Ny rapport från Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr (CPT) om Grekland. Behandlingen av och villkoren för utländska medborgare som tas i förvar med stöd av landets utlänningslag samt för personer intagna på psykiatriska institutioner i fokus. Yale-historiken Timothy Snyder om Europas vägval. Europarådets MR-kommissarie om vikten av att hänsyn tas till mänskliga rättigheter vid ingripande mot gula västarnas demonstrationer. GS Jagland uttalar sig om en antisemitisk attack i Alsace. Konferens i Helsingfors om artificiell intelligens där det konstaterades att mer forskning, förtroende och transparens behövs gällande AI
Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr (CTP) har publicerat en rapport om Grekland efter ett besök i landet i april 2018. Behandlingen av och villkoren för utländska medborgare som tas i förvar med stöd av landets utlänningslag samt för personer intagna på psykiatriska institutioner stod i fokus vid besöket.
Även om förståelse uttrycks för den svåra situationen de grekiska myndigheterna står inför på grund av det stora antalet utlänningar som kommer till landet, redogör CPT för trovärdiga anklagelser om fysisk illabehandling av polis. Det understryks vidare att personer i förvar måste behandlas humant och med värdighet och Grekland rekommenderas att vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med illabehandling av utländska medborgare i förvar. Viktiga skyddsåtgärder för att motverka förnedrande behandling, såsom tillgång till advokat och läkare, fungerar enligt CPT ofta inte i praktiken och överbeläggningen är i flera förvar stor. CTP konstaterar vidare att det är särskilt viktigt att situationen förbättras för de extra utsatta, såsom gravida och barn.
Man noterar visserligen de stora reformer inom den psykiatriska vården som genomförts sedan 1980-talet, men understryker att problem kvarstår, såsom brist på personal och överbeläggning vid många psykiatriska institutioner. Särskilt uttrycks oro över användningen av bältesläggning. Avseende den rättspsykiatriska vården konstaterar CTP att det är viktigt att beslut om vård stöds av två oberoende medicinska utlåtanden samt att patienterna blir informerade om sina rättigheter och har tillgång till juridiskt ombud.
Grekiska regeringens kommentarer finns att läsa här.
I Europarådets serie om demokratisk säkerhet deltog i februari Yale-historikern professor Timothy Snyder. Ämnet var situationen i Europa och lärdomar från historien. Prof. Snyder betonade att demokratin och mänskliga rättigheter alltid behöver försvaras och inte kan tas för givna. Han var dock mer hoppfull om en ljus framtid för Europa än han var för t ex Amerika, Ryssland eller Kina.
Enligt Snyder stod Europa inför tre vägar för framtiden. Antingen en imperialistisk väg byggd på förtryck, annektering eller exploatering av andra länder, eller en auktoritär väg byggd på extrema ideologier av liknande natur som nazism eller kommunism, eller en väg mot fortsatt europeisk integration byggd på gemensamma intressen och värderingar. För att vägen mot integrering ska lyckas behövdes enligt prof. Snyder en gemensam europeisk grundsyn på vår historia, att åtgärder vidtas för att minska de ökade samhällsklyftorna inom och mellan Europas länder samt en förståelse av att mänskliga kontakter och utbytet människor emellan aldrig kan ersättas av internets informationsflöde, en teknologi som idag var grovt överskattad i skola och utbildningsväsende enligt Snyder. En förutsättning var vidare att ett Europa byggt på demokrati och mänskliga rättigheter stod upp och riktade sanktioner eller uteslöt länder som inte respekterade det grundläggande regelverket.
Snyder ansåg att Rysslands agerande i Ukraina och hur Europa står upp för och ger sitt stöd för Ukrainas rätt till europeisk integration kunde komma att bli en vattendelare för Europas vägval i ett längre perspektiv.
Vidare läsning finns här.
MR-kommissarien, Dunja Mijatović, har presenterat rekommendationer till de franska myndigheterna med anledning av händelser kopplade till de gula västarnas demonstrationer. Vid ingripanden bör mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och man bör avstå från att införa en lag för att stärka skyddet för den allmänna ordningen vid demonstrationer eftersom detta skulle innebära en inskränkning av rätten till mötesfrihet. Mijatović fördömer även de rasistiska, antiseminitiska och homofobiska kommentarer och angrepp som vissa demonstranter gjort sig skyldiga till men påpekar samtidigt att brottsbekämpande myndigheter har i uppdrag att skydda medborgarna och deras mänskliga rättigheter. Antalet och graden av skadorna som åsamkats demonstranterna väcker enligt Mijatović frågor om metodernas förenlighet med mänskliga rättigheter och hon ber om detaljerad statistik över hur många personer som skadats i samband med demonstrationerna. Dessutom uppmanas Frankrike att se över sina riktlinjer för vapenanvändning och att tills vidare upphöra med att använda gummikulor.
Frankrike har drabbats av en rad antisemitiska yttringar. Av Inrikesministeriets statistik för 2018 framgår en dramatisk ökning av antisemitiska yttringar i Frankrike (från 311 år 2017 till 541 år 2018, dvs en ökning med 74 %). Grova antisemitiska yttringar och skadegörelse riktade mot judiska platser, begravningsplatser och franska personligheter av judisk börd har skett runt om i Frankrike, inklusive i Alsace också under årets första månader. GS Jagland gjorde ett kraftfullt uttalande den 19 februari efter en allvarlig skadegörelse av en judisk begravningsplats utanför Strasbourg.
Stora delar av den franska befolkningen har upprörts över den anti-semitiska vågen och har visat sin avsky genom en rad manifestationer. I media förekommer en livlig debatt om orsakerna. President Macron och hans regering har på otvetydiga sätt uttryckt sitt fördömande av de antisemitiska handlingarna. Lagförstärkningar övervägs och vikten av att de ansvariga återfinns och ställs till ansvar betonas.
Den 26–27 februari anordnades konferensen "Governing the Game Changer - Impacts of artificial intelligence development on human rights, democracy and the rule of law" i Helsingfors. Cirka 400 experter från regeringar, civilsamhällsorganisationer, näringslivet, den akademiska världen och media deltog för att diskutera AI-teknikens påverkan på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Syftet var att diskutera hur AI-teknikens utveckling kan användas för att komma till nytta för samhället med utgångspunkt i Europarådets grundvärden. Bland konferensens talare fanns bland annat Finlands justitieminister Antti Häkkänen, Europarådets MR-kommissionär Dunja Mijatović samt parlamentariska församlingens ordförande Liliane Maury Pasquier. Det huvudsakliga budskapet från konferensen var att mer forskning, förståelse, förtroende och transparens behövs gällande AI, liksom samarbete mellan berörda parter.
Europeiska ungdomsfonden har publicerat sin årsrapport för 2018. Fonden upprättades år 1972 och tillhandahåller ekonomiskt och utbildningsmässigt stöd till europeiska ungdomsaktiviteter. Syftet är att utveckla förståelse, tolerans och solidaritet. Fondens prioriterade områden för perioden 2018–2019 är att hjälpa ungdomar att få åtkomst till sina rättigheter, öka ungdomars deltagande i beslutsprocesser och att inkludera ungdomar i interkulturella dialoger.
Omkring 300 000 ungdomar är involverade i de 300 projekt som fonden ger stöd till varje år. En av de många organisationerna som fått bidrag från fonden är ”The Young Republic” som har sitt säte i Sverige. Organisationen verkar för att stärka den demokratiska delaktigheten och inkluderingen för unga personer med migrant- och flyktingbakgrund och har hittills gett stöd till över 500 personer.
