Meny

Hälsa och utveckling

Genève utgör navet för globalt hälsoarbete och här återfinns bland annat huvudkontoren för Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s program för hiv och aids (UNAIDS), Globala Fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria (GFATM) och vaccinalliansen Gavi. Sverige är en stor givare och ett aktivt medlemsland i dessa organisationer. Representationens uppgift är att verka för att svenska prioriteringar får genomslag och för att verksamheten blir så effektiv och resultatorienterad som möjligt.

WHO
WHO är FN:s fackorgan för hälsofrågor och grundades 1948. WHO:s huvudmål är att bidra till att uppnå bästa möjliga hälsa för alla människor. WHO definierar hälsa som fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, och inte bara frånvaro av sjukdom. För att uppnå detta är det WHO:s roll att bl.a. ta ledarskap globalt i frågor som rör hälsa och bidra i partnerskap där gemensamma insatser är nödvändiga, bidra till och stå i nära kontakt med hälsoforskningen, sätta normer och standarder för sjukvården, utveckla och kommunicera evidensbaserade strategier för vård och sjukdomsprevention, ge tekniskt stöd till medlemsländernas regeringar och hälsoministerier, övervaka hälsoutvecklingen i världen samt att upptäcka och hantera utbrott och andra internationella hälsohot. WHO:s arbete har stor betydelse inte bara för utvecklingsländer utan även för länder som Sverige, inte minst genom Internationella hälsoreglementet som är ett beredskapssystem för smittsamma sjukdomar samt riktlinjer och rekommendationer för sjukvården. WHO styrs av Världshälsoförsamlingen (WHA) och styrelsen. I WHA är samtliga 194 medlemsländer representerade. Församlingen träffas i maj varje år för att diskutera och besluta om WHO:s budget, mål och verksamhet. Styrelsen består av 34 medlemmar från medlemsländerna valda för treårsperioder. Styrelsen sammanträder två gånger per år och dess främsta uppgift är att bereda frågor inför Världshälsoförsamlingen.

Sveriges samarbete med WHO utgår från en strategi beslutad av regeringen för perioden 2016-2019. Tre huvudsakliga perspektiv som ska genomsyra allt samarbete med WHO är rättighets-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven. Sverige har valt att fokusera på bredare hälsofrågor, såsom hälsosystemsstärkande (med syfte att bland annat säkerställa de tre perspektiven) och hälsosäkerhet, som inkluderar beredskap, övervakning och respons för akuta hälsokriser och andra kriser med konsekvenser för människors hälsa.

WHO:s totala budget uppgick till knappt 4,4 miljarder dollar för 2016–2017 och till drygt 4,4 miljarder för 2018-2019. Av dessa utgör ländernas medlemsavgifter cirka 20 procent. Resten utgörs av frivilliga bidrag från medlemsländerna och andra givare. 2018-2019 är Sverige den största givaren av flexibla frivilliga bidrag till WHO, och den 20:e största givaren totalt. Ser man enbart till andra medlemsländer var Sverige den nionde största givaren. I det löpande arbetet sker på många områden en nära samordning inom EU, som ofta uttalar sig gemensamt i frågor.

Läs mer i strategin för Sveriges samarbete med WHO 2016-2019.

UNAIDS
FN:s program för hiv och aids (UNAIDS) grundades 1996 med syfte att leda och inspirera världen att nå universell tillgång till hiv-prevention, behandling, vård och stöd. Sverige var en av de drivande krafterna bakom upprättandet av organisationen och är en av dess största finansiärer. UNAIDS har som huvuduppgift att samordna FN-systemets insatser mot hiv och aids och fungerar som en global plattform i FN-arbetet mot hiv och aids. Organisationen främjar forskning, sprider kunskap och bidrar till ökad förståelse för epidemins orsaker och konsekvenser. UNAIDS har även i uppgift att genom vård och stöd minska utsattheten hos hiv-smittade individer och grupper.

UNAIDS styrelse (Programme Coordinating Board, PCB) består av representanter för 22 regeringar, 11 UNAIDS s.k. co-sponsors (UNHCR, UNICEF, WFP, UNDP, UNFPA, UNODC, ILO, UNESCO, WHO, Världsbanken och UN WOMEN) samt fem företrädare för icke-statliga organisationer, inklusive sammanslutningar av människor som lever med hiv. Sverige är med i en valkrets bestående av Österrike, Island, Sverige och Schweiz, där Schweiz för närvarande innehar styrelseplatsen. Denna valkrets har ett nära samarbete med en valkrets bestående av Danmark, Norge och Finland och uttalar sig ofta gemensamt i olika frågor.

GFATM
Den globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) är ett offentligt-privat partnerskap och internationellt finansieringsinstitut för förebyggande och behandling av hiv och aids, tuberkulos och malaria. Fonden, som grundades 2002, representerar ett globalt samarbete mellan regeringar, civila samhället och privata sektorn. Idag är GFATM en av de viktigaste globala finansieringskällorna för program mot aids, tuberkulos och malaria. Sedan starten 2002 fram till och med 2017 har fonden räddat 27 miljoner liv. De har bidragit till ett stort antal program i mer än 150 länder, behandlat flera miljoner människor som drabbats av hiv och tuberkulos och delat ut ett antal miljoner insektsmedelbehandlade nät för att förebygga malaria.

GFATM:s styrelse består av företrädare från givar- och mottagarregeringar, det civila samhället, den privata sektorn, privata stiftelser och personer som lever med och påverkas av sjukdomar. Sverige representeras i styrelsen genom den s.k. Point 7-valkretsen som består av Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Sverige. För närvarande representeras valkretsen av Nederländerna.

GAVI
Gavi, det globala vaccininitiativet, lanserades år 2000 och är ett samarbete mellan givarländer, mottagarländer, Världsbanken, WHO, Unicef, läkemedelsindustrin och privata stiftelser. Gavi arbetar för att snabbt hjälpa utvecklingsländer att förbättra vaccinationstäckningen bland barn och vuxna. Detta sker dels genom att länderna får pengar till vaccin, dels genom att de får hjälp att bygga upp hälsosystem och strategier i syfte att förbättra förutsättningarna för en fungerande vaccinering.

Gavi:s styrelse sammanträder två gånger per år. Sverige är representerat i styrelsen genom en valkrets bestående av Nederländerna, Danmark, Norge och Sverige. Just nu innehar Sverige styrelseplatsen.

Svenska prioriteringar
Sveriges politik för global utveckling slår fast att Sverige tillsammans med andra länder ska intensifiera kampen mot "Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot". För att hantera och minska den dubbla sjukdomsbörda som smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar ger upphov till globalt, prioriterar Sverige hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, hållbara hälsosystem och tidiga varningssystem för smittsamma sjukdomar. Sverige ska också fortsätta verka för att människor får vård och behandling på lika villkor. Ett särskilt viktigt område är rätten till sexuell och reproduktiv hälsa. Sexuell och reproduktiv ohälsa är en av de vanligaste sjukdoms- och dödsorsakerna för kvinnor i åldern 15 till 44 år i utvecklingsländerna. Trots ökade insatser har mödradödligheten förblivit hög i stora delar av världen under de senaste 20 åren.

Läs mer om svensk utvecklingspolitik
Välfungerande, resultatorienterade, transparenta och effektiva organisationer är en förutsättning för att vi ska kunna använda våra begränsade resurser på bästa sätt och nå de önskade substantiella resultaten. Därför lägger Sverige också stor vikt vid styrningsfrågor. Svenskt stöd ska gå till de organisationer som är mest relevanta för våra utvecklingsmål, och som mest effektivt bidrar i det internationella utvecklingssamarbetet.

Ett nytt policyramverk för Sveriges utvecklingssamarbete antogs av regeringen i december 2016, där "jämlik hälsa" utgör ett av flera arbetsområden. Tillkomsten av uppemot ett hundratal globala och vertikala hälsoinitiativ har ökat resurserna inom vissa delar av hälsosektorn, t.ex. för bekämpningen av hiv/aids och för vaccinförsörjningen i fattiga länder. Stora utmaningar finns dock vad gäller effektivitet och samstämmighet mellan de globala initiativen och deras anpassning till nationella prioriteringar, planer och program. Sverige arbetar för ett koherent multilateralt system och en effektiv arbetsfördelning inom FN.

När det gäller frågor relaterade till hälsa och utveckling samarbetar representationen främst med UD:s FN-enhet, Socialdepartementet, Sida och Socialstyrelsen.