Meny

Genève – knutpunkten för humanitära frågor & migration

Den humanitära situationen i världen har under de senaste åren förvärrats på grund av krig, konflikter, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, katastrofer, matosäkerhet, samt klimat- och miljöproblem År 2020 förutspås 168 miljoner människor världen över att behöva humanitär hjälp och skydd – den högsta siffran på flera decennier. Globalt är 70 miljoner människor tvångsfördrivna. Endast en dryg tredjedel av dessa är flyktingar. De flesta är tvångsfördrivna inom det egna landets gränser – så kallade internflyktingar. En stor del av alla tvångsfördrivna är kvinnor och barn. Migranter i sårbara situationer har också ofta humanitära behov, liksom människor som utsatts för människosmuggling och människohandel.

Genève är knutpunkten för internationella humanitära frågor, flyktingfrågor och migration. I Genève finns UNOCHA (United Nations Office for Coordination on Humanitarian Affairs), UNHCR ( United Nations High Commissioner for Refugees), ICRC (International Committee of the Red Cross), IFRC (International Federation of the Red Cross and Red Crescent), UNDRR (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) och IOM (International Organisation for Migration). Plattformen GFMD (Global Forum for Migration and Development) för mellanstatliga diskussioner om migration och utveckling har också sin bas i Genève.

I Genève finns också ett antal inflytelserika fredsbyggande-, konflikt- och medlingsorganisationer, som Centre for Humanitarian Dialogue, Interpeace och DCAF (Geneva Centre for Security Sector Governance). Dessutom har viktiga internationella NGO:er närvaro här, bland andra NRC (Norwegian Refugee Council), IRC (International Rescue Committee), Oxfam, PLAN International och IDMC (Internal Displacement Monitoring Centre).

Sveriges humanitära och migrationsrelaterade arbete

Sverige är en av världens största givare av humanitärt bistånd och driver en aktiv politik på det humanitära området. En del av det humanitära biståndet går via UD som kärnbidrag till de stora humanitära organisationerna och FN:s centrala nödfond (CERF). Resterande belopp kanaliseras via Sida.

Sveriges representation i Genève företräder Sverige i de internationella organisationerna i Genève och verkar bland annat för att svenska biståndspengar till de humanitära organisationerna används på bästa och mest effektiva sätt för att bidra till att rädda liv och lindra nöd. Sverige verkar också för att stärka det humanitära systemet som helhet.

För att minska behovet av humanitärt bistånd i världen söker Sverige förbättra möjligheten för utsatta länder att övergå från humanitärt bistånd till långsiktig utveckling, inklusive hållbara lösningar, för detta krävs närmare samarbete och synergier mellan humanitära aktörer, utvecklingsaktörer och freds- och konfliktaktörer. Att främja detta är en av Sveriges övergripande prioriteringar. En annan prioritering är att öka kärnstödet till FN:s organisationer. Sverige är en av de största givarna av oöronmärkt kärnstöd till de humanitära organisationerna. För mer information om Sveriges policyramverk se här.

Sverige är engagerat i att främja kopplingen mellan migration och utveckling, och att verka för säker, reguljär och ordnad internationell migration., detta är i enlighet med Sveriges politik för global utveckling.

De humanitära aktörerna

OCHA

OCHA, som även har delar av sitt högkvarter i New York, är en del av FN-sekretariatet och har till uppdrag att leda och samordna internationella humanitära hjälpinsatser i samarbete med nationella myndigheter samt andra internationella och nationella aktörer. OCHA verkar även för att mobilisera resurser för humanitära ändamål, belysa nödställda människors behov och rättigheter, främja förebyggande verksamhet och beredskap samt underlätta hållbara lösningar för humanitära krissituationer. I krissituationer arbetar OCHA i samarbete med berörda regeringar och andra humanitära aktörer för att snabbt sätta in humanitära resurser, analysera situationen och bedöma behoven av hjälpinsatser, underlätta samordning mellan civila och militära aktörer samt mobilisera internationella resurser för hjälpinsatser. OCHA leder arbetet med att stärka övergripande humanitär samordning Nuvarande chef för OCHA och FN:s humanitära samordnare är Mark Lowcock.

UNHCR

FN:s flyktingorgan UNHCR har ett globalt mandat att leda och samordna internationella ansträngningar för att skydda flyktingars rättigheter, bistå flyktingar och att verka för varaktiga lösningar för flyktingsituationer. Organisationen är en av FN-systemets största humanitära aktörer och har därutöver en normativ roll som övervakare och uttolkare av 1951 års flyktingkonvention angående flyktingars rättsliga ställning och 1967 års tilläggsprotokoll. UNHCR har även mandat att bistå statslösa baserat på 1954 och 1961 års konventioner om och mot statslöshet. Inom FN:s system för samordning under OCHA ansvarar UNHCR för det så kallade skyddsklustret och bistår internflyktingar inom ramarna för detta, --efter begäran från berörd stat. UNHCR styrs av en exekutivkommitté (ExCom) som består av 106medlemsländer. ExCom har bland annat som uppgift att godkänna UNHCR:s budget och program, samt delta i konsultationer med UNHCR om internationella skyddsfrågor och policyfrågor. Nuvarande högkommissarie för flyktingfrågor är Filippo Grandi.

ICRC

Internationella Rödakorskommittén (ICRC) är en opartisk, neutral och oberoende organisation vars uteslutande humanitära uppdrag är att skydda och bistå människor som drabbats av krig eller väpnad konflikt. I konfliktsituationer leder och samordnar ICRC rödakorsrörelsens internationella katastrofhjälp. Som Genèvekonventionernas förvaltare har ICRC mandat enligt internationell rätt att under väpnade konflikter besöka fängelser, organisera stödinsatser, återförena splittrade familjer eller åta sig andra humanitära uppdrag. ICRC arbetar vidare med att bistå människor som tvingats lämna sina hem, med att öka allmänhetens medvetenhet om farorna med minor och explosivt material från väpnade konflikter, samt med att spåra försvunna personer. Delar av ICRC:s operativa verksamhet utförs i samarbete med nationella rödakors- eller rödahalvmåneföreningar. I december 2019 hölls den 33:e Rödakors- och rödahalvmånekonferensen. Dessa konferenser, som hålls vart fjärde år, ett utgör ett forum där alla stater som signerat Genèvekonventionerna 1949 möts tillsammans med de olika delarna av Rödakorsrörelsen, inklusive nationella rödakors- och rödahalvmånekommittéer, för att diskutera humanitära frågor under rödakors-rörelsens mandat. . I år fyller Genèvekonventionerna som reglerar den internationella humanitära rätten (IHL) 70 år. Peter Maurer är sedan 2012 president för ICRC.

IFRC

Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) är världens största humanitära nätverk IFRC och dess nationella föreningar agerar före, under och efter kriser för att möta behov och förbättra livet för utsatta människor. IFRC:s verksamhet förenar humanitärt arbete med utvecklingsarbete genom fyra nyckelområden: främjande av humanitära värden, bemötande av kriser, förberedelser inför kriser samt hälso- och samhällsomsorg. IFRC:s högsta beslutande organ är generalförsamlingen, som består av representanter från samtliga nationella föreningar, inklusive det svenska Röda korset. Jagan Chapagain tillträdde den 1 februari 2020 som generalsekreterare för IFRC

UNDRR

FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) har till uppdrag att samordna FN-systemet och internationella aktörers stöd till länder för att förebygga, och även främja samhällens motståndskraft mot katastrofer till följd av klimatförändringar, naturkatastrofer och andra typer av katastrofer. Arbetet har sin utgångspunkt i Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015–2030 som antogs i mars 2015 och som lägger fast en icke-bindande, bred agenda för riskreduceringsarbetet som sätter människan i centrum. UNDRRleds av Mami Mizutori, FN:s generalsekreterares särskilda representant för katastrofriskreducering.

Migrationsaktörerna

IOM

IOM är både en aktör i humanitära FN-insatser, särskilt vad gäller internflyktingar och lägerfrågor, och den ledande internationella FN-organisationen på migrationsområdet. IOM arbetar för ökat internationellt samarbete på migrationsområdet och bistår stater med bland annat med kapacitetsstöd, policystöd och lösningar i olika migrationssituationer. IOM har också ett ansvar att stötta migranter i sårbara situationer. Generaldirektör för IOM är António Vittorino.

GFMD

Det globala forumet för migration och utveckling (GFMD) är en plattform för stater att diskutera och utbyta erfarenheter kring migration. GFMD bildades efter den första högnivådialogen om migration och utveckling (HLD) i FN:s generalförsamling 2006, bland annat i syfte att främja internationell dialog om positiva synergier mellan migration och utveckling, och är öppet för alla FN:s medlemsländer.

Fredsbyggande, konflikthanterings- och medlingsfrågor

Sverige är en betydande finansiär av flera Genèvebaserade oberoende organisationer på fredsbyggande, konfliktlösnings- och medlingsområdena såsom Centre for Humanitarian Dialogue, Interpeace och Geneva Centre for Security Sector Governance (DCAF). Representationen följer och utvärderar dessa organisationers verksamhet och har även ett informations- och policyutbyte kring aktuella kris- och konfliktsituationer.