Europarådets nya jämställdhetsstrategi för 2018-2023 och Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor uppmärksammades i samband med kvinnodagen och Europarådets parlamentariska församling (PACE) meddelade i förra veckan att de får ny ordförande. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna firade 70 år och i ett uttalande av bl.a. MR-kommissionären framhölls att man behöver hitta nya sätt för att nå ut om de mänskliga rättigheterna. Europarådet rapporterade till FN om Agenda 2030 och en konferens om HBTQ-personers familjeliv ägde rum i Köpenhamn.
Danmarks jämställdhetsminister Karen Elleman, på vägnar av det danska ordförandeskapet i ministerkommittén, välkomnar i ett uttalande på den internationella kvinnodagen den nya jämställdhetsstrategin för Europarådets arbete 2018-2023. Den kommer att lanseras vid en konferens i Köpenhamn den 3-4 maj 2018. Strateginhararbetats fram av Europarådets mellanstatliga kommitté för jämställdhet (GEC) och kunde efter smärre förhandlingar antas enhälligt vid ministerkommitténs möte den 7 mars. Strategin är en kraftfull plattform för att driva jämställdhet och genderfrågorna vidare inom alla områden av Europarådets arbete och i medlemsstater (MS). I detta arbete spelar GEC en pådrivande och samlande roll. GEC har i februari publicerat sin analytiska rapport över genomförandet i MS under 2017 av Europarådets jämställdhetsstrategi 2014-2017.
Under kvinnodagen gavs stor uppmärksamhet även åt Istanbulkonventionen, Europarådets banbrytande konvention om våld mot kvinnor. Den trädde i kraft 2014 och dess expertorgan GREVIO har under förra året kommit igång med sin övervakning. Hittills har rapporter om konventionens genomförande i Albanien, Österrike, Monaco och Danmark färdigställts och publicerats. På gång är landrapporter i förhållande till Montenegro, Turkiet, Portugal, Frankrike, Finland och Sverige. Europarådet har även i veckan gått till motangrepp gentemot de missförstånd som i vissa länder har omgärdat Istanbul-konventionen och fördröjt några länders ratifikationsprocess.
I media har uppmärksammats att den sedan januarisessionen nyvalde ordföranden i Europarådets parlamentariska församling (PACE), Michele Nicoletti, inte blivit omvald till det italienska parlamentet efter valet i Italien. Det innebär att han i längden inte kan fortsätta som ordförande i PACE, då medlemsstaterna där representeras av parlamentsledamöter. Ännu saknas besked om hur länge han kommer att sitta kvar som ordförande. Behandling av ämnet förutses vid byråmöten och PACE:s nästkommande session den 23-27 april.
I år fyller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (UNDHR) 70 år. I ett gemensamt uttalande uttrycker FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter (MR), Europarådets MR-kommissionär, EU:s byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska nätverket för nationella MR-institutioner (ENNHRI) och det globala nätverket för nationella MR-institutioner (GANHRI) bekymmer över utvecklingen för mänskliga rättigheter. I många länder har MR-frågorna blivit alltmer perifera och möts ibland t o m med negativa attityder i den politiska debatten. Organisationerna framhåller att det är ett stort misslyckande om regeringar, skolor, media m.fl. inte förmår visa på betydelsen av mänskliga rättigheter för var och en av oss, också som en garant för toleranta och demokratiska samhällen. Särskilt viktigt är att nå ut till de som är särskilt utsatta, exkluderade eller som öppet tar avstånd från våra demokratiska samhällen. MR-organisationerna åtar sig och uppmanar andra att förbättra och förenkla kommunikationen om de mänskliga rättigheterna så betydelsen av dessa når ut till alla.
Inom Europarådet knyts organisationens verksamhet alltmer nära Agenda 2030 och en särskild hemsida om detta har upprättats under 2017. I en utförlig rapport till FN i februari 2018 redogör Europarådet för hur Agenda 2030 är relevant för organisationen och hur Europarådets verksamhet och konventionssystem bidrar till uppfyllandet av de enskilda målen. Kopplingen till Agenda 2030 är numera även en naturlig del i framtagandet av nya strategier och handlingsplaner, liksom i budgetprocessen. Europarådets jämställdhetsstrategi 2018-2023 behandlar till exempel i ett inledande avsnitt hur strategin förhåller sig till Agenda 2030 och relevanta mål under denna.
Förra veckan hölls en konferens i Köpenhamn om HBTQ-personers familjeliv, arrangerat av bland annat det danska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Syftet var att belysa framsteg och kartlägga utmaningar. I biträdande generalsekreterares Battaini-Dragonis tal poängterade hon att HBTQ-personers rättigheter handlar om mänskliga rättigheter och därmed alltid ingår i Europarådets arbete. Hon lyfte konkreta exempel på framsteg för HBTQ-personer från Europadomstolens rättspraxis, däribland krav på avkriminalisering av samkönade relationer, ordentliga utredningar av hatbrott riktade mot HBTQ-personer och rättsligt erkännande av samkönade relationer.
Inom sekretariatet finns en enhet för hbtq-frågor, som sedan 2016 finansieras från den ordinarie budgeten. Enheten erbjuder medlemsstater tekniskt stöd och expertis i syfte att t.ex. förbättra lagstiftning, öka kunskaperna bland anställda inom rättsväsendet samt öka medvetenheten om hbtq-frågor. I ett antal medlemsstater ger man stöd i arbetet med att verkställa domar från Europadomstolen och följa upp kritik från olika övervakningsorgan, såsom Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) och tortyrkommittén (CPT). För närvarande arbetar man även med uppföljningen av ministerkommitténs rekommendation (2010)5 om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.
Den 13-15 mars hålls ett så kallat DH-möte (droits de l’homme) i ministerkommittén, då man granskar verkställandet av ett antal domar från Europadomstolen. Nytt för i år är den tematiska debatt som inleder mötet. Temat är förhållanden för frihetsberövade personer och debatten kommer att utgå från tre huvudfrågor: överbeläggning i kriminalvårdsinstitutioner, förhållanden i häkten och fängelser och effektiva rättsmedel.
