PACE:s höstsession: ingen lösning på frågan om Rysslands fortsatta deltagande i PACE. Václav Havel-priset har tilldelats Oyub Titiev, chef för människorättscentret Memorials kontor i Groznyj, Tjetjenien. Starkt stöd för resolution presenterad av Jonas Gunnarssons (S) om allas, inklusive regnbågsfamiljers, rätt till respekt för privatliv och familjeliv enligt Artikel 8 i Europakonventionen. Debatter om familjeåterförening för flyktingar och migranter och migration ur ett genusperspektiv samt om en rapport om de nationella parlamentens roll i decentraliseringsprocessen. Sverige i topp på Bertelmann-stiftelsens demokratilista
Europarådets parlamentariska församling (PACE) samlades den 8 – 12 oktober för årets fjärde och sista session. Fokus låg framförallt på frågan om Rysslands deltagande i PACE. Bakgrunden är att PACE i april 2014 beslöt att dra in de ryska parlamentarikernas rösträtt och begränsa deras deltagande i vissa avseenden i församlingen (bl.a. ej delta i vissa missioner, ej leda utskott) under hänvisning till den illegala annekteringen av Krim. Trots stark rysk lobbying – och förhoppningar om att det i församlingen inte skulle finnas tillräcklig majoritet för det – bekräftade PACE sitt sanktionsbeslut i januari 2015 för helåret 2015. Ryssland drog därefter tillbaka sin parlamentariska delegation och har sedan dess inte nominerat någon ny. Ryssland upphörde i juli 2017 att betala sin medlemsavgift till Europarådet och krävde garantier för att sanktionerna inte skulle upprepas.
Inom ramen för en pågående reformagenda för församlingen diskuterades mer specifikt ett förslag av PACE:s regelkommitté till förändringar i procedurreglerna som bland annat skulle innebära att tröskeln höjs för att införa sanktioner mot enskilda parlamentarikerdelegationer av politiska skäl. Olika åsikter hördes, i synnerhet negativa. De politiska grupperingarna EPP, ESP och UEL var splittrade i frågan, medan ALDE var beslutsamt emot. Brittiska, baltiska och ukrainska ledamöter var genomgående mycket kritiska under hänvisning till ryskt agerande i strid mot grundläggande folkrättsliga principer och Europarådets stadga. Även ett antal ledamöter från andra länder, inklusive från Sverige, deklarerade i debatten att de avsåg att rösta nej till ändringsförslaget. Mot slutet av debatten förklarade rapportören de Sutter, tillika ordförande i regelkommittén att hon i ljuset av utvecklingen ville dra tillbaka förslaget till regeländring för fortsatta överväganden. Så blev också fallet. Ännu är inte bekant när frågan på nytt kommer upp på PACE agenda.
Generalsekreterare Jagland fick under veckan motta högljudd kritik för att han tillsammans med det kroatiska ordförandeskapet initierat ett rättsligt utlåtande, som anser att PACE överskridit sin kompetens under Europarådets stadga i samband med sanktionernas införande. Han beklagade att PACE inte kunnat anta de ändrade procedurreglerna. Under den frågestund som hölls konstaterade han att det inte var troligt att Ryssland skulle delta under 2019. Om landet skulle lämna organisationen skulle dess medlemmar inte längre ha tillgång till Europadomstolen, vilket skulle innebära ett rejält bakslag för mänskliga rättigheter i Ryssland.
Bland övriga händelser under veckan kan framträdandet av Kroatiens biträdande premiärminister och utrikesminister, Marija Pejčinović Burić, nämnas. Hon framhöll bl.a. betydelsen av en konstruktiv dialog mellan ministerkommittén och PACE. Detta var Kroatiens sista PACE-session i egenskap av ordförande i ministerkommittén, eftersom ordförandeskapet i november övergår till Finland. Också Tunisiens utrikesminister, Kehmaies Jhinaoui, gästade PACE och tackade Europarådet för det värdefulla stöd man fått, exempelvis vad gällde reform av rättsväsendet, korruptionsbekämpning och kampen mot våld mot kvinnor.
Václav Havel-priset
Årets Václav Havel-pris, har tilldelats Oyub Titiev, chef för människorättscentret Memorials kontor i Groznyj, Tjetjenien. Titiev är en framstående människorättsförsvarare och allmänt erkänd för sin rapportering om övergrepp av de lokala myndigheterna. Han har suttit häktad sedan januari 2018 och priset mottogs därför av Aleksandr Cherkasov, ordförande för Memorials styrelse.
Priset delas årligen ut av Europarådets parlamentariska församling (PACE) och består bl.a. av en prissumma om 60 000 euro.
Den avgående delegationschefen för Sveriges PACE-delegation, Jonas Gunnarsson (S), presenterade en resolution om allas, inklusive regnbågsfamiljers, rätt till respekt för privatliv och familjeliv enligt Artikel 8 i Europakonventionen. Inte sedan 2010 har en så omfattande rättslig kartläggning av situationen för regnbågsfamiljer gjorts inom Europarådet. Resolutionen vann ett starkt stöd, om än initialt försök gjordes att hänföra frågan tillbaka till relevant utskott. Behandlingen gick dock vidare och resolutionen antogs med röstsiffrorna 67 för, 14 mot och 5 avståenden.
Resolutionen behandlar rätten till lika-behandling oavsett sexuell läggning. Den tar särskilt upp regnbågsfamiljers rätt till icke-diskriminering utifrån skilda privat-, familje-, försäkrings- och civil-rättsliga aspekter. Den tar sin grund i Europadomstolens senaste praxis samt de framsteg som gjorts i ett antal medlemsstater (hädanefter MS) i dessa frågor under de senaste åren. Den uppmanar alla MS att vidta en rad åtgärder för att säkerställa en likabehandling i alla de avseenden som behandlas i resolutionen.
I åtföljande förklarande Memorandum beskrivs historiken kring lesbiska och homosexuellas rätt till lika-behandling. En genomgång göra av Europadomstolens praxis och situationen i MS. I augusti 2018 hade 27 av Europarådets 47 MS lagstiftning som erkänner registrerat partnerskap och i 25 av dessa ges samkönade partnerskap/äktenskap samma civilrättsliga status som heterosexuella äktenskap. I många MS erhöll samkönade par ges dessa rättigheter först efter omfattande diskussioner och demonstrationer. I flera MS (SIovenien, Kroatien, Rumänien, Slovakien) hade frågorna även återkommit i samband med författningsändringar och referendum, dock utan att några försämringar skett. I andra MS (Armenien, Georgien, Ungern och Ryssland) hade däremot den rättsliga utvecklingen för regnbågsfamiljer gått bakåt.
Debatter hölls även på temana familjeåterförening för flyktingar och migranter och migration ur ett genusperspektiv. Båda rapporterna med tillhörande resolution och rekommendation antogs enhälligt. Den första rapporten uppmanar bl.a. till en utvidgad definition av familjebegreppet som bättre speglar dagens olika familjekonstellationer. Barn ska exempelvis inte bli diskriminerade p.g.a. att deras föräldrar är ogifta, skilda eller för att de lever i en regnbågsfamilj. Även vikten av att stärkta åtgärder för att bekämpa trafficking av flyktingbarn understryks.
Den andra rapporten presenterades tillsammans med ett kommittéyttrande av svenska Eva-Lena Jansson (S) från kommittén för migration, flyktingar och funktionshindrade personer. I rapporten ges exempel på integrationsåtgärder som genomförts i bl.a. Norge, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Ett genderperspektiv bör finnas vid utformningen, implementeringen, utvärderingen och uppföljningen av all integrationspolitik och det konstateras att språket är det första och viktigaste steget för att integrera nyanlända kvinnor.
I debatten om en rapport om de nationella parlamentens roll i decentraliseringsprocessen gavs en något dyster bild av hur decentraliseringen i Europarådets MS hade stannat av, troligtvis p.g.a. att de decentraliseringar som genomförts inte uppnått de eftersträvade resultaten. Gudrun Mosler Törnström, ordförande i kongressen om lokal och regionalt självstyre, underströk att detta var ett steg tillbaka för demokratin.
Den tyska Stiftelsen Bertelmann har just publicerat sin rapport för 2018 om tillståndet för demokrati, gott samhällsstyre och politiskt utfall. Inom EU ligger Sverige i topp följt av Finland, Danmark och Tyskland. Ungern, Rumänien och Polen kommer längst ner. Polen har fallit från plats fem år 2014 till plats 26 i årets lista. I 16 av de 28 EU-länderna har det enligt index, sammansatt av 136 olika indikatorer, skett en försämring på demokratiområdet. Politisk polarisering och populismens framväxt beskrivs som orsaker till att demokratin tappar fästet. l rapporten konstateras att modellen med liberal demokrati sätts under allt större tryck inom EU och i OECD-området. Det svenska systemet får beröm i rapporten för att kunna anpassa och återuppfinna sig, som även lyfter fram integration och arbetslöshet som stora utmaningar för Sverige.
