MR-kommissarien om situationen i Ungern. Fördubbling av antalet rapporterade attacker mot journalister under 2018 enligt plattformen för journalisters säkerhet. Europadomstolens ordförande presenterar statistik från 2018 och konstaterar en ökning av antalet ryska mål. Centrum för rättvisa mot Sverige kommer att tas upp i stor sammansättning (Grand Chamber). Målet handlar om Försvarets radioanstalts signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Ukraina kriminaliserar sex utan samtycke samt våld i hemmet. Fyra MR-kommissarier diskuterar tillståndet för de mänskliga rättigheterna i Europa. Nya riktlinjer om elektronisk bevisning och artificiell intelligens.
Efter ett besök i Ungern uttalade sig MR-kommissarien Dunja Mijatović om de många utmaningar landet stod inför på MR-området. Särskilt lyfte hon fram det begränsade handlingsutrymmet för civilsamhällsorganisationer, människorättsförsvarare och regeringskritiska journalister.
Mijatović noterade också tillbakagången vad gäller kvinnors mänskliga rättigheter och jämställdheten i landet och uppmanade Ungern att öka kvinnors deltagande i beslutsprocesser. Det fanns ett akut behov av att uppmärksamma frågan om våld mot kvinnor och ratificering av Istanbulkonventionen var ett viktigt steg mot en övergripande lösning på problemet.
Även svårigheterna att få flyktningsstatus i Ungern uppmärksammades, liksom systemet att sätta alla asylsökande utom ensamkommande barn under 14 år i förvar. Slutligen uppmärksammades upprättandet av ett separat system för försvalningsdomstolar, vilket Mijatović fann oroväckande eftersom det skulle leda till ökad makt för regeringen. Rapport från besöket publiceras längre fram.
Pressfriheten i Europa beskrivs i Europarådets plattform för skydd av journalism och journalisters säkerhets årsrapport som bräckligare än någonsin sedan det kalla krigets slut. Enligt rapporten fördubblades antalet rapporterade attacker mot journalister under förra året och ansvariga skyddades på flera håll rutinmässigt genom straffrihet. Dessutom fortsatte man att i regionen godtyckligt frihetsberöva journalister samt att gradvis försvaga det rättsliga skyddet för mediefrihet. I rapporten ser man särskilt på situationen i Turkiet, Ryssland, Italien och Ungern och nya oroande trender, såsom straffrihet för mord på journalister inom EU.
Rapporten kan enligt generalsekreterare Jagland fungera som en utgångspunkt för dialog mellan medlemsstaterna om hur mediefriheten kan förbättras. Journalistplattformen upprättades i april 2015 och fungerar som en varningsmekanism för hot mot journalisters säkerhet och mediefriheten.
Statistik för 2018 – alltfler ryska mål
I samband med domstolens öppnande för år 2019 presenterade domstolens ordförande Guido Raimondi statistiken för 2018. Han konstaterade att antalet ryska mål har ökat i antal, vilket han såg som ett tecken på det förtroende det ryka folket har för domstolen. Över 72 % av målen kommer från de sex länderna Ryssland, Rumänien, Ukraina, Turkiet, Italien och Azerbajdzjan. Vad gäller antalet mål i kategorin för komplexa mål utgör dessa alltjämt en utmaning att hinna med, även om de har minskat något i antal. Domstolens ordförande ser det som en välkommen utveckling att alltfler mål kan hänföras till kategorin som kan avdömas i paneler av tre domare. Under 2018 har vidare Frankrike ratificerat protokoll nummer 16 som därmed trätt i kraft. Detta protokoll ger möjlighet för nationella domstolar att efterfråga ett förhandsyttrande i en rättsfråga från Europadomstolen.
Ordförande Raimondi fäster vidare vikt vid det nätverk avsett för dialog och kunskapsutbyte som Europadomstolen skapat som länk mellan länders högsta domstolar och Europadomstolen. För närvarande är 72 Författnings- eller Högsta domstolar från 35 MS medlemmar i detta nätverk.
Klagandens begäran om prövning i stor sammansättning (Grand Chamber) i målet Centrum för rättvisa mot Sverige har beviljats. Målet gäller Försvarets radioanstalts signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och domstolen kom i sin dom den 19 juni 2018 fram till att det inte skett en kränkning av Europakonventionen. Även målet Big Brother Watch, m.fl. mot Storbritannien, också det om övervakning, har beviljats prövning i stor sammansättning.
Ukraina kriminaliserar sex utan samtycke samt våld i hemmet.
Enligt Amnesty International var det i april 2018 åtta europeiska länder som hade kriminaliserat sex utan samtycke, inklusive Storbritannien, Irland, Tyskland, Cypern och Sverige. Fr o m 11 januari 2019 har även Ukraina anslutit sig till denna skara. I samma lag kriminaliseras våld i hemmet. Båda bestämmelserna utgör viktiga led på vägen mot Ukrainas genomförande av Istanbulkonventionen, som Ukraina ännu inte har ratificerat.
För att fira institutionens 20-årsjubileum samlade nuvarande MR-kommissarien, Dunja Mijatović, sina tre företrädare, Nils Muižnieks, Thomas Hammarberg och Álvaro Gil-Robles för en diskussion på temat ”The state of human rights in Europe: forward and back?”. Generalsekreterare Thorbjørn Jagland inledde seminariet tillsammans med ministerkommitténs ordförande, Finlands utrikesminister Timo Soini, och ordföranden i Parlamentariska församlingen (PACE), Liliane Maury Pasquier, som bl.a. underströk att MR-kommissarien måste få tillträde till hela Europarådsregionen.
Främjandet av kvinnors mänskliga rättigheter och HBTQ-frågor nämndes som exempel på mycket viktiga frågor i synnerhet för de tre senaste kommissarierna. Thomas Hammarbergs engagemang för HBTQ-frågor och transpersoners rättigheter nämndes särskilt. Det ”issue paper” som år 2009 togs fram om könsidentitet ansågs fortfarande idag vara av stor betydelse för transpersoners rättigheter och dess rekommendationer hade påverkat lagstiftningen i många MS.
Den pågående tillbakagången på MR-området ansågs ha flera orsaker, bland dessa att man i många länder missbedömt människors oro över migrationen och att man på många håll låtit extremhögern dominera diskussionen. Enligt Hammarberg kunde tillbakagången emellertid ses som en naturlig följd efter de stora framsteg som gjorts. Muižnieks varnade dock i detta sammanhang för att begränsa de mänskliga rättigheterna t.ex. i terrorismbekämpningssyfte eftersom det kunde leda till ökad rekrytering av terrorister.
För att vända den negativa trenden krävdes att unga personer förmåddes inse sin viktiga roll i försvaret av de mänskliga rättigheterna. Det konstaterades också att tiden nog hade kommit för MR-kommissarien att rikta mer uppmärksamhet mot grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter.
Paneldiskussionen i sin helhet kan ses här.
Nya riktlinjer om elektronisk bevisning och articifiell intelligens
Nya riktlinjer om elektronisk bevisföring i rättegångsförfaranden har antagits av ministerkommittén. Detta är det första internationella instrumentet på området och det huvudsakliga syftet är att hjälpa medlemsländerna att anpassa sina rättegångsförfaranden till de utmaningar som uppkommer i samband med elektronisk bevisföring.
Även nya riktlinjer om artificiell intelligens och skydd av data har lanserats. Riktlinjerna är tänkta som ett hjälpmedel för beslutsfattare, tillverkare och tjänsteleverantörer på AI-området och ska säkerhetsställa att utvecklingen av AI-teknik inte underminerar på enskilda individers rätt till skydd av data. Europarådets dataskyddskonventionskommitté, som tagit fram riktlinjerna, betonar att de mänskliga rättigheterna, i synnerhet rätt till skydd för personliga uppgifter, måste tas med i beräkningen när ny AI-teknik utvecklas och tas i bruk.
