvar. Även de tre glest befolkade nordliga territorierna har delegerats betydande självstyre som ökat under senare år.

Parlamentet består av underhuset (338 direktvalda ledamöter) och senaten (105 ledamöter utsedda av generalguvernören på förslag av premiärministern). Senaten har traditionellt rollen som sober second thought, men kan granska, föreslå ändringar i och t o m fälla lagförslag.

Av ledamöterna i underhuset är för närvarande 80 kvinnor, vilket motsvarar 24 %. I senaten är 31 ledamöter kvinnor, vilket innebär 30 %.

Kanada styrs sedan november 2015 av en liberal (Liberal Party of Canada) majoritetsregering under ledning av premiärminister Justin Trudeau. Oppositionspartierna i storleksordning är Conservative Party of Canada (CPC), det socialdemokratiska New Democratic Party (NDP), Bloc Québécois (BQ) och the Green Party (GP).

Valet i september 2015 innebar att det Liberala partiet, som tidigare dominerat det politiska landskapet under många decennier, återtog makten efter nästan tio år av konservativt styre. Stephen Harpers konservativa regering fokuserade mellan 2006 och 2015 på vissa profilfrågor såsom olje- och gasexport, säkerhet, lag och ordning (bl.a. skärpta straffskalor för vissa brott) samt immigrationsfrågor (högre andel unga och välutbildade invandrare, skärpta villkor för asylsökande).

I den liberala regering som tillträde sitt ämbete den fjärde november 2015 finns en blandning av nykomlingar och politiska veteraner. Regeringens ledamöter representerar de flesta provinserna, har varierad bakgrund och uppfyller även vallöftet om att vara könsmässigt jämställd. Kvinnliga ministrar är bland annat justitieminister Jody Wilson-Raybould, utrikesminsiter Chrystia Freeland, miljöminister Catherine McKenna och minister för urfolk Carolyn Bennett.

Det Liberala partiet gick till val på att tillåta underskott i ekonomin i syfte att genomföra offentliga investeringar. I den regeringsförklaring som presenterades i december 2015 konstaterades att prioriteringar bland annat är skattesänkningar för medelklassen, ökade barnersättningar, investeringar i infrastruktur och offentliga kommunikationsmedel, transparens och offentlighet i administrationen, satsningar på miljö- och hållbarhet, en generösare flyktingpolitik, förbättrade relations med urfolksgrupper och fortsatt stöd i "kampen mot terrorismen".

Nationell sammanhållning och provinsen Québecs ställning
Provinsen Québecs ställning i federationen och dess strävan efter självständighet har varit en känslig fråga i Kanada under de senaste årtiondena. Två gånger, 1980 och 1995, har Québecs väljare fått uttala sig genom folkomröstning. Båda gångerna har resultatet blivit ett nej till självständighet, om än mycket knappt 1995. Det är inte aktuellt med någon ny folkomröstning om självständighet för Québec inom överskådlig tid. Québec-frågan är dock ofta närvarande i kanadensisk politik och inte så sällan avgörande för såväl politiska ställningstaganden som valresultat.

Utrikespolitiken
Förbindelserna med USA intar en särställning inom kanadensisk utrikespolitik. Gränsen mellan USA och Kanada är världens längsta landgräns mellan två länder. USA svarar för omkring tre fjärdedelar av Kanadas export och två tredjedelar av Kanadas import. Närheten till USA, i såväl geografisk som ekonomisk mening, präglar kanadensisk politik i de flesta avseenden. Relationen till det stora grannlandet är en central fråga för varje kanadensisk regering, som har att finna rätt balans mellan att markera självständighet och att vårda det som ofta kallas den närmaste bilaterala relationen i världen.

Traditionellt finns många likheter mellan svenska och kanadensiska utrikespolitiska värderingar. Kanada har genomgående fört en multilateralt inriktad utrikespolitik och varit mycket aktivt i FN och andra multilaterala organisationer. Under 2017 antog Kanada en feministisk strategi för utvecklingspolitiken och följde därmed Sveriges linje med en feministisk utrikespolitisk agenda.

Sedan 2017 leder Kanada NATO-insatsen i Lettland vilken omfattar 600 personer på plats i styrkan i Lettland.

Beträffande situationen i Ukraina har Kanada tagit tydlig ställning mot Rysslands agerande på Krim. Kanada har enheter och personal i Central- och Östeuropa för att visa solidaritet med Ukraina och förstärka NATO:s gemensamma försvar. 200 soldater skickades till Ukraina hösten 2015 för att hjälpa till med utbildning av den ukrainska armén. Den kanadensiska regeringen har utryckt stöd för Ukrainas arbete med att återuppbygga en ekonomisk och politisk stabilitet. Situationen i Ukraina har väckt stor uppmärksamhet i Kanada som har en ukrainsk minoritet på ca 1,2 miljoner människor, vilket är den andra största ukrainska diasporan i världen, efter den i Ryssland.

Både liberala och konservativa Kanadensiska regeringar har historiskt sett drivit en tydligt Israel-vänlig politik. I FN och andra multilaterala fora har Kanada flera gånger på senare år agerat och röstat mot vad de uppfattar som ensidig och obalanserad kritik mot Israel. Trudeau har även uttryckt att Kanada kommer att fortsätta stödja Israel.

Kanadas förhållningssätt till Mellanöstern har trots detta reformerats i och med regeringsskiftet i oktober 2015. Kanadas har öppnat upp för möjligheter till samtal med bland annat Iran för att stärka Kanadas utrikespolitiska ställning i multilaterala sammanhang och i bilaterala relationer.

På det handelspolitiska området förespråkar Kanada en progressiv frihandel men bedriver inom vissa sektorer en politik med protektionistiska förtecken, exempelvis inom kultur, jordbruk, transport och finansiella tjänster. Kanada deltar aktivt i de multilaterala frihandelsförhandlingarna i WTO och har under de senaste åren arbetat intensivt med att etablera nya handelsrelationer via förhandlingar om bilaterala och regionala frihandelsavtal. Handelsavtal med Sydkorea (CKFTA) trädde i kraft i januari 2015, vilket blev Kanadas första bilaterala frihandelsavtal i Asien-Stillahavsregionen. Därutöver pågår förhandlingar om frihandelsavtal med flera länder, bl.a. Japan, Indien, CARICOM (den karibiska gemenskapen), länder i Centralamerika (Guatemala, Nicaragua och El Salvador), Marocko och förberedande samtal med Kina. Frihandels- och samarbetsavtal (CETA) mellan EU och Kanada trädde provisoriskt ikraft den 21 september 2017 vilket förväntas stärka handelsutbytet väsentligt. CETA anses vara en utmärkt modell för frihandelsavtal och åberopas av Kanada i andra förhandlingar.

Omförhandlingar pågår mellan Kanada, USA och Mexiko om frihandelsavtalet NAFTA som funnits sedan 1994. Kanada deltar fortfarande i förhandlingarna om TPP (Trans Pacific Partnership) men utgången av förhandlingen är oviss.

Kanada deltog och undertecknade Parisavtalet vid COP 21 och har sedan dess arbetat för att få med provinserna i en nationell klimatplan, vilken antogs i slutet av 2016. Civila samhället uttrycker dock kritik mot att för lite har genomförts av de nationella federala planerna för att nå målsättningen som utlovats vid COP 21.

Kanadas ekonomi
Kanada är världens elfte största ekonomi. Landet har kunnat uppvisa en tämligen robust och stabil ekonomi under de senaste åren. I fråga om ekonomisk tillväxt och sunda statsfinanser har Kanada under den senaste femårsperioden varit bland de ledande G7-länderna. Utrikeshandeln (import och export) står för omkring 45% av landets BNP. Tjänstesektorn sysselsätter omkring tre fjärdedelar av arbetsmarknaden. Råvarusektorn är betydande, med skogs-, olje- och gruvindustrin som de främsta. Även bilindustrin (tillverkning av amerikanska och japanska bilar) är viktig för landets ekonomi. Provinsen Albertas oljereserver är de största i världen efter Saudiarabiens. Med en tidigare hög prisnivå på råolja har man kunnat exploatera de mycket stora tillgångar som är bundna i marken i den s.k. oljesanden, trots att det är en mycket kostsam och energikrävande process. Så gott som all råolja exporteras till USA, bland annat p.g.a. avsaknaden av pipelines till den kanadensiska öst- eller västkusten. Det har gjort att Kanada tvingats sälja oljan till USA under världsmarknadspris. Regeringens ambition är att bygga ut kapaciteten för pipelines, både söderut, västerut och österut från Alberta, något som dock mött hårt motstånd från bl.a. miljöaktivister, lokalbefolkning och urfolksgrupper, vars traditionella jakt- och fiskemarker berörs av den planerade sträckningen.

Tillväxten inom Kanadas ekonomi är god. Enligt prognoser för 2017 är tillväxten runt 3-3.5 % och Kanada toppar G7-ländernas framtida utsikter vad gäller ekonomisk tillväxt. Den kanadensiska dollarn var tidigare i nivå med den amerikanska vilket bidrog till en inbromsning av den ekonomiska återhämtningen. Det låga priset på råolja skapar däremot bekymmer i och med att den federala statens och provinsernas inkomster från exporten sjunker. Arbetslöshetssiffran har under 2017 varit drygt 6 %.

Kanada har ett finansiellt system med institutioner som aldrig tillåtits bli lika riskbenägna som de amerikanska. De kanadensiska bankerna är därför fortsatt i gott skick och de fem största bankerna har t.o.m. stärkt sina balansräkningar genom tillskott av kapital. World Economic Forum har rankat Kanadas banksystem som världens stabilaste. Styrräntan höjdes under 2017 till + 1.0 %. Centralbanken motiverade räntehöjningen mot den höga ekonomiska tillväxten i Kanada under 2017 och ett mer stabilt ekonomiskt läge. Centralbanken har att balansera mellan å ena sidan en räntenivå som inte hämmar den ekonomiska tillväxten och å andra sidan en räntenivå som dämpar hushållens relativt höga skuldsättningsgrad.

EU:s samarbete med Kanada
Kanada är ett land med varaktiga och starka europeiska traditioner. Storbritannien och Frankrike har en särskild ställning i Kanadas historia, men också andra EU-länder har starka band till Kanada, inte minst genom en betydande invandring.

I maj 2009 lanserades formella förhandlingar om ett Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA). Förhandlingarna, som inleddes i oktober 2009, avslutades under sommaren 2014. I september 2017 trädde avtalet provisoriskt i kraft med nya handelsmöjligheter mellan parterna som följd. Avtalet omfattar inte bara tullnivåer och kvoter utan också förenklingar och liberaliseringar på en rad andra områden i syfte att underlätta för handel, investeringar och olika former av utbyten mellan Kanada och EU.

I september 2017 trädde även det nya "Strategic Partnership Agreement" (SPA) ikraft som ersatte ett politiskt ramavtal från 1976. Det strategiska partnerskapet omfattar en fördjupad dialog och samarbete om s.k. politiska klausuler om exempelvis demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och kampen mot spridning av massförstörelsevapen.

Relationerna Kanada-Sverige
Vid den senaste folkräkningen år 2011 uppgav drygt 340 000 kanadensare att de hade, åtminstone delvis, svenskt ursprung. Huvuddelen är tredje generationens svenskar. I samma folkräkning framgår att omkring 7500 personer har svenska som modersmål och att ca 5300 av dessa är invandrade från Sverige och permanent bosatta i landet (resten är födda i Kanada). Merparten av de svenska invandrarna, såväl historiskt som i nutid, har bosatt sig i västra eller centrala Kanada; i British Columbia, Alberta, Saskatchewan och Manitoba. Många finns även i Toronto-området. Antalet svenskar med tillfälligt uppehållstillstånd för studier eller arbete brukar vara omkring 1000 per år. Sedan några år finns en bilateral överenskommelse mellan Sverige och Kanada (Canada-Sweden Youth Exchange Program), som gör det möjligt för ungdomar från de båda länderna att få arbets- och uppehållstillstånd för upp till ett år enligt ett förenklat förfarande. Av den kanadensiska gränskontrollstatistiken framgår att drygt 50 000 svenskar årligen besöker Kanada.

Den mest uppmärksammade gruppen svenskar i Kanada är utan tvekan de svenska ishockeyspelarna, som framgångsrikt spelat och spelar för kanadensiska lag i NHL. Under säsongen 2016/2017 spelade 21 svenskar i de kanadensiska lagen (och ett sjuttiotal i NHL totalt).

Bland uppmärksammade svenskar intar Raoul Wallenberg en särställning. Wallenberg utsågs 1985 av det kanadensiska parlamentet till landets första hedersmedborgare, en ära som därefter vederfarits endast fem personer. Sedan år 2002 har den 17 januari officiell status som Raoul Wallenbergs minnesdag i Kanada.

Det bilaterala samarbetet och besöksutbytet
Förbindelserna mellan Sverige och Kanada är mycket goda och graden av samsyn är ofta hög.

Sverige har en utlandsmyndighet i Kanada, ambassaden i Ottawa. Honorärkonsuler finns på nio orter runt om i landet. På tre av dessa orter; Montreal, Toronto och Vancouver, assisteras konsulerna av kanslier med av ambassaden finansierad personal. Business Sweden (f.d. Exportrådet) har ett handelskontor i Toronto, som samarbetar nära med ambassaden i Ottawa. I Toronto finns även en svensk-kanadensisk handelskammare.

Kanadensiskt statsbesök ägde rum i Sverige 2017 och innan dess 1982. Det svenska kungaparet avlade statsbesök i Kanada 1988 och 2006. Statsminister Stefan Löfven besökte Kanada 2016.

Ett antal svenska statsråd och statssekreterare har avlagt bilaterala och andra besök under de senaste åren, liksom ett stort antal riksdagsutskott, enskilda riksdagsledamöter, utredningar och svenska myndigheter. Under 2017 besökte Statssekreterare Oscar Stenström, Statssekreterare Elisabeth Backteman och Närings- och innovationsminister Mikael Damberg Kanada för bilaterala samtal med fokus på fördjupat innovationssamarbete.

Utöver det utbyte som sker på officiell statlig nivå finns också livliga kontakter mellan svenska och kanadensiska kommuner, regionala myndigheter, intresseorganisationer, universitet och högskolor samt andra offentliga såväl som privata aktörer, vilka alla bidrar till det intensiva och kontinuerliga kunskaps- och erfarenhetsutbyte som äger rum mellan Sverige och Kanada. Ett vanligt tema för kanadensiska besök i Sverige är miljöfrågor, innovation, forskning och den feministiska utrikespolitiken medan svenska delegationer ofta vill lära av kanadensiska erfarenheter på migrations- och integrationsområdet (inkl. utbildning och sysselsättning).

Handelsutbytet
Värdet av den svenska exporten har under de senaste fem åren stadigt ökat och uppgick under 2016 till 15,7 miljarder. Detta gör Kanada till Sveriges omkring 20:e största exportmarknad. Den totala importen från Kanada uppgick till ca 9,8 miljarder kronor 2016 men Kanada hamnar dock inte på listan över Sveriges 30 största varuleverantörer. Värdet på utländska direktinvesteringar mellan länderna ökar.

De största produktkategorierna som exporteras från Sverige till Kanada är läkemedel, mineraloljeprodukter, telekomutrustning, bilar, maskiner och apparater samt järn och stål. Importen utgörs främst av maskiner, flygplan, mät- och kontrollinstrument och koppar.

Enligt ambassadens uppskattning finns omkring 100 svenska dotterbolag etablerade i Kanada och ännu fler svenska företag är representerade genom distributörer. Dessa anställer omkring 20 000 personer i Kanada. Flera av de svenska företagen har varit etablerade sedan många år som leverantörer av maskiner och utrustning till Kanadas råvarubaserade industri. Störst av de svenska företagen är Securitas och Ericsson, följda av bland andra IKEA, Volvo, H&M och Sandvik. Ericsson bedriver FoU-verksamhet i landet. Enligt Kanadas ambassad i Stockholm finns det 85 kanadensiska företag i Sverige.

* * *

Hemsidor

Sveriges ambassad i Ottawa: www.swedishembassy.ca
Business Swedens (tidigare Exportrådets) kontor i Toronto: http://www.business-sweden.se/Export/Marknader/Amerika/Kanada/
Svensk-kanadensiska handelskammaren i Toronto: www.sccc.ca
EU:s kontor i Ottawa: www.delcan.ec.europa.eu
Kanadensiska regeringen: www.gc.ca
Kanadas ambassad i Stockholm: http://www.canadainternational.gc.ca/sweden-suede
Sveriges ambassad i Ottawa på Twitter: @SwedenInCAN
Sveriges ambassad i Ottawa på Facebook: https://www.facebook.com/EmbassyofSwedeninOttawa?fref=ts

 

Senast uppdaterad 11 sep 2018, 16.05