Meny

Humanitära frågor & Migration

Genève är knutpunkten för internationella humanitära frågor och migration. I Genève finns bl.a. huvudkontoren för FN:s samordningskontor för humanitära frågor, OCHA (delar finns även i New York), FN:s flyktingorgan, UNHCR, och FN:s kontor för katastrofriskreducering, ISDR. Genève är också födelseplats för den internationella Rödakorsrörelsen, ICRC och IFRC. Den internationella migrationsorganisationen, IOM har också sitt säte i Genève, där även mellanstatliga diskussioner om migration och utveckling inom ramen för det Globala Forumet för Migration och Utveckling, GFMD, äger rum.

Humanitära frågor
Sverige är en av världens största givare av humanitärt bistånd och driver en mycket aktiv politik på det humanitära området. En del av det humanitära biståndet går via UD som kärnbidrag till de stora humanitära organisationerna och FN:s centrala nödfond (CERF). För mer information om regeringens humanitära bistånd se här. Resterande belopp kanaliseras via Sida som svar på humanitära appeller i specifika landsituationer. För mer information om Sidas arbete se här.

Representationen företräder Sverige i de internationella organisationerna i Genève. Vårt uppdrag går ut på att verka för att svenska biståndspengar till de humanitära organisationerna används på bästa och mest kostnadseffektiva sätt för att få största möjliga effekt för att bidra till att rädda liv och lindra nöd i enlighet med den svenska politiken för humanitärt bistånd. Som ett led i detta arbetar Sverige för att förbättra styrning, transparens och ansvarsutkrävande i de humanitära organisationerna. Sverige verkar för att stärka samordning och synergier mellan aktörer och för att stärka det humanitära systemet som helhet. En prioritering för Sverige är att öka kapaciteten för det internationella systemet att hjälpa länder att förebygga och reducera katastrofer. Att förbättra möjligheten att övergå från humanitärt bistånd till långsiktig utveckling samt hållbara lösningar och därigenom minska behovet av humanitärt bistånd är också en viktig del av arbetet. En annan prioritering för Sverige är att öka kärnstödet. Sverige är en av de största givarna av oöronmärkt kärnstöd till de humanitära organisationerna. För mer information om Sveriges policyramverk se här.

Den humanitära situationen i världen har under de senaste åren förvärrats på grund av krig, konflikter och naturkatastrofer. Mot bakgrund av detta ägde det första humanitära världstoppmötet (WHS) rum i Istanbul i maj 2016. Generalsekreterarens rapport inför toppmötet pekade på behovet av förnyat ledarskap för att förebygga och lösa konflikter, samt ökad solidaritet och breddat partnerskap för att möta ökade globala humanitära behov. Sverige står bakom generalsekreterarens uppmaning om en ny Agenda for Humanity och har även presenterat ett femtiotal specifika humanitära åtaganden. Sveriges huvudsakliga prioriteringar vid WHS handlade om att stärka den internationella humanitära rätten, säkra kvinnors och flickors inflytande, främja nya finansieringsformer samt att skapa hopp och framtidsutsikter för alla de kvinnor, män och barn som fastnar i utdragna kriser.

OCHA
OCHA är en del av FN-sekretariatet och har till uppdrag att leda och samordna internationella humanitära hjälpinsatser i samarbete med nationella myndigheter samt andra internationella och nationella aktörer. OCHA verkar även för att mobilisera resurser för humanitära ändamål, belysa nödställda människors behov och rättigheter, främja förebyggande verksamhet och beredskap samt underlätta hållbara lösningar för humanitära krissituationer. I krissituationer arbetar OCHA i samarbete med berörda regeringar och andra humanitära aktörer för att snabbt sätta in humanitära resurser, analysera situationen och bedöma behoven av hjälpinsatser, underlätta samordning mellan civila och militära aktörer samt mobilisera internationella resurser för hjälpinsatser. OCHA leder arbetet med att stärka övergripande humanitär samordning Nuvarande chef för OCHA och FN:s humanitära samordnare är Mark Lowcock.

UNHCR 
FN:s flyktingorgan UNHCR har ett globalt mandat att leda och samordna internationella ansträngningar för att skydda flyktingars rättigheter, bistå flyktingar och att verka för varaktiga lösningar av flyktingsituationer. Organisationen är en av FN-systemets största humanitära aktörer och har därutöver en normativ roll som övervakare och uttolkare av 1951 års flyktingkonvention angående flyktingars rättsliga ställning och 1967 års tilläggsprotokoll. UNHCR har även ett mandat att bistå statslösa enligt 1961 års konvention mot statslöshet och kan också bistå internflyktingar efter begäran från berörd stat. UNHCR styrs av en exekutivkommitté (ExCom) som består av101medlemsländer och som har till uppgift att godkänna UNHCR:s budget och program samt att ge råd om internationella skyddsfrågor och andra viktiga policyfrågor. Nuvarande högkommissarie för flyktingfrågor är Filippo Grandi.

ISDR
FN:s kontor för katastrofriskreducering (ISDR) har till uppdrag att samordna FN-systemet och internationella aktörers stöd till länder för att förebygga, och även främja samhällens motståndskraft mot katastrofer till följd av klimatförändringar, naturkatastrofer och andra typer av katastrofer. Arbetet har sin utgångspunkt i Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030 som antogs i mars 2015 och som lägger fast en icke-bindande, bred agenda för riskreduceringsarbetet som sätter människan i centrum. ISDR leds av Robert Glasser, FN:s generalsekreterares särskilda representant för katastrofriskreducering.  

ICRC
Internationella Rödakorskommittén (ICRC) är en opartisk, neutral och oberoende organisation vars uteslutande humanitära uppdrag är att skydda och bistå människor som drabbats av krig eller väpnad konflikt. I konfliktsituationer leder och samordnar ICRC rödakorsrörelsens internationella katastrofhjälp. Som Genèvekonventionernas förvaltare har ICRC mandat enligt internationell rätt att under väpnade konflikter besöka fängelser, organisera stödinsatser, återförena splittrade familjer eller åta sig andra humanitära uppdrag. ICRC arbetar vidare med att bistå människor som tvingats lämna sina hem, med att öka allmänhetens medvetenhet om farorna med minor och explosivt material från väpnade konflikter, samt med att spåra försvunna personer. Delar av ICRC:s operativa verksamhet utförs i samarbete med nationella rödakors- eller rödahalvmåneföreningar. Peter Maurer är sedan 2012 president för ICRC.

IFRC
Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) är världens största humanitära nätverk IFRC och dess nationella föreningar agerar före, under och efter kriser för att möta behov och förbättra livet för utsatta människor. IFRC:s verksamhet förenar humanitärt arbete med utvecklingsarbete genom fyra nyckelområden: främjande av humanitära värden, bemötande av kriser, förberedelser inför kriser samt hälso- och samhällsomsorg. IFRC:s högsta beslutande organ är generalförsamlingen, som består av representanter från samtliga nationella föreningar, inklusive det svenska Röda korset.  Elhadj As Sy är generalsekreterare för IFRC.

Migration
Sverige har ett stort engagemang i främjandet av en internationell dialog om migration och utveckling. I Sveriges politik för global utveckling konstateras bl a att Sverige ska medverka aktivt i det globala samarbete som syftar till att skapa bättre former och regelverk för ordnad migration och verka för att stärka utvecklingseffekterna av migration.  Migrationsfrågorna har under de senaste åren vuxit i betydelse i det internationella arbetet och på den utrikespolitiska dagordningen, inte minst genom de ökade migrations- och flyktingflödena till Europa.

IOM 
IOM är den ledande globala organisationen på migrationsområdet och samarbetar nära med regeringar, mellanstatliga organisationer och andra icke-statliga organisationer för att främja ordnad och human global migration. Efter att tidigare ha stått utanför FN-systemet blev IOM i juli 2016 en del av FN. IOM arbetar för ökat internationellt samarbete på migrationsområdet och bistår bland annat med kapacitetsstöd och tillhandahåller praktiska lösningar i olika migrationssituationer. På senare år har IOM vuxit som aktör på det humanitära området, dels genom att bistå migranter i behov av humanitär hjälp men även som klusteransvarig för lägerhantering och samordning vid naturkatastrofer. Generaldirektören för IOM är William Lacy Swing.

GFMD
Det globala forumet för migration och utveckling (GFMD) bildades efter den första högnivådialogen om migration och utveckling (HLD) i FN:s generalförsamling 2006,. Syftet var att skapa ett forum för stater att föra en dialog kring migration och utvecklingsfrågor. GFMD är en mellanstatlig, informell plattform för dialog som står utanför FN-systemet men som är öppen för alla FN:s medlemsstater. Fler än 160 stater har deltagit i GFMD:s årliga forum-möten sedan 2007. Sverige har varit mycket aktiv i GFMD och innehade ordförandeskapet för processen under 2013–2014. Fokus för det svenska ordförandeskapet var att främja migrationens positiva utvecklingspotential och innebar bl a aktivt arbete för att säkerställa att dessa aspekter fick en tydlig plats i FN:s nya utvecklingsagenda.

Konflikthanteringsfrågor

Sverige är en betydande finansiär av flera Genèvebaserade oberoende organisationer inom konfliktlösningsområdet såsom Centre for Humanitarian Dialogue, Interpeace och Democratic Control of the Armed Forces (DCAF). Representationen följer och utvärderar dessa organisationers verksamhet och har även ett nära informations- och policyutbyte kring aktuella kris- och konfliktsituationer.

Senast uppdaterad 28 dec 2017, 10.20