Meny

Nedrustning och ickespridning

Genève utgör mittpunkten för det globala nedrustnings- och ickespridningsarbetet då exempelvis det enda stående multilaterala förhandlingsforumet för nedrustningsfrågor finns här. De internationella ramverk som arbetet baseras på behandlas även främst i Genève. Nedrustningsgruppen på Sveriges ständiga representation företräder Sverige i alla nedrustningsfora i Genève och arbetar för att främja de svenska prioriteringarna i dessa frågor.

Svenska prioriteringar inom nedrustning och icke-spridning Målsättningen för Sveriges arbete på området är att reducera och eliminera massförstörelsevapen, samt att motverka att de sprids. Sverige verkar för större framsteg i frågan om kärnvapennedrustning.  Målsättningen är också att reglera tillgängligheten av konventionella vapen.
I nedrustningskonferensen (Conference on Disarmament, CD) verkar Sverige för inledande av substansförhandlingar om vidare internationella nedrustningsinstrument, som inte ägt rum sedan antagandet av provstoppsavtalet, CTBT, 1996. Vidare stödjer Sverige ett kontinuerligt stärkande av Icke-spridningsfördraget (NPT) genom ett brett och balanserat genomförande av avtalets olika delar. En annan prioritet är att arbeta för ett starkt avtal om reglering av den internationella vapenhandeln (ATT).

För Sverige är det viktigt att EU driver en politik som syftar till både nedrustning och icke-spridning. Inte minst gäller det att stödja åtgärder som kan stärka genomförandet av NPT:s artikel VI om kärnvapennedrustning. Prioritet ges även till frågor om undvikande av en kapprustning i rymden, cybersäkerhet och nätfrihet, samt jämställdhets- och genderfrågor. Inom EU baseras arbetet med små och lätta vapen (Small Arms and Light Weapons, SALW) på en handlingsplan för att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning av SALW. På det praktiska planet bedrivs en omfattande biståndsverksamhet för att motverka och minska den olagliga spridningen av små och lätta vapen.

Nedrustningskonferensen (CD), som etablerades 1979, är det enda stående multilaterala förhandlingsforumet för nedrustningsfrågor. Sverige har aktivt bidragit till alla fördrag som förhandlats fram inom CD, som konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen (BTWC), konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC) och provstoppsavtalet (CTBT) då Sverige vara en av sex stater i det roterande ordförandeskapet.

Utöver arbetet i CD behandlas årligen flera konventioner i Genève. Se länkar till samtliga konventioner för vidare läsning.

Konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) trädde i kraft 1975 och var det första fördraget som fullständigt förbjuder produktionen av en hel kategori vapen. Alla möten runt konventionen hålls i Genève, bland annat översynskonferenser och årliga expert- och statspartsmöten. Sverige och EU verkar för stärkande av konventionens genomförande, samt konventionens universalisering (att så många stater som möjligt ska skriva under och ratificera den).

Konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstörning (Ottawakonventionen) trädde i kraft 1999. Konventionens huvudsyfte är ett förbud mot användning, utveckling, tillverkning, anskaffning, överföring och lagerhållning av truppminor. Konventionen innehåller även ett antal åtgärder för att handskas med konsekvenserna av tidigare användning av truppminor. Det handlar bland annat om röjning av minfält, stöd till minoffer och hjälp med förstöring av lagrade truppminor. Sverige avslutade förstöringen av sina nationella lager under 2002.

Konventionen om särskilt inhumana vapen (CCW) reglerar eller förbjuder olika vapentyper som anses vara särskilt inhumana i de skador de orsakar soldater och civila. Konventionen och dess fem protokoll omfattar bland annat brandvapen, permanent förblindande laservapen, minor samt explosiva lämningar från krig. De senaste åren har debatten inom denna konvention handlat främst om autonoma vapensystem (Lethal Autonomous Weapons Systems, LAWS), fordonsminor och IED (Improvised Explosive Devuces).

Konventionen om klusterammunition (CCM) innehåller ett förbud mot att använda, utveckla, tillverka, anskaffa, lagra, behålla eller överföra klusterammunition. I denna konvention, liksom i Ottawakonventionen, ingår även åtaganden för att hantera konsekvenser av tidigare användning av vapentypen. Sverige avslutade förstöring av sin klusterammunition (Bombkapsel 90) 2015.

Internationella vapenhandelsavtalet (Arms Trade Treaty) fastställer globala regler för överförsel av vapen syftande till ökat ansvarstagande och transperens och ska bla minska riskerna att vapnen används för att kränka mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser. Avtalet innehåller även krav på bedömning avseende risken för könsbaserat våld innan en utförsel godkänns.  

Första utskottet i New York Sverige deltar varje höst i FN:s generalförsamlings första utskott i New York, som behandlar framför allt frågor om nedrustning och ickespridning. I den svenska delegationen finns under dessa veckor representanter från UD i Stockholm och representationerna i Genève och New York. De resolutioner som antas i första utskottet är en måttstock på det stöd som finns för olika sakfrågor på nedrustningsområdet.

FN-konventionen om förbud mot kärnvapen Den 7 juli 2017 antogs Konventionen om förbud mot kärnvapen, och den 20 september öppnades den för undertecknande. Konventionen träder i kraft när 50 stater har ratificerat den.

Sveriges feministiska utrikespolitik och nedrustningsfrågor Genom vår feministiska utrikespolitik har Sverige bedrivit ett målmedvetet arbete inom nedrustnings- och ickespridningsområdet för att uppmärksamma effekterna på kvinnor, män, flickor och pojkar av nyttjandet, och den oansvariga spridningen, av vapen. Som del i detta stödjer Sverige utvecklingen av könsuppdelad statistik om det väpnade våldets konsekvenser. Sverige verkar för att öka kvinnors representation och inflytande i diskussioner, förhandlingar, framtagande, uttolkande och genomförande av resolutioner och nyckeldokument om nedrustning och icke-spridning.

Senast uppdaterad 27 dec 2017, 16.25