Sverige har beslutat om ett riktat bidrag till Europarådet på SEK 10 miljoner för 2018 och 2019 för att stärka Europadomstolen, Venedig- kommissionens rådgivning i grundlagsfrågor och arbetet mot våld mot kvinnor under Istanbulkonventionen. Europarådets tortyrkommittée uppmanar Ungern att upphöra med tvångsmässiga överföringar av migranter till Serbien. Open Society Foundation drar Ungern inför Europadomstolen med anledning av ”Stoppa Soros-lagen”. Vid DH-mötet den 18 - 20 september diskuterades bl.a. mål om yttrandefriheten i Turkiet och tillgång till abort i Polen. Europadomstolen lämnar fällande domar mot Azerbajdzjan, Belgien och Tyskland. Domstolens president Guido Raimondi återvald.
Sverige har under sommaren beslutat om ett riktat bidrag på SEK 10 miljoner för 2018 och 2019 främst ägnat Europadomstolens frivilligfond, men mindre delar går även till Venedigkommissionens projekt samt projekt under Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor. Det svenska bidraget kan endast användas till ändamål som uppfyller OECD:s DAC-standarder (Development Assistance Committee). Sedan 2014 är Europarådet inkluderat i OECD:s (Organisation for Economic Co-operation and Development) ODA-lista (Official Development Assistance) och 40 procent av bidragen till den ordinarie budgeten är DAC-fähigt. Vad gäller frivilligbidrag för tematiska eller landspecifika ändamål, är dessa DAC-fähiga till upp till 100 % beroende av inriktning och kriterier för bidragens användning.
Sida är i färd med att förbereda ett nytt flerårigt ramavtal med Europarådet att gälla från 2019. Under det fleråriga ramavtal som gällt för 2015–2018 har hittills totalt SEK 80,1 miljoner utbetalats av Sida till Europarådet, främst till genomförande av Europarådets handlingsplaner för Ukraina och andra länder i östra partnerskapet (ÖstP).
Europarådets biståndsenhet (ODGP) har nyligen redovisat utvecklingen rörande frivilligbidrag till Europarådet för år 2017. Dessa uppgår totalt till €59,5 miljoner, en mindre nedgång jämfört med de €61,2 miljoner som gavs under år 2016, rekordåret hittills. I ett perspektiv på tio år har frivilligbidragen ökat med 113 procent jämfört med år 2008.
EU fortsätter att svara för bortåt 60% av bidragen. Detta tar sig främst formen av tre gemensamma program riktade mot ÖstP-länderna, länderna i Västra Balkan och Turkiet samt till Maghreb-länderna. Norge var den största bilaterala givaren år 2017 och svarade med sina €7,8 miljoner för 44% av Europarådets bidrag från medlemsstaterna. Därefter följde Schweiz, Danmark och Human Rights Trust Fund (en särskild fond finansierad av Finland, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien ägnad projekt för genomförande av Europakonventionen och domstolens domar på nationell nivå). Sverige kom på sjätte plats med ett bidrag på €1,2 miljoner för 2017, följt av observatörsstaten USA med ett frivilligbidrag på €750 000. Sammanlagt bidrog 35 av Europarådets 47 medlemsstater med ett finansiellt bidrag.
ODGP pekade på att Europarådets finansiella situation efter år med en ordinarie budget på nominell nolltillväxt och sedan juli 2017 obetalda ordinarie bidrag från Ryssland, resulterat i ett ökat behov av frivilligbidrag för att finansiera olika verksamheter under antagna handlingsplaner liksom till angelägna tematiska projekt. Till sådana hör behovet av frivilligbidrag för att stödja Europadomstolens arbete med att minska sina balanser, projekt som drivs av Venedigkommissionen avseende konstitutionella reformer eller projekt av Europarådets parlamentariska församling PACE och kongressen CLRAE för att stärka nationella parlament och lokal självstyrelse.
I tillägg till finansiella bidrag ger 31 av de 47 medlemsstaterna bidrag i form av sekunderingar av personal till Europarådet, såväl till högkvarter som till olika fältkontor. Under 2017 motsvarade dessa personalbidrag totalt 88 tjänster. De största bidragen gavs av Turkiet, Frankrike, Italien, Rumänien och Grekland. I denna lista kom Sverige på plats 23.
Europarådets tortyrkommitté (CPT) har publicerat sin rapport efter ett besök i Ungern i oktober 2017 då man bl.a. besökte transitzonerna Röszke och Tompa vid den serbiska gränsen. Syftet med besöket var följa upp 2015 års ad hoc-besök i landet och det praktiska genomförandet av den nyligen ändrade utlänningslagstiftningen.
Enligt CPT riskerar irreguljära migranter att utsättas för fysisk illabehandling av polis i samband med s.k. ”push backs” för att tvinga tillbaka människor till Serbien och det finns ingen procedur för att bedöma risken för illabehandling efter att de passerat gränsen. Mot denna bakgrund uppmanas Ungern att upphöra med tvångsmässiga överföranden till den serbiska sidan av gränsen. CPT rekommenderar även Ungern att överhuvudtaget se över policyn att hålla utländska medborgare i transitzoner, särskilt ensamkommande barn. De ungerska myndigheterna har flera invändningar mot rapportens innehåll, vilket framgår här, men har tillåtit att den offentliggörs.
Open Society Foundation (som grundats av George Soros) drar Ungern inför Europadomstolen med anledning av ”Stoppa Soros-lagen”, som gör det olagligt med risk för fängelsestraff att hjälpa asylsökande och migranter. Open Society Foundation har valt att samtidigt vända sig till både Ungerns konstitutionsdomstol och Europadomstolen då man anser att nationella domstolar blivit alltmer tveksamma till att utmana landets regering. Venedigkommissionen och MR-kommissarien, m.fl. har kritiserat lagstiftningen.
Det senaste s.k. DH-mötet, vid vilket medlemsstaterna granskar verkställigheten av Europadomstolens avgöranden, ägde rum den 18 - 20 september. Som vanligt stod flera intressanta mål på dagordningen, däribland mål om yttrandefriheten i Turkiet. Framförallt handlar det om otillbörliga och oproportionerliga inskränkningar av yttrandefriheten efter att klaganden uttryckt åsikter som inte uppviglat till hat eller våld. Turkiet uppmanades i mötet att bl.a. överväga ytterliga lagändringar och att säkerställa att sådan lagstiftning inte tolkades alltför brett.
Nämnas kan även P.S. mot Polen, om bl.a. bristande information om tillgång till laglig abort efter våldtäkt och olagligt frihetsberövande av minderårig i syfte att hindra henne från att genomföra en laglig abort. I det aktuella fallet hade klagandens rätt till abort redan fastställts men missledande och motstridig information från myndigheter och läkare innebar att hon inte fick obehindrad tillgång till sådan. Diskussionen handlade nu om vilka åtgärder Polen vidtagit för att säkerställa att detta inte upprepades. Många medlemsstater undrade hur man säkerställde att tillämplig lagstiftning också följdes och Polen ombads skriftligt informera om exempelvis relevant statistik för tillgången till abort i de fall läkaren åberopat en samvetsklausul.
Totalt fattades i mötet 26 beslut i mål mot 17 olika medlemsstater och slutresolutioner antogs rörande 541 domar. Samtliga beslut finns att läsa här.
Aliyev mot Azerbajdzjan är ytterligare ett mål där Azerbajdzjan fällts enligt artikel 18 av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I förevarande mål hade advokaten och människorättsaktivisten Aliyev frihetsberövats utan tillräckliga bevis och fått sitt hem genomsökt på otillräckliga grunder. Domstolen anser att åtgärderna haft till syfte att tysta och straffa klaganden för hans MR-aktiviteter.
Europadomstolen anser i målet Lachiri mot Belgien att Belgien har brutit mot artikel 9 om tanke-, samvets- och religionsfrihet. Lachiri hade inte tillåtits närvara i en rättegångssal iklädd slöja (hijab). Beslutet hade stöd i belgisk lag och Europadomstolen slog fast att beslutet hade ett legitimt syfte, nämligen upprätthållande av lag och ordning. Beslutet gick dock inte att rättfärdiga i ett demokratiskt samhälle då Lachiri varken varit respektlös eller utgjort ett hot mot genomförandet av domstolsförhandlingen.
Tyskland har i Annen mot Tyskland fällts för överträdelse av artikel 10 (yttrandefrihet). Annen hade genom föreläggande blivit ålagd att sluta dela ut flygblad med anti-abortbudskap i anslutning till en abortklinik. På flygbladen samt en extern hemsida hade Annen bl.a. listat namn och adress på de läkare som drev kliniken. Vid en granskning fann Europadomstolen att den tyska domstolen misslyckats med att göra en rättvis avvägning mellan mannens yttrandefrihet och läkarnas integritet.
Efter omval fortsätter italienske Guido Raimondi som Europadomstolens president fram till den 4 maj 2019, då hans mandat som domare i domstolen löper ut. Raimondi har varit domstolens president sedan november 2015.
