Justitieministermöte 12–13 april antar Köpenhamns-deklarationen. Expertgruppen mot korruption (GRECO) anmodar Island till ökade insatser mot korruption och Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) lämnar rapport om förhållandena i "hot spots" i Italien. Vidare uppmärksammades Internationella roma-dagen och Europarådets arbete gentemot romer. Europarådets No hate-kampanj utvärderad. Några av Europadomstolens avgöranden i veckan.
Vid justitieministermöte den 12–13 april antogs Köpenhamnsdeklarationen, en prioritet för det danska ordförandeskapet. Deklarationen utgör den senaste i en serie deklarationer sedan 2010 för att underlätta domstolens arbete och förbättra medlemsstaternas (MS) genomförande av Europakonventionen och domstolens domar (tidigare deklarationer antagna i Izmir, Brighton och Bryssel). I Generalsekreterare Jaglands anförande beskrivs kärnan i arbetet. Vid mötet deltog 20 justitieministrar. Sverige deltog genom Statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet. Hennes inlägg kan läsas här. Ett samfällt budskap från mötet var betoning av Europadomstolen centrala bidrag samt uppskattning över det reformarbete som domstolen redan bedriver.
Den omfattande Köpenhamnsdeklarationen, som förhandlats fram i februari-mars, antogs med gott slutresultat. Den återspeglar det delade ansvaret mellan MS och domstolen för Europakonventionen och dess effektiva genomförande i praktiken. Domstolens centrala roll och positiva reformutveckling betonas. Krav ställs om att MS nationellt genomför Europakonventionen och domstolens domar snabbare och bättre. I deklarationen nämns åtgärder för att stärka samarbetet och dialogen mellan MS och domstolen, bl. a genom tillträde och ikraftträdande av Protokollen 15 och 16, domstolens skapande av ett omfattande nätverk med MS högsta domstolar, dialogen mellan regeringsagenter och registratorn, uppmuntran till tredje-partsinterventioner i mål samt en god dialog om resurser och uppföljning av MS genomförande av domar genom ministerkommittén. MS uppmuntras se till att deras domarkandidater till Europadomstolen håller de högsta kvalitetskraven. Flera tidslinjer sätts för ytterligare uppföljning.
GRECO publicerade en utvärderingsrapport om Island (IS) med fokus på regeringsfunktioner samt brottsbekämpande organ. GRECO efterlyser en övergripande policy för främjandet av integritet och uppmanar IS att stärka sitt system för motverkande av korruption på flera områden, t ex tydligare uppföranderegler i förhållande till gåvor, förmåner och kontakt med lobbyister. GRECO efterfrågar ökade resurser för korruptionsbekämpning och bättre strukturer för internkontroll. Finanskrisen 2008 liksom de senaste årens politiska kriser i förhållande till exempelvis Panamadokumenten har visat på strukturella svagheter som behöver åtgärdas för att öka förtroendet.
CPT har publicerat en rapport efter besök i Italien för att granska situationen för utländska medborgare och migranter som hålls i förvar i så kallade ”hotspots”. Kommittén besökte hotspots i bland annat Lampedusa och Pozzallo. Man noterade ingen förekomst av överdrivet våld eller annan fysisk misshandel. Boendeförhållanden var överlag acceptabla även om problem fanns med överbeläggning. CPT konstaterar att situationen dock aktualiserar frågan om rättslig grund för att hålla personer instängda och att begränsa nyanländas rätt till frihet. En av CPT:s rekommendationer var att de nyanlända bör stanna så kort tid som möjligt på anläggningarna. Man upprepade behovet av ett koordinerat europeiskt agerande och stödsystem för att möta migrationsinflöden till Europa.
I ett uttalande på den internationella romadagen den 8 april noterade generalsekreterare Jagland att i förhållande till de över 12 miljoner romer och resande inom Europarådets medlemsstater är deras politiska representation mycket låg och ibland närmast obefintlig, speciellt i förhållande till kvinnor. Han uppmanade Europas politiska partier att arbeta mer med dessa frågor.
Europarådet arbete för romer tar sig bland annat uttryck i 2010 års Strasbourgdeklaration om Romafrågor där MS ges rekommendationer om hur de kan motverka diskriminering och främja romers delaktighet i sina sociala-, politiska- och medborgerliga liv. Arbetet styrs av en särskild mellanstatlig kommitté (CAHROM). Även Europeiska Roma-institutet för konst och kultur (ERIAC) har tillkommit med stöd av Europarådet, tillsammans med Open Society Foundations och Roma ledarinitiativet – Alliansen för ett europeiskt Romainstitut. Institutet invigdes i Berlin i juni 2017. ERIAC söker minska fördomarna gentemot romer samt öka romers självkänsla genom att sprida kunskap om romers konst, kultur och historia. Institutets program för kulturspridning anordnar utställningar och evenemang i MS. Europarådet avser under kommande år att utvärdera och definiera sitt engagemang i detta.
I veckan hölls en utvärderingskonferens om ungdomskampanjen No Hate Speech Movement (NHSM). Kampanjen har bedrivits åren 2012 - 2017 med syftet att uppmärksamma hets mot folkgrupp och hatbrott, med särskild fokus på Internet. Över 45 länder i Europa, med aktivt deltagande från svenskt håll, samt Mexiko, Marocko, Tunisien och Quebec samt 60 internationella organisationer har varit involverade. Man har utvecklat utbildningsverktyg och hållit utbildningar om hatbrott. I den utvärderande rapporten betonades att stödet från Europarådet har underlättat för nationella kampanjer. För att få ytterligare genomslag i framtida kampanjer behövs mer resurser på central och nationell nivå, aktivt deltagande från professionella kommunikatörer och utrymme för innovativa lösningar.
Målet Strand Lobben och andra mot Norge hänvisades till Europadomstolens stora kammare för avgörande där. Fallet rör ett klagomål mot Norges barnomsorgsmyndigheter. Det är ett av flera norska mål i Europadomstolen där föräldrar och anhöriga riktat kritik mot barnomsorgsmyndigheterna för deras omhändertagande av barn och placering av dem i fosterfamiljer. I det aktuella målet hade fosterfamiljen tillåtits adoptera barnet trots moderns protester.
Målet Rubtsov och Balayan mot Ryssland som rör olovligt frihetsberövande. Två män hade i perioder frihetsberövats på grund av misstanke om viss typ av affärsbrottslighet trots att rysk lag uttryckligen undantar häktning för sådana brott. Europadomstolen menade att myndigheterna genom att inte följa existerande lag eller presentera annan laga grund för häktningen hade brutit mot art. 5.3 EKMR (rätt till frihet och säkerhet) skett.
