Europarådet den 8 - 19 januari 2018
07 jan 2018
Raoul Wallenberg-priset 2018 gick till den Budapestbaserad organisation för romers rättigheter.
Europarådets Parlamentariska församling (PACE) håller vintersession med viktiga val och
högnivådeltagare, dock utan ryska ledamöter. Generalsekreterare Jagland uttalar sig om branden
på organisationen Memorial och kommande möte med turkisk konstitutionsdomare, och
Nils Muižnieks, kommissarien för mänskliga rättigheter (MR), publicerar sin sista årsrapport.
Mr. Ðorđe Jovanović, ERRC Director
Raoul Wallenberg-priset 2018
I tider när situationen för MR-försvarare försämras i ett antal länder, är det viktigt att lyfta fram
extraordinära åtgärder av personer eller organisationer som fortsätter att kämpa för andra i Raoul
Raoul Wallenberg arresterades i Budapest, delade han för tredje gången ut Europarådets Raoul
Wallenbergpris på €10 000. Priset gavs till den Budapestbaserade organisationen European Roma
Rights Center (ERRC) för dess extraordinära insatser och innovativa metoder för att förbättra romers
situation och motverka diskriminering.
Genom att driva ärenden och mål i domstolar, inklusive i Europadomstolen och kollektiva klagomål
till Europeiska kommittén för sociala rättigheter, har ERRC kunnat påvisa övergrepp och
missförhållanden begångna av polis gentemot romer, felplacering av romska barn i specialskolor,
brister i bostäder för romska familjer. ECRR har vunnit flera landmark fall, inklusive i
Europadomstolen, och därigenom åstadkommit konkreta förbättringar för romerna i Europa. Priset
instiftades år 2012 av Europarådet, på initiativ av svenska regeringen och det ungerska parlamentet
och delas ut vartannat år sedan 2014.
PACE:s session 22-25 januari 2018
Vid sessionen kommer den parlamentariska församlingen (PACE) att välja ny ordförande. Denna gång
förväntas ordförandeposten gå till en kandidat från PACE:s socialistiska grupp, där den italienska
ledamoten Nicoletti är huvudkandidat. Även Europarådets nye MR-kommissarie kommer att väljas
under sessionen. Valet står mellan en fransk kandidat, tillika PACE-ledamot, en slovensk kandidat, f n
landets justitieminister, samt en bosnisk kandidat, tidigare medierepresentant vid Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Vid sessionen kommer Armeniens och Österrikes
presidenter, Danmarks statsminister liksom kronprinsessan av Danmark, prinsessan Mary, och
Danmarks utrikesminister att delta.
Ingen lösning väntas under sessionen av den ryska ackrediterings- och rösträttsfrågan. Bitr.
talmannen i Duman Pyotr Tolstoy har i media sagt att Ryssland inte avser att sända någon delegation
till januarisessionen, eftersom församlingen inte har reviderat sina regler på sätt som gör att ryska
ledamöter kan garanteras att få delta på samma villkor som andra. Samtidigt har en process inletts
genom en ad hoc kommittee under PACE som kommer att se över reglerna, som även två ryska
ledamöter har inbjudits delta i. Tidigast till sommaren är dock en sådan möjlig regeländring att vänta.
Generalsekreterare Jagland
Generalsekreterare Jagland uttalade sig i förra veckan om mordbranden i MR-organisationen
Memorials kontor i Ingusjien och uppmanade federala och regionala myndigheter att utreda
händelsen noga och med full insyn. Han konstaterade även att nyligen inträffade händelser,
inklusive gripandet av Oleg Titijev, chef för Memorials kontor i Tjetjenien, var mycket oroande.
Den 26 januari kommer GS Jagland att ta emot ordföranden i Turkiets konstitutionella domstol,
Zühtü Arslan.
MR-kommissarien
I sin årsrapport för 2017 konstaterar MR-kommissarien att situationen avseende de mänskliga
rättigheterna i Europa fortsatte att försämras under förra året. Något som särskilt framhålls är de
enligt Muižnieks svåra konsekvenserna av att EU under det gångna året börjat fokusera på Libyen
som ett led i att få kontroll över migrationen. Bland andra exempel kan nämnas den bristande
respekten för rättsstatsprincipen i Polen och förföljelser av HBTQ-personer i Ryssland och
Azerbajdzjan.
I årsrapporten ges en överblick över de landsbesök (inklusive i Sverige) som genomförts under det
senaste året liksom över exempelvis tematiska aktiviteter, såsom yttrande- och mediefrihet,
migranters, flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter, HBTQ-personers mänskliga
rättigheter och jämställdhet. Det kan även nämnas att Muižnieks sedan det senaste veckobrevet bl.a.
Europarådets biståndsverksamhet
Europarådets tekniska bistånd och samarbete med medlemstater och angränsande länder har vuxit
kraftigt i betydelse och omfattning under generalsekreterare Jaglands ledarskap. Från år 2010 har
flera reformer successivt genomförts och alltjämt pågår en strävan mot en ökad decentralisering.
Sedan år 2010 har EU:s och medlemsstaternas frivilliga bidrag till Europarådet ökat med 107 procent.
År 2016 uppgick frivilliga bidrag till Europarådet totalt till 61 miljoner Euro och år 2017 till 59,5
miljoner Euro. Endast mindre delar av detta bistånd genomförs med medel från den ordinarie
budgeten.
EU är den största biståndsgivaren med bidrag på 43 miljoner Euro under 2016 och 38,5 miljoner Euro
under 2017 till gemensamma program eller Europarådets biståndsverksamhet. Bland de bilaterala
biståndsgivarna är Norge störst med 5, 8 miljoner Euro för 2016 och 7,8 miljoner Euro för 2017.
Sverige som år 2016 kom på andra plats som bilateral biståndsgivare har år 2017 sjunkit till femte
plats.
Nytt från Europadomstolen
Sverige fälldes den 9 januari av Europadomstolen i målet , som rör utvisning av en
marockansk medborgare som av Säkerhetspolisen anses utgöra ett hot mot nationell säkerhet.
Europadomstolen kom i sin dom fram till att det skulle innebära en kränkning av artikel 3 i
Europakonventionen (förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning) att verkställa utvisningsbeslutet.
Målet Bencheref mot Sverige, om frihetsberövade av en person inför verkställighet av ett beslut om
utvisning, avvisades dock eftersom domstolen ansåg att klaganden hade missbrukat den individuella
klagorätten genom att inte uppge att hans rätta nationalitet var algerier och inte marockan. Genom
att inte informera om detta (domstolen fick kunskap om den rätta nationaliteten först efter att
utvisningen hade verkställts) ansåg Europadomstolen att Bencheref försökt vilseleda domstolen i en
för målet väsentlig del.
Senast uppdaterad 26 jan 2018, 09.13
