Europadomstolen fäller Ryssland i målet Navalnyj mot Ryssland och Turkiet i målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet. World Forum for Democracy på temat ”Gender Equality: whos battle?” ägnades åt debatter om kvinnors offentliga, politiska och ekonomiska deltagande och arbetet mot våld mot kvinnor i ljuset av #MeToo.
Ryssland
1. Europadomstolen har i storkammarmålet Navalnyj mot Ryssland fällt Ryssland för överträdelser av artikel 5.1 (rätt till frihet och säkerhet/frihetsberövandes laglighet), 6.1 (rätt till en rättvis rättegång), 11 (mötes och- föreningsfrihet) och 18 (begränsning av användningen av inskränkningar i rättigheter) av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
2. Oppositionsledaren och antikorruptionsförespråkaren Aleksei Navalnyj hade vid sju olika tillfällen i samband med offentliga evenemang mellan 2012 och 2014 frihetsberövats av myndigheterna och påförts administrativa sanktioner. Enligt Ryssland hade Navalnyj bl.a. överträtt bestämmelser om anordnandet av evenemangen men domstolen ansåg inte att frihetsberövande hade behövts, utan att polisarbetet hade kunnat utföras på plats. Därutöver konstaterades att frihetsberövandena vid två tillfällen varit politiskt motiverade i syfte att motverka politisk mångfald i landet. Ryssland rekommenderades också av domstolen att vidta åtgärder för att säkerställa mötesfriheten i landet.
Turkiet
3. I målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet dömdes Turkiet för överträdelser av artikel 5.3 (rätt att utan dröjsmål ställas inför domare), artikel 18 (begränsning av användningen av inskränkningar i rättigheter) samt tilläggsprotokoll 1 artikel 3 (rätt till fria val) Europakonventionen. Selahattin Demirtaş var vid tidpunkten för händelserna medordförande för Peoples’ Democratic Pary (HDP), ett vänsterorienterat prokurdiskt politiskt parti i Turkiet. Mot bakgrund av stridigheterna 2014 - 2016 i städerna Suruç respektive Kobani vid den turkiska gränsen mot Syrien samt en ändring av bestämmelsen om parlamentarisk immunitet i den turkiska konstitutionen frihetsberövades Demirtaş av myndigheterna, misstänkt för terroristrelaterade brott.
4. Europadomstolen fann att Demirtaş hållits i förvar längre än nödvändigt. Inom ramen för artikel 18 av Europakonventionenframhölls att kvarhållandet haft ett underliggande syfte om att hindra politisk mångfald och debatt i
5. Detta är första gången Europadomstolen utreder ett klagomål om överträdelse av artikel 3, tilläggsprotokoll 1 till Europakonventionen mot bakgrund av att en folkvald person satts i förvar och därför inte kunnat fullgöra sina parlamentariska förpliktelser. Domstolen kom fram till att Demirtaş frihetsberövande utgjorde en begränsning av folkets yttrandefrihet och Demirtaş rätt att bli vald och sitta i parlamentet.
6. World Forum for Democracy arrangerades i förra veckan på initiativ av bl.a. Europarådet. Forumet är en plattform för poliska beslutsfattare och aktivister att diskutera lösningar på demokratiska utmaningar runt om i världen. Årets forum med temat ”Gender Equality: whos battle?” ägnades åt debatter om kvinnors offentliga, politiska och ekonomiska deltagande och arbetet mot våld mot kvinnor i ljuset av #MeToo.
7. Demokratiforum öppnades med anföranden av bl. a. Generalsekreterare Jagland, Spaniens justitieminister Dolores Delgado García and Frankrikes jämställdhetsminister Marlène Schiappa.
8. Generalsekreterare Jagland pekade på de viktiga steg mot jämställdhet och fler kvinnor på de högsta politiska befattningarna i Norge som tagit fart först när de politiska partierna för bortåt trettiotalet år sedan beslutade om varannan kvinna på de politiska partiernas listor inför val. Detta hade även lett till att ämnen som stod alla människor nära, t ex barntillsyn, äldreomsorg, skola och sjukvård, hade getts en större vikt i politiska fora. Detta hade varit till gagn för hela samhället. Han uppmuntrade fler länder och partier att ta sådana steg.
9. Spaniens justitieminister konstaterade att jämställdhet var en av den spanska feministiska regeringens allra högsta prioriteringar. Den var nu i färd med att genomföra ett allomfattande och ambitiöst program för att stärka kvinnors inflytande och ställning, inklusive inom politiken och rättsväsendet, samt motverka våldet mot kvinnor. Elva av sjutton ministrar i den spanska regeringen, inklusive alla de tunga ministerposterna med undantag av premiärministern, innehades av kvinnor.
10. Frankrikes jämställdhetsminister pekade på hur president Macron och hans regering aktivt drev jämställdhetsfrågor och åtgärder för att motverka våld mot kvinnor. Ett ambitiöst program med sjuttiotalet konkreta åtgärder höll på att genomföras. Alltjämt var representationen i franska parlamentet lågt (något över 20 procent), men Macrons parti En marche gick i bräschen för att uppnå bättre resultat. Under det franska ordförandeskapet av Europarådet från november 2018 till maj 2019 skulle flera evenemang arrangeras för att sprida kunskap om Istanbul-konventionen och uppmuntra fler länder, också utanför Europarådet att ansluta sig. Det var också viktigt att ta avstånd från de oriktiga uppfattningar om konventionens innehåll som spreds av dess motståndare.
11. Vid forumets avslutning höll Finlands utrikesminister, Timo Soini, nytillträdd ordförande i Europarådets ministerkommitté, ett anförande där han talade om hur jämställdhet varit en långsiktig prioritering för Finland. Nästan alla kvinnor i landet arbetade heltid och 42 % av landets parlamentariker samt 44 % av ambassadörerna var kvinnor. Man arbetade för tillfället med en tredje handlingsplan om kvinnor och säkerhet och avsåg den närmsta tiden arbeta särskilt med frågan om radikalisering av unga kvinnor. Utrikesministern nämnde också den ”nordiska paradoxen”. Trots att stora framsteg hade gjorts så bestod stereotypa förställningar och sexism i de nordiska länderna.
12. I ett panelsamtal under rubriken ”Women, Security och democratisation” höll Armeniens utrikesminister ett anförande där han hänvisade till makten för att skapa förändring i det som låg i det multilaterala systemet. Han framhöll Armenien som ett land som tjänat mycket på Europarådets arbete och delade med sig av landets erfarenheter det senaste året. Under vårens demonstrationer hade man tydligt kunnat se vikten av kvinnors deltagande i fredsprocesser och det politiska livet.
13. I det efterföljande samtalet hänvisade samtliga deltagare till FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Trots att resolutionen antogs för 18 år sedan så innehöll bara 7 % av alla fredsavtal jämställdhetsbaserade bestämmelser och bara 1,5 % diskuterar uttryckligen kvinnors deltagande i fredsprocessen. Frågan som ställts i årets tema, ”Gender Equality: whos battle?”, besvarades med alla hade ett delat ansvar för jämlikhetsarbetet. Det konstaterades att världen befann sig i ett paradigmskifte där mäns deltagande i kampen för jämlikhet var avgörande för framgång.
14. Arbetet mot stereotyper och sexistiska normer nämndes också som en viktig faktor för att förhindra konflikt och bevara fred. Kvinnors ställning och rättigheter i samhället kunde dessutom utgöra en bra indikator på fredsstatusen i olika länder. Naoko Ueda, vice-direktör för OECD:s utvecklingscenter, berättade om Social Institution and Gender Index (SIGI). Ett index som mätte formella och informella lagar, attityder och praktiker som begränsade kvinnor och flickors tillgång till rättigheter, rättssystemet och medinflytande. Indexet lanserades 2009 och uppdaterats 2012 och 2014. Den 7 december skulle 2019 års index presenteras.
15. Lenita Freidenvall från Socialdepartementet deltog i ett rundabordssamtal om ”National policy approaches to achieving gender equality”. Hon presenterade de omfattande åtgärder som genom åren genomförts för att öka jämställdheten i Sverige. Bland andra svenskar som deltog under veckan kan nämnas Annika Silva-Leander, IDEA International, Drude Dahlerup, professor vid Stockholms universitet, Nina Björby, vice ordförande för AER och ordförande i kulturkommittén region Västerbotten och Anna Serner, VD för Svenska Filminstitutet.
