Meny

Europarådet den 19 januari till 1 februari

06 feb 2019

Beröm och kritik i rapport om Sveriges genomförande av konventionen om bekämpning och förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen). Parlamentariska församlingens (PACE) vintersession: frågan om Rysslands deltagande, årsrapporten om PACE:s övervakning av specifika länder, ny rapport om MR-situationen på Krim samt brådskande debatter om Azovska sjön och Kertsj-sundet och situationen för oppositionella politiker i Turkiet.

 

Rapport om Sveriges genomförande av Istanbulkonventionen

  1.  Europarådets första rapport om Sveriges genomförande av konventionen om bekämpning och förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) har publicerats. I rapporten understryks Sveriges ledande roll när det gäller att sätta jämställhet högt på den politiska dagordningen - både nationellt och internationellt - och det uttrycks uppskattning över att våld mot kvinnor och våld i hemmet betraktas som en jämställdhetsfråga. Beröm ges bland mycket annat även för 1998 års kvinnofridsreform, införandet av brottet grov kvinnofridskränkning och den nya sexualbrottslagstiftningen från 2018.

  2. Rapporten visar emellertid också att en hel del återstår att göra. Sverige uppmanas bl.a. att säkerställa att konventionens bestämmelser tillämpas utan åtskillnad så som till exempel p.g.a. kön, genus eller ras. Särskilt framhålls betydelsen av att även våldsutsatta kvinnor tillhörande nationella minoriteter, kvinnor med funktionshinder, migrantkvinnor, kvinnor med drogrelaterade problem och kvinnor i prostitution ges stöd och skydd. Samverkan bör utvecklas i ärenden om våld mot kvinnor inom och mellan lokala myndigheter, myndigheter och specialiserade stödverksamheter för våldsutsatta kvinnor, situationen för barn som vistas i skyddat boende bör förbättras, brottsstatistiken bör utvecklas för att möjliggöra ärenden från anmälan till åtal, rättsväsendets kapacitet att utreda brott i nära relationer och sexualbrott bör stärkas, m.m. 

  3. Regeringen ska senast i januari 2022 rapportera om genomförande av rekommendationerna. Mer information finns på regeringens hemsida. Sveriges kommentarer på rapporten finns här.

PACE-session 21 - 25 januari 2019

Ryska frågan

  1. Som väntat presenterade inte Ryssland någon delegation till Europarådets parlamentariska församling (PACE). Önskvärdheten av att finna en lösning på konflikten mellan Ryssland och PACE berördes dock i många sammanhang liksom Europarådets betydelse för fred och samverkan i hela Europa.  

  2. Finlands president Sauli Niinistö betonade att fred var en första förutsättning för människors möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter (MR). Europarådets grundvärden och Europakonventionen fortsatte utgöra ryggraden i ett fredligt, välmående och demokratiskt Europa. PACE:s omvalde ordförande Lilian Maury Pasquier betonade vikten av att behålla PACE som en pan-europeisk parlamentarisk plattform. Frånvaron av Ryssland i PACE påverkade negativt Europarådets möjlighet att föra dialog och göra avtryck över hela kontinenten som väktare av MR och demokrati.  Finlands UM Timo Soini, betonade att lösningen låg i ett konstruktivt samarbete och en utökad dialog mellan ministerkommittén och PACE i en process där alla måste medverka och vara villiga till kompromisser. Samtidigt betonades frågans bakomliggande orsaker liksom organisationens och övriga medlemsstaters plikt att hålla ett medlemsland till ansvar om och när det kränker grundläggande principer av internationell rätt och den europeiska säkerhetsordningen. Alla medlemsstater måste respektera sina skyldigheter, inklusive betala sina medlemsavgifter.  

Årsrapporten om PACE övervakning av specifika länder

  1. I sin årsrapport för 2018 redovisar PACE Monitoring Committee sina aktiviteter. I rapporten värderas framsteg och tillbakagångar i förhållande till de tio medlemsstater - Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Ryssland, Serbien, Turkiet och Ukraina -  som är under full övervakning och de tre medlemsstater – Bulgarien. Montenegro, Nordmakedonien-  som befinner sig i en post-monitoring dialog. Specifika rekommendationer i anledning av det senaste årets utveckling görs till samtliga de berörda länderna.  

  2. Kommittén presenterar också i separata annex till rapporten, inom ramen för sin periodiska översyn med relativt långa mellanrum också av de medlemsstater som inte står under specifik övervakning, sin värdering av hur Island och Italien fullgör sina åtaganden som medlemsländer. Slutligen presenteras i rapporten ett antal reformförslag för att stärka och effektivisera PACE övervakningsarbete och söka öka genomslaget av rekommendationerna i de berörda länderna. Rapporten antogs med stor majoritet i en anslutande resolution.

Två brådskande debatter – Om Krim och händelserna i Kertsj-sundet samt om situationen för oppositionella i Turkiet

  1. Under sessionen hölls den 24 januari två brådskande debatter. I den första behandlades en resolution om Azovska sjön och Kertsj-sundet i vilken man med några enstaka undantag hörde uppmaningar om en nedtrappning av spänningarna och påminnelser om att både Ryssland och Ukraina hade förbundit sig att lösa konflikter på ett fredligt sätt. Ryssland uppmanades att undvika våld samt att omedelbart släppa de frihetsberövade ukrainska besättningsmedlemmarna och säkerställa stöd till dem i enlighet med internationell humanitär rätt. Ett flertal medlemmar påminde även om det bilaterala avtal mellan Ryssland och Ukraina från 2003 enligt vilket fri genomfart av fartyg i Azovska sjön och Kertsj-sundet måste respekteras och säkerställas. Resolutionen antogs med röstsiffrorna 103 för, 3 emot och 16 avståenden.  

  2. Den andra behandlade situationen för oppositionella politiker i Turkiet, där såväl i rapport som i debatt ansenlig tid ägnades Leyla Güven, som vid tidpunkten för debatten alltjämt var fängslad. Hennes frisläppande välkomnades den 28 januari av de båda rapportörerna. Påfallande i debatten var, å ena sidan, enigheten om rapportens innehåll och den allvarliga MR-situationen i Turkiet bland det tjugotal icke-turkiska PACE-ledamöter som tog till orda (med undantag för någon ledamot från Azerbajdzjan) och, å andra sidan, enigheten om att rapporten inte var balanserad bland de 14 turkiska PACE-ledamöter som tog till orda (med undantag av en HDP-ledamot). Resolutionen som antogs (72 för ­- 20 mot­ - 8 avståenden) innehåller viktiga uppmaningar till Turkiet om att förbättra situationen.

Krim – ny rapport om MR-situationen

  1. Under PACE:s session har vid sidan av plenum arrangerats flera evenemang med bäring för situationen kring Krim. The Human Rights Houses Foundation, en norsk stiftelse som samlar 90 NGO:s på MR-området i 13 länder, har genom sina filialer i Vitryssland, på Krim och i Azerbajdzjan besökt Krim i september 2018. De rapporterade om den senaste utvecklingen, vilken återspeglas i rapporten Crimea: Breaking the wall of Silence

 

 

 

Senast uppdaterad 06 feb 2019, 10.08