Meny

Europarådet och Sverige, samt framtida utmaningar

År 2019 är det 70 år sedan Europarådet grundades av tio länder, inklusive Sverige, på ett initiativ av Winston Churchill. Europarådets kärnverksamhet enligt dess stadga är att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna, ett demokratiskt styrelseskick och tillämpningen av rättsstatens principer och samarbeta i dessa frågor. Idag har Europarådet 47 europeiska länder som medlemmar, inklusive EU:s alla medlemsländer. De enda europeiska länder som fortfarande står utanför är Republiken Belarus och Kosovo. Europarådet har ett visst samarbete med båda av dessa.

Vad gör Europarådet och vilka länder är medlemmar? 

År 2019 är det 70 år sedan Europarådet grundades av tio länder, inklusive Sverige, på ett initiativ av Winston Churchill. Europarådets kärnverksamhet enligt dess stadga är att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna, ett demokratiskt styrelseskick och tillämpningen av rättsstatens principer och samarbeta i dessa frågor. Idag har Europarådet 47 europeiska länder som medlemmar, inklusive EU:s alla medlemsländer. De enda europeiska länder som fortfarande står utanför är Vitryssland och Kosovo. Europarådet har ett visst samarbete med båda av dessa.

Europarådets viktigaste konvention är Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Den antogs i Rom år 1950 och utgör en första rättsligt bindande kodifikation baserad på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Alla Europarådets medlemsländer måste ansluta sig till konventionen. Detta innebär att 830 miljoner invånare i Europarådets medlemsländer har rätt att begära att deras lands myndigheter i lagstiftning och tillämpning uppfyller konventionens bestämmelser. Om han/hon anser att landet inte gör så i förhållande till någon bestämmelse i konventionen, så kan envar person driva en klagan om kränkning inför sitt lands rättsliga myndigheter och i sista hand begära att den påstådda kränkningen prövas av Europadomstolen i Strasbourg.   Europadomstolen är en oberoende och opartisk domstol som består av en domare från vart och ett av de 47 medlemsländerna. Alla medlemsländer måste följa och verkställa Europadomstolens domar, något som även följs upp av en särskild struktur inom Europarådet.

Europarådets medlemsländer har under årens lopp överenskommit ett stort antal andra konventioner och skapat olika organ, vars mandat och verksamhet ofta har varit banbrytande. Några exempel är Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen), Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och illa-behandling (CPT), Europarådets kommitté mot våld mot kvinnor (GREVIO) och gruppen mot korruption (GRECO). Ett antal konventioner täcker områden som är bredare än kärnverksamheten, som även dessa finns uppräknade som samarbetsområden i Europarådets stadga, t ex kultur, utbildning, medicin, samarbete i rättsliga frågor. Många Europarådskonventioner har vunnit en bred anslutning, och ett antal av dem har öppnats för tillträde också av icke-Europarådsländer.

En fortlöpande dialog om Europarådets inriktning och verksamhet förs inom ramen för Europarådets ministerkommitté, organisationens högsta beslutande organ där medlemsländernas regeringar är företrädda, den parlamentariska församlingen (PACE), som bl. a utser generalsekreterare och domare, och där ett urval av medlemsländernas parlamentariker deltar, och kongressen för lokala och regionala myndigheter (CLRAE), där medlemsländerna företräds av kommunala och regionala politiker. Europarådet leds av en vald generalsekreterare som tillika är chef för ett sekretariat, med idag bortåt 2500 personer anställda. Därutöver har inrättats en konferens för enskilda organisationer (INGO).  På förslag av Europarådets generalsekreterare beslutar ministerkommittén om organisationens budget och verksamhet.  Under 2019 kommer Europarådet att välja en ny generalsekreterare, efter tio år med nuvarande generalsekreteraren Thorbjörn Jagland. Under de senaste tio åren har Europarådets biståndsverksamhet vuxit. Denna leds av sekretariatet, under vilket också faller ett antal fältkontor. Biståndsverksamheten finansieras huvudsakligen av EU samt genom frivilligbidrag av medlemsländer, inklusive Sverige. Europarådets sammanlagda budget uppgår till ca 400 miljoner euro per år, varav den ordinarie budgeten utgör ca 240 miljoner euro.

 

Vad har Europarådet betytt för Sverige? 

Sveriges medlemskap i Europarådet har stärkt det svenska samhällets utveckling som demokrati, rättsstat och som ett land där skyddet av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna hålls högt. Vårt tillträde och genomförande av Europakonventionen har varit en grundpelare i det svenska samhällsbygget. Konventionen utgör idag gällande svensk lag. Enligt Regeringsförordningen (kapitel 2 paragraf 19) får lag och annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

Även ett stort antal andra Europarådskonventioner som Sverige har ratificerat under årens lopp har påverkat svensk lagstiftning och praxis. Anslutning till ett flertal av dessa konventioner innefattar också ett godkännande av en återkommande granskning från Europarådets sida genom speciellt tillsatta kommittéer med mandat att följa det område som täcks av konventionen. Således sker genom Europarådet en återkommande granskning av att inga missförhållanden råder på svenska häkten och fängelser, att svensk lagstiftning, svenska domstolar och myndigheter motverkar och lagför människohandel och våld mot kvinnor i enlighet med de åtaganden vi gjort, att Sverige har och tillämpar ett effektivt och kraftfullt regelverk mot korruption liksom skre en tillsyn av att våra nationella minoriteter behandlas och kan utöva de rättigheter som Sverige genom sitt tillträde till Europarådskonventioner har åtagit sig att genomföra. Andra Europarådskonventioner som Sverige har tillträtt ligger till grund för svensk lagstiftning och standards inom t ex kultur-, utbildnings- och medicinska områden, straffrättslig lagstiftning och för vårt samarbete med andra länder i rättsliga frågor. 

 

Vad har Sverige betytt för Europarådet?  

Sverige är ett av Europarådets tio grundarländer. I Europarådets stadga från 1949 inrättades två grundläggande organ, en ministerkommitté där medlemsländers regeringar möts och en parlamentarisk församling (PACE) där medlemsländernas nationella parlament är representerade. Sedan 25 år har även inrättats en kongress bestående av valda ledamöter från medlemsländernas lokala och regionala myndigheter (CLRAE). Sverige är en aktiv deltagare i dessa tre organ.

Swedish flag

Ministerkommittén möts på utrikesministernivå minst en gång per år, normalt i maj, och på biträdande nivå (dvs på ambassadörsnivå) som regel varje vecka. Under ministerkommittén faller ett antal förberedande grupper liksom en omfattande mellanstatlig kommittéverksamhet, i vilken Sverige deltar. Europarådets parlamentariska församling består av totalt 324 ledamöter och 324 ersättare, där Sverige företräds av 12 riksdagsledamöter (sex ordinarie och sex ersättare), utsedda av de politiska partierna i vår riksdag. Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter består också den av 324 ledamöter och 324 ersättare. I denna företräds Sverige av 12 kommun- och landstingspolitiker (sex ordinarie och sex ersättare), utsedda av styrelsen för Sveriges kommuner och landsting.

Under åren 1994 - 1999 var Daniel Tarschys Europarådets generalsekreterare. Åren 2006 -2012 var Tomas Hammarberg Europarådets MR-kommissarie. Under ett antal år var svensken Erik Fribergh Europadomstolens förvaltningschef och registrator. För närvarande (2018 - 2021) är Anders Knape ordförande i Europarådets lokala och regionala kongress och Anja Olin-Pape ordförande för Europarådets ungdomsstyrelse. Framstående svenska jurister har varit domare i Europadomstolen liksom har utgjort eller är medlemmar i Venedigkommission för demokrati genom lag. Nuvarande svensk domare i Europadomstolen är Erik Wennerström. Sverige är även en av de största biståndsgivarna till Europarådets biståndsverksamhet.

Sverige har en Ständig representation vid Europarådet i Strasbourg. Representationen deltar i, följer och rapporterar löpande till UD och övriga regeringskansliet om Europarådets verksamhet samt företräder svensk politik och svenska intressen i främst ministerkommittén och dess underorgan. På representationens hemsida publicerar representationen ett par gånger i månaden nyheter om Europarådets verksamhet, med tonvikt på sådana som har bäring för Sverige. Regeringen rapporterar också regelbundet till Riksdagen om verksamheten inom Europarådet. Den senaste skrivelsen är Regeringens skrivelse 2017/18-139.

 

Några aktuella utmaningar 

a)      Efterlevnaden av medlemsstaters åtaganden:

Europarådets trovärdighet beror ytterst på i vilken mån de 47 medlemsstater efterlever och redovisar en vilja av att leva upp till de långtgående åtaganden de gjort som medlemsländer.

COE flags

Från att Europarådet ursprungligen grundades av en mindre grupp demokratiska västländer (Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Sverige och Storbritannien) har organisationen successivt utvidgats till alltfler länder. Idag är samtliga EU:s medlemsländer, samtliga nordiska och därutöver Ryssland, Turkiet, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Ukraina, samtliga länder på Balkan med undantag av Kosovo, liksom Europas mindre länder som Monaco, San Marino, Liechtenstein och Andorra medlemmar. Många länder erhöll sitt medlemskap först i samband med att de efter årtionden av auktoritära styren gick över till ett mer demokratiskt styrelseskick eller efter årtionden under Sovjetunionens dominans.  För flera har vägen till ett demokratiskt styrelseskick, ett oberoende rättsväsende och ett starkt skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna inte alltid varit enkel. Vägen har ofta visat sig mödosam och framstegen har för en del medlemmar inte varit entydiga. Antidemokratiska krafter har på sina håll fortsatt att utöva ett starkt inflytande. Ännu återstår i flera medlemsländer ett hårt arbete för att få fungerande och stabila demokratiska och rättsliga institutioner på plats liksom med att få bukt med en fortsatt ofta omfattande korruption, också inom centrala samhällsfunktioner.

I andra medlemsländer har omvälvande politiska förändringar ägt rum, också under senare år, som satt viktiga demokratiska och grundläggande rättsstatsprinciper ur spel. Likaså har vi sett en tendens att i vissa Europarådsländer antas lagar och restriktioner som går i en anti-demokratisk och auktoritär riktning eller undergräver viktiga rättsstatliga principer.

I sådana situationer blir Europarådets verksamhet genom Europadomstolens domar och andra övervakande organ särskilt viktig. I kombination med väl riktade insatser av politisk dialog, rådgivning och assistans har Europarådet alla förutsättningar för att bli en viktig aktör för att vända en negativ utveckling. Denna kombination av insatser är även fortsatt en kärnuppgift för Europarådet.

Men det är också viktigt att Europas medborgare verkligen kan se och uppleva att sådana insatser av Europarådet ger resultat. Europarådet bör vässa sin verksamhet för att bli än bättre på detta, men behöver också ges den politiska och finansiella uppbackning som uppgifterna kräver.

Europarådets röst måste också höras när journalister, försvarare av de mänskliga rättigheterna och civilsamhällets organisationer utsätts för repressalier och förtryck. Media- och åsiktsfrihet liksom föreningsfrihet utgör grundläggande beståndsdelar i alla demokratiska samhällen och är centrala element i Europakonventionen.      

b)      Krisen med Ryssland och samarbetet ministerkommittén och parlamentariska församlingen:

Ministerkommitteen

Sedan några år tillbaka bojkottar Ryssland Europarådets parlamentariska församling (PACE). Ryssland är missnöjd med den resolution som PACE antog efter Rysslands illegala annektering av Krim år 2014. I denna, som antogs med stor majoritet, fråntogs de ryska Duma-delegaterna till PACE sin rösträtt så länge steg inte vidtagits för att försöka ändra den olagliga annekteringen. Detta beslut av PACE förnyades i januari 2015, i samband med att en ny Duma-delegation presenterades för godkännande. Därefter har Ryssland valt att inte presentera någon delegation till PACE.

Fr o m juli 2017 har Ryssland därutöver i protest upphört att betala sina obligatoriska medlemsavgifter till Europarådet. Ryssland fortsätter dock att delta i ministerkommittén.

En annan kris som har skakat Europarådet under senare år är en korruptionsskandal inom PACE. En oberoende juristkommission (IBAC) på tre personer, varav en var en framstående svensk jurist, utredde den komplicerade härvan åren 2017-2018. Utredningen kunde påvisa att azerbajdzjanska myndigheter under flera år mutat parlamentariker och betalat lobbyister för att påverka innehållet och utfallet av parlamentariska församlingens rapporter och beslut om Azerbajdzjan. PACE:s dåvarande president tvingades avgå och ett antal andra parlamentariker fick lämna sina poster. PACE har sedan dess antagit omfattande förändringar i sitt regelverk mot korruption och skärpt tillsynen över hur poster fördelas och omröstningar sker.  

c)       Behovet av ökad uppbackning och uppmärksamhet:  

Europarådets kärnverksamhet utgörs av de områden som många idag pekar ut som Europas och EU:s ödesfrågor, jämte klimatfrågan.  Hur kan det säkerställas att demokrati, rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna fortsatt utgör grundelementen i den europeiska trygghets- och säkerhetsarkitektur som byggts upp efter andra världskriget.

Europarådet är en viktig del av svaret. Organisationen har successivt utvecklat ett unikt maskineri med domstol, övervakning och rådgivning liksom ett elaborerat system för medlemsstaternas dialog på olika nivåer i dessa frågor.

Ändå är det påfallande hur begränsad uppmärksamhet som många länder, inklusive Sverige, ger Europarådet i sin mediala och politiska debatt.  Få hänvisar till den omfattande kartläggning av ett antal områden relaterade till demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter som Europarådet gör. Huvuddelen av rapporterna är tillgängliga som offentliga Europarådsdokument.

Likaså förefaller Europarådet och dess medlemsländer ha svårt för att nå ut till nationella, regionala och kommunala myndigheter med de många verktyg, utbildningsprogram och nätverk för erfarenhetsutbyte i aktuella ämnen som tagits fram inom Europarådet för att användas i det nationella arbetet med att informera om och stärka demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Många av dem finns direkt tillgängliga att laddas ner från Europarådets hemsida. Vi hoppas kunna intressera fler att följa upp genom att bekanta sig med Europarådets hemsida.  

d)      Problemet med sammanblandning mellan Europarådet och EU:

 

 

Europarådet förväxlas ofta med EU. Detta underlättas inte av att Europarådets flagga, som antogs år 1955, sedermera senare också antogs som EU:s flagga eller av att Europarådets Beethoven-hymn också blev EU:s hymn. Inte heller av att staden Strasbourg i norra Frankrike utgör säte såväl för Europarådet som för EU-parlamentet. Namnet Europarådet sammanblandas också ibland med Europeiska rådet, som består av EU:s stats- och regeringschefer. Slutligen kan det vara besvärligt att skilja på Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna med sin viktiga om än begränsade jurisdiktion över Europakonventionen och EU-domstolen, som har säte i Luxembourg, med uppgift att utöva tillsyn över att den Europeiska Unionens omfattande lagstiftning följs inom EU. 

Men skillnaderna är stora mellan EU och Europarådet. Kretsen av medlemsländer är bredare inom Europarådet, även om samtliga EU-länder ingår i kretsen. EU:s samarbetsområden är flera och mer detaljerade. Likaså har inom EU dess medlemsländer frivilligt överlämnat viktiga aspekter av sin suveränitet till gemensamt beslutsfattande i EU i de frågor som finns angivna i EU:s grunddokument.

Europarådet å andra sidan är en mellanstatlig organisation med ett mer begränsat men viktigt mandat.  De 47 medlemsstaterna har genom sin anslutning till Europarådets stadga och Europakonventionen åtagit sig att genomföra ett demokratiskt styrelseskick och respektera rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. De har även förbundit sig att rätta sig efter Europadomstolen verkställa domstolens domslut.   

Även om det även är angeläget att påpeka att samarbetet mellan EU och Europarådet är nära och växande, finns det anledning att söka tillse att sammanblandningen upphör. Varken EU eller Europarådet gagnas av den.  Den upphör om kunskapen ökar, något vi velat medverka till genom denna information.

Senast uppdaterad 09 apr 2019, 09.36