Läs på om ditt resmål

Landet är mycket fattigt men bjuder på alltifrån en vacker orörd natur till trådlöst internet. Kriminaliteten är låg i landet och Rwanda räknas som ett av Afrikas säkraste länder. Arbetet med att bygga upp landet efter folkmordet 1994 och skapa försoning pågår intensivt och man har på flera områden gjort stora framsteg.

Rwanda är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. En stor majoritet av befolkningen är egenförsörjande jordbrukare. Rwanda ligger cirka 1 600 meter över havet och klimatet är behagligt med en temperatur på mellan 18-30 grader. I norra Rwanda finns ett bergsområde med vulkaner, som med sin speciella vegetation utgör hem för världens enda bergsgorillor. I södra Rwanda finns naturskogen Nyungwe och i östra Rwanda ligger nationalparken Akagera där djur som lejon, giraffer, zebror och flodhästar kan beskådas. Kigali är landets huvudstad med cirka 1 200 000 invånare. Butare, Rwandas tidigare huvudstad, är landets andra största stad och är säte för Rwandas nationella universitet.

Rwanda var på många sätt fullständigt sönderslaget när inbördeskriget och folkmordet avslutades 1994. Landet är fortfarande ett fattigt land men återuppbyggnadstakten är hög. Rwanda har en stark ekonomisk utveckling, allt fler barn går i skolan i Rwanda, spädbarnsdödligheten minskar och det görs stora satsningar på IT och infrastruktur. Ett antal utvecklingsprocesser har inletts i landet, bland annat för att stärka undervisningssektorn, hälsovården och andelen av befolkningen under fattigdomsstrecket minskar.

Rwanda styrs idag av en samlings- eller s.k. enhetsregering med Rwanda Patriotic Front i ledningen som samregerar med flera andra partier. Paul Kagame valdes till president vid landets första pluralistiska presidentval den 25 augusti 2003, och valdes om till ytterligare sju år vid presidentvalet år 2017.

Den rwandiska regeringen är i dag fokuserad på ekonomisk utveckling och på att förhindra nya konflikter mellan olika folkgrupper. I den nya konstitution som antogs 2003 läggs stor vikt vid nationell enighet och att skapa en rwandisk identitet. Rwanda har sedan folkmordet slutat göra den registrering av olika befolkningsgrupper som den belgiska kolonialmakten under 1900-talet upprättade. Målet är att landets befolkning inte längre ska identifieras som hutu, tutsi och twa, utan istället som rwandier.

Rättsskipningen efter folkmordet i Rwanda tar fortfarande stor plats i det rwandiska samhället. För att ställa folkmordets förövare till svars inrättades ett system med bydomstolar, de så kallade gacaca-processerna. Över 2 000 000 ärenden processades fram till att gacaca-domstolarna formellt avslutades år 2012. Även processerna i den av FN skapade Rwandatribunalen i Arusha avslutades formellt år 2014, med ett mindre antal fall överförda dels till det rwandiska rättsväsendet och dels till FNs Mechanism for International Criminal Tribunals. Processer mot de personer som anklagas för de grövsta brotten i anslutning till folkmordet pågår fortfarande i det rwandiska rättsväsendet.

Rwanda har aldrig haft en blomstrande demokrati i sin historia. Folkmordet 1994 innebar en extrem kränkning av de drabbades mänskliga rättigheter. Utvecklingen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter har dock stärkts på flera sätt sedan 1994 och utvecklingen går framåt. Flerpartisystemet är fortfarande svagt och vissa mänskliga rättigheter i Rwanda är alltjämt begränsade. Därför är stöd till insatser som stärker demokrati och mänskliga rättigheter en viktig del i det svenska utvecklingssamarbetet med Rwanda. Utvecklingssamarbetet fokuserar i övrigt på sektorerna miljö och begränsad klimatpåverkan samt marknadsutveckling och produktiv sysselsättning. Dessutom ska stöd ges för uppbyggnad av inhemsk forskningskapacitet. Rwanda får för närvarande inget generellt budgetstöd, stödet kanaliseras istället till staten och det civila samhället i form av projektstöd efter den rwandiska regeringens prioriteringar.