Parlamentariska församlingens vårsession med deltagande av finske utrikesministern Soini, georgiske premiärministern Bakhtadze och armenske premiärministern Pashinyan. Generalsekreterare Jaglands sista framträdande inför församlingen. Beslut om att föreslå inrättandet av en ny procedur när en medlemsstat kränker Europarådets stadga och organisationens grundläggande principer och värderingar. Sidoevenemang om hur mänskliga rättigheter bättre kan kommuniceras. Presentation av den svenska feministiska utrikespolitiken. Ministerkommittén antar rekommendation med den första internationellt överenskomna definitionen av sexism och PACE antar rekommendation i syfte att stoppa sexism och sexuella trakasserier inom politiken. Nya medlemmar invalda i GREVIO.
Högnivåsegmentet
Finske utrikesministern Soini redogjorde för det ambitiösa arbete som Finland genomfört under sitt ordförandeskap i ministerkommittén. Inte minst gällde detta de prioriterade områdena om stärkandet av mänskliga rättigheter och konventionssystemet, jämställdhet och kvinnors rättigheter samt inkluderande samhällen, med fokus på unga människor och motverkande av radikalisering. Vad gällde Rysslandsfrågan hade samtal förts på alla nivåer, inklusive den allra högsta, med Rysslands ledare, liksom med andra aktörer. Utrikesminister Soini var tydlig om att det inte var fråga om att godta Rysslands illegala annektering av Krim som var och förblev olaglig. Ändå måste arbetet med en lösning av den nuvarande situationen fortsätta. För en sådan krävdes samarbete och en god vilja från alla parter, inklusive av Ryssland. Alla medlemsstater måste fullgöra sina skyldigheter, inklusive betala sina avgifter. Soini ansåg att i fortsättningen borde Europarådets grundläggande organ hitta ett gemensamt svar och ge en gemensam reaktion i situationer när en medlemsstat grovt kränker stadgan eller grundläggande värderingar. Utrikesminister Soini sade att Finland avsåg fortsätta arbeta hårt för en lösning och ett framgångsrikt utrikesministermöte i Helsingfors den 16-17 maj.
Georgiens premiärminister Bakhtadze tog upp de stora framsteg som gjorts av Georgien under landets tjugo år som medlem. Ett nära samarbete med Europarådets institutioner och fältkontor hade bidragit till viktiga konstitutionella reformer, ett mer oberoende rättsväsende och ett förstärkt skydd för medborgarnas mänskliga rättigheter. Mycket arbete återstod, och han pekade på vikten av ökade resurser till utbildning. Samarbetet med Europarådet skulle fortsätta vara en grundpelare. De olösta territoriella konflikterna i delar av Georgien innebar en stor utmaning. Vägen mot en lösning låg endast i dialog och fredliga medel. Viktigt var att Georgien kunde räkna med omvärldens och Europarådets fortsatta stöd i arbetet, men också att den besvärliga situationen i utbrytarrepublikerna uppmärksammades liksom för familjer och personer som hade hårt drabbats av situationen efter krigen 2008. Premiärminister Bakhtadze avlutade med samma ord som Georgiens talman använt vid landets anslutning; ”I am Georgian, and therefore I am European”.
Armeniens premiärminister Pashinyan redogjorde för Armeniens turbulenta väg mot demokrati samt vad medlemskapet i Europarådet betytt. Landets anslutningsförhandlingar med Europarådet i början av 2000-talet hade inneburit att även Pashinyan, då oppositionspolitiker, uppmärksammades. Hans utdömda fängelsestraff förvandlades till villkorligt fängelse. Även vid fängelsevistelser under senare turbulenta perioder var Europarådets och domstolens insatser viktiga, bl a besöktes han i fängelset av dåvarande MR-kommissarien Thomas Hammarberg. Sammetsrevolutionen i april-maj 2018 och efterföljande demokratiska val hade lett till att han idag valts till Armeniens ledare. Hans regerings mål var att utrota den omfattande korruptionen och ”svarta” ekonomin. Skatterna hade redan ökat med minst 12,5 %, pengar som investeras i skolor, hälsa och infrastruktur. Demokratiska institutioner, anti-korruptionsarbetet och rättsväsendet måste stärkas ytterligare. Här var samarbetet med Europarådet betydelsefullt. Konflikten i Nagorno-Karabach kunde endast lösas med fredliga medel. En relativt konstruktiv dialog fanns idag med Azerbajdzjans ledare. Det var viktigt att Minskgruppen kunde fortsätta sitt arbete men det behövdes också en dialog mellan de två samhällena. Europarådet kunde bistå i detta samt med att främja demokrati och mänskliga rättigheter på båda sidor.
Generalsekreterare Jagland svarade i PACE bl a på vad han skulle vilja ge som sina viktigaste råd till sin efterträdare. Det var ansåg Jagland att dels fortsätta värna och stärka Europakonventionen och övrig aquis på bortåt 200 konventioner, varav flertalet är ledande inom sin områden, som Europarådet arbetat fram, dels säkra Europadomstolens unika jurisdiktion över 830 miljoner medborgare samt dess ställning och oberoende, samt dels se Europarådets roll i normbildning inom viktiga nya områden som artificiell intelligens och nutida former av slaveri. Han hänvisade till den rapport som han presenterar inför Helsingforsmötet med förslag för Europarådets framtid och svarade även på frågor om Europarådets finansiella situation och Rysslandsfrågan.
Förslag om ny procedur vid medlemsstats kränkning av stadgan
I en resolution och rapport av Tiny Kox, NL, som antogs med stor majoritet, beslöt PACE att föreslå inrättandet av en ny procedur när en medlemsstat kränker Europarådets stadga och organisationens grundläggande principer och värderingar. Proceduren kan triggas igång på initiativ av PACE, ministerkommittén eller generalsekreteraren och innebär en process i flera steg med fixerade tidslinjer för varje steg. Dessa innefattar notifikation till berörd stat, samordnad dialog, särskild övervakningsprocedur, offentligt uttalande och som slutstadium, om inget annat hjälper, beslut under artiklarna 7, 8 eller 9 av Europarådets stadga som kan innebära suspendering, frivilligt tillbakadragande eller uteslutning. Kan i förekommande fall kombineras med tekniskt bistånd. I resolutionen uppmanas även Ryssland att betala sina avgifter och återgå till att sända delegationer till PACE.
Evenemang om hur mänskliga rättigheter bättre kan kommuniceras
I samband med PACE arrangerades ett sidoevenemang av Europarådet, EU:s delegation vid Europarådet och EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om hur man bättre kan kommunicera de mänskliga rättigheterna. Mot bakgrund av de hot de mänskliga rättigheterna i Europa står inför bl.a. till följd av det allt större utrymmet för extremism, populism och desinformation, måste de aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter förbättra sin kommunikation för att framgångsrikt kunna främja, skydda och garantera de mänskliga rättigheterna i praktiken.
Talare var Michael O ‘Flaherty, direktör för FRA, Europarådets MR-kommissarie Dunja Mijatović och Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, ordförande för den parlamentariska församlingens kommitté för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter. Alla var eniga om att åtgärder behövde vidtas för att bättre kommunicera mänskliga rättigheter och engagera allmänheten.
MR-kommissarien underströk vikten av att fortsätta vidta åtgärder då stater inte uppfyller sina förpliktelser och Michael O ‘Flaherty utgick i sin presentation från FRA:s 10 nyckelfaktorer för att effektivt kommunicera mänskliga rättigheter. Allmänheten skulle engageras genom att vikten av mänskliga rättigheter skulle förmedlas på ett mer lättsamt sätt med hjälp av bl.a. humor och personliga historier. Framsteg och positiva historier skulle uppmärksammas. Meddelandet skulle även anpassas till mottagaren för att på så sätt visa hur mänskliga rättigheter hade betydelse för mottagarens intressen.
Presentation av den feministiska utrikespolitiken
Ambassadör Torbjörn Haak presenterade den feministiska utrikespolitiken i PACE.s utskott för jämställdhet och icke-diskriminering, där man initiativ till en rapport om jämställdhetsperspektiv på utrikespolitiken.
Som svar på #MeToo och andra rörelser som har ökat medvetenheten om sexismen i samhället har Europarådets ministerkommitté antagit en rekommendation som bl a innehåller den första internationellt överenskomna definitionen av sexism. I rekommendationen understryks att sexism är en manifestation av ”historiskt ojämlika maktförhållanden” mellan män och kvinnor, vilket leder till diskriminering och hindrar kvinnor från att utvecklas helt och fullt. Ett av rekommendationens huvudsyften är att beskriva vad som utgör sexistiskt beteende och konkreta åtgärder föreslås för att identifiera och bemöta sexism. Medlemsstaterna uppmanas vidare följa upp genomförandet av rekommendationens riktlinjer och informera om vidtagna åtgärder och framsteg.
Även inom PACE arbetar man på olika sätt för att motverka sexism. I förra veckan antogs en rekommendation och en resolution i syfte att stoppa sexism och sexuella trakasserier inom politiken. Rekommendationerna riktar sig till nationella parlament, politiska partier och regeringar. Fokus ligger på öka medvetenheten om fenomenet. Effektiva förfaranden för klagomål och sanktionsmekanismer bör införas och man vill se bl.a. ökad datainsamling och forskning på området. Man önskar även införa ett uttryckligt förbud mot sexism, sexuella trakasserier och sexuellt våld i PACE:s uppförandekod.
Under sessionen uppmärksammandes också PACE:s initiativ #NotInMyParliament, som alla parlament uppmuntrades ansluta sig till och stödja.
Istanbulkonventionens partskommitté har valt tio medlemmar till övervakningsorganet GREVIO, nämligen Iris Luarasi (Albanien), Francoise Brié (Frankrike), Helena Leitao (Portugal), Simona Lanzoni (Italien), Biljana Brankovic (Serbien), Marie-Claude Hofner (Schweiz), Ivo Holc (Slovenien), Marceline Naudi (Malta), Maria Andriani Kostopoulou (Grekland) och Askin Asan (Turkiet). GREVIO har totalt femton medlemmar, varav svenske Per Arne Håkansson är en.
GREVIO är ett oberoende expertorgan som ansvarar för att övervaka att Istanbulkonventionens medlemsstater genomför konventionen. Dess första rapport om Sverige finns att läsa här och den svenska regeringens kommentarer finns här.
